• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 256
  • 4
  • Tagged with
  • 260
  • 153
  • 78
  • 76
  • 61
  • 51
  • 47
  • 42
  • 35
  • 34
  • 33
  • 32
  • 32
  • 31
  • 30
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
171

Förskollärares syn på kemi i förskolans vardag : En kvalitativ studie om hur förskollärare integrerar kemi i förskolan / Preschool teachers' view of chemistry in preschool everyday life : A qualitative study on how preschool teachers integrate the subject of chemistry in preschool

Johansson, Fanny January 2024 (has links)
Denna studie strävar efter en djupare förståelse av förskollärares syn på kemi i förskolans vardag. Genom att tillämpa sociokulturella teorin som en teoretisk ram och genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare, belyser resultatanalysen deras syn på att förhålla sig till naturvetenskapens alla delar, inklusive kemi.Studien bidrar med insikter i hur kemi uppfattas av förskollärare, och en ökad förståelse för de praktiska och pedagogiska strategier som används för att förhålla sig till naturvetenskapens olika aspekter, särskilt kemi. Utmaningarna som framkommer utgörs av hinder som påverkar integrationen av kemi i förskolan och betonar vikten av förskollärarkompetens i en dynamisk pedagