I denna studie undersöktes hur matematikundervisning med yngre barn utförs och vilka olikaartefakter som barnen väljer. Enligt läroplan för förskolan, Lpfö 18, ska förskolan skapamöjligheter för barnen att möta såväl planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utgångspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018). Den metodsom har använts i studien är kvalitativa intervjuer och videoinspelning. Det perspektiv somanvändes var det sociokulturella perspektivet. Det insamlade materialet analyserades medutgångspunkt från Lev Vygotskij’s texter om det sociokulturella perspektivet. Jag har använtBishops sex matematiska aktiviteter under lärstunderna och vid en del av frågorna somställdes till förskollärarna där utveckling och lärande i socialt samspel var centralt. Understudien framkom att yngre barn valde välbekanta artefakter i första hand och att yngre barnvälkomnar planerade lärstunder med stort intresse. Förståelsen för matematik hos barneninnehåller mer än bara siffror. Matematik är ett bredare begrepp som kan innehålla ord sombarnen inte tidigare känt till och ordens betydelse kan undersökas av barnen via artefakter.Innehållet i matematikundervisningen kan utforskas av barnen på ett lekfullt sätt. Under dessaaktiviteter kan det finnas möjlighet att få syn på hur förskollärarna uppmärksammarmatematik med artefakter i undervisningen på förskolan. När förskolläraren användematematiska begrepp för de yngre barnen skapades en förståelse över de matematiskabegreppen med hjälp av artefakter. Lärstunderna med artefakter synliggjorde att yngre barnkan förstå sifferkort kopplat till begreppet antal samt att barnen kunde med hjälp av artefaktervisualisera begreppen stor, liten och mellan. Studien visade att barnen generellt väljerartefakter de är välbekanta med.

Syftet med denna studie var att vinna kunskap om hur elever i lägre årskurser kan utveckla sin naturvetenskapliga förståelse om solsystemet genom modellbyggande. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektionsserie som bestod av fyra lektioner i en årskurs 2. I studien användes variationsteorin och det sociokulturella perspektivet som ett teoretiskt ramverk.  Eleverna fick visa sina förkunskaper om solsystemet som sedan utgjorde grunden för hur jag utformade lektionerna. Under den andra lektionen blev elevgruppen indelade i par där de fick varsin tilldelad planet från solsystemet varpå de sedan fick läsa en faktatext om sin planet. Elevparen fick skissa hur de hade tänkt skapa sin planet. Lektionerna innehöll kritiska aspekter där gemensamma samtal fördes. Elevparen fick sedan arbeta med modellering som var en röd tråd under hela studiens gång. För att synliggöra eleverna nyvunna kunskaper genomfördes ett för- och eftertest. Resultatet visar att elever i årskurs 2 utvecklar en begreppsförståelse genom modellering av solsystemets planeter då kommunikationen innefattar ord som banor runt solen och planeters avstånd vilka förekommer i eftertestet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förståelse hur estetiska lärprocesser med fokus på drama främjar barns språkutveckling. Arbetet har utgått från en kvalitativ metod. Fyra semistrukturerade intervjuer från tre förskolor har genomförts för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. För att erhålla en fördjupad kunskap har tidigare forskning och litteratur om estetiska lärprocesser och barns språkutveckling bearbetats. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet med inslag av Reggio Emilia filosofin. Materialet och datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att estetiska lärprocesser upplevs som ett komplext begrepp i relation till barns språkutveckling. En slutsats är att dramatisering kan fungera som ett kommunikativt verktyg för barns språkutveckling, men hur används det i förskolan?

Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier lärare i fritidshem som används för att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i skolmiljön. Genom att använda kvalitativa intervjuer har vi fått insikt i hur olika skolor hanterar situationen med elever som har neuropsykiatriska diagnoser. I vår undersökning har vi identifierat tydlighet, struktur och upprepning som centrala riktlinjer för detta arbete. I vårt arbete har vi fördjupat oss i att utforska olika aktiviteter och strategier och vi har försökt belysa hur skolor och fritidshem kan skapa en mer tillgänglig och stödjande miljö för dessa elever. Vidare har vi integrerat ett sociokulturellt perspektiv i vår analys, vilket hjälper oss att förstå hur interaktion och lärande former av sociala och kulturella kontexter. Vi har kopplat detta till det sociokulturella perspektivet, vilket har genomsyrat hela vår studie. Dessutom har vi detaljerat vårt metodval och genomfört en noggrann metoddiskussion för att belysa vårt tillvägagångssätt. Genom att presentera och analysera intervjuerna har vi fått insikter som har berikat vår förståelse för ämnet. Avslutningsvis har vi sammanfattat våra resultat och diskuterat deras implikationer, samtidigt som vi har pekat på möjliga områden för framtida forskning.

Syftet med följande studie är att synliggöra hur fyra svenska pianolärare tänker kring sin undervisning; vilka instrument bör användas, hur många, vilket material ska läras ut, samt vad som är viktigt i relation till pedagogik. Det teoretiska ramverket som har använts är sociokulturellt perspektiv och metoden är halvstrukturerade intervjuer. Resultaten visar att de flesta pianolärare föredrar akustiska instrument över elektiska, då anslaget möjliggör en större förmåga att uttrycka sig musikaliskt. Deltagarna föredrog även att ha minst två instrument i undervisningsrummet för att möjliggöra samspel med eleverna. Vidare rekommenderades pianoböcker som undervisningsmaterial med asterisken att de inte användes uteslutande av annat material, då variation är positivt. Till sist uttryckte studiens deltagare att förmågan att anpassa sig efter elevens intressen som något att föredra, tillsammans med en uttänkt plan kring vad eleven ska kunna så småningom.

Samhällets utveckling och teknikens framfart ställer allt högre krav på skolan. Det innebär att skolans undervisning måste anpassas efter samhällets efterfrågan. Idag är det lika viktigt för eleverna att behärska digital teknik, såväl som att läsa och skriva. Det ställer stora krav på lärarnas kompetens och skolans huvudmän bör inse vikten av att prioritera digitala verktyg. Vi har gjort en jämförande studie där vi har undersökt två metoder i läs- och skrivinlärning.  De metoder vi har undersökt är Att skriva sig till läsning som grundar sig på digital undervisning och traditionell undervisning som är den vanligast förekommande metoden i den svenska skolan. Syftet med vår studie var att undersöka hur elevernas läs- och skrivfärdigheter utvecklats med hjälp av metoden Att skriva sig till läsning i årskurs 2. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med lärarintervjuer och analyser av elevers uppgifter. Resultatet av studien visar att eleverna som undervisats med metoden Att skriva sig till läsning hade bättre studieresultat än de som undervisats med traditionell undervisningsform. Eleverna som undervisats med Att skriva sig till läsning skrev mer utvecklade och beskrivande texter. I vår studie kan vi utläsa att eleverna inte har gått miste om sina kunskaper i läsförståelse på bekostnad av sin goda skrivutveckling. Det talar för att digitala verktyg är ett gynnsamt hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om tolkning och tillämplig av barnkonventionen i förskolan, med bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag år 2020. Jag vill undersöka hur förskolechefer och förskollärare förhåller sig till barnkonventionen samt arbetar utefter den i verksamheten och få en ökad förståelse av vilka svårigheter det finns i arbetet med barnkonventionen. Mina frågeställningar som är grundläggande till arbetet är:• Hur beskriver förskollärare och förskolechefer de förberedelser som krävs inom förskoleverksamheten inför att barnkonventionen blir svensk lag 2020?• Hur beskriver förskollärare och förskolechefer arbetet med barnkonvention-en i barngruppen, såväl det nuvarande som det kommande? I min undersökning har jag använt mig av intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna har genomförts på två olika förskolor i två olika kommuner, en förskolechef och förskollärare i vardera kommuner. Studien har visat att det finns förskollärare som arbetar med barnkonventionen på förskolorna i dagsläget, men att det arbetet behöver tydliggöras samt belysas för barnen men också vårdnadshavare. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of interpretation and applicable of the Convention on the Rights of the Child in preschool, with the background that the Convention on the Rights of the Child becomes Swedish law in 2020. I want to investigate how preschool managers and preschool teachers relate to the children's convention, and work alongside it in the daily activities to gain a better understanding of the difficulties in-volved in the work of the child convention (UNICEF, 1989). My questions that are fundamental to the work are: • How do preschool teachers and preschool managers describe the prepara-tions that are required in pre-school activities for the Convention on the Rights of the Child to become Swedish law 2020?• How does preschool teachers and preschool managers describe the work on the children's convention in the children's group, both current and future?In my survey I have used relevant literature, previous research and open-ended interviews. The interviews have been conducted at two different preschools in two different municipality, one preschool manager and one preschool teacher in each municipality. The study has shown that they are working on the children's convention at preschools at the present time, but that the work needs to be clarified and highlighted for the children but also the guardian.

BAKGRUND: Då media under de senaste årtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att räkna med i samhället och även i skolan tyckte vi att det var intressant område att grunda vår undersökning på. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar på vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhälle eleverna lever i. Här tas även upp hur barns inlärningsprocesser beskrivs utifrån Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur långt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslärares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkäter avsedda för klasslärare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrån undersökningen avläsa att de allra flestalärare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbättra kvaliteten på och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lärandemiljö. Majoriteten av lärarna visade sig ha en positiv inställningar gentemot mediala verktyg både i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsättningar som krävs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan på ett tillfredsställande sätt ofta saknas.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärarnas tankar om hur styrda och spontana bildprocesser kan bidra till barns lärande inom ämnet bild. Vilken betydelse samtalet och materialet har i de olika processerna och sedan hur dessa processer skiljer sig från varandra. Studien kopplar vi samman med den sociokulturella teorin som fokuserar på hur människor tar till sig nya kunskaper, genom att samspela med andra individer men också enskilt, genom aktuell och potentiell utvecklingsnivå. Studien utgår från en metodkombination av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Vi intervjuar fyra förskollärare samt observerar fyra bildprocesser. Intervjuerna görs med förskollärare som har goda kunskaper om barns bildskapande i förskolan. Observationerna sker på två avdelningar och på dessa avdelningar observerade vi en styrd och en spontan bildaktivitet. Vid bearbetning av data gör vi en innehållsanalys där vi skapar relevanta kategorier. Därefter kodar vi genom att dela upp informanternas intervjusvar samt det som blir synligt i observationerna och placerar dem i de olika kategorierna. Av resultatet framkom det att förskollärarna var mer aktiva under de styrda processerna än de var under de spontana. Samtalandet framkom mellan såväl vuxna och barn som barn och barn vid de styrda. Medan det var samtalandet mellan barnen som utmärkte sig vid de spontana. I resultatet ser vi tydliga bevis på olika faktorer som har en viktig roll i barns bildskapande. Till exempel, urvalet av material samt hur dessa är placerade på förskolan. Förskollärarnas närvaro under processerna och hur engagerade de är i barnens bildskapande.

Detta är en systematisk litteraturstudie om vad tidigare forskning kommit fram till om användning av konkret material i matematikundervisningen för årskurs 1–3. Resultatet tar sin utgångspunkt i 12 vetenskapliga publikationer som sökts fram i olika databaser med olika sökord och därefter tolkats med teoretiska glasögon. Fyra teoretiska perspektiv har uppmärksammats i forskningen. Begreppet konkret material definieras som olika fysiska föremål som används för att hjälpa eleverna att gå från det konkreta till det abstrakta. Resultatet visar att det konkreta materialet stimulerar elevernas tänkande samtidigt som det motiverar eleverna. Att introducera nya matematiska begrepp genom konkret material påvisas enligt studiens resultat som positivt. Resultat visar också att det finns en del risker med användandet av konkret material. Läraren är den avgörande faktorn för att dessa risker ska undvikas och för hur effektivt arbetet med det konkreta materialet blir i förhållande till elevernas matematiska utveckling. Det finns ingen specifik undervisningsmetod som anses mest lämplig utan olika metoder är lämpliga beroende på vad som ska läras.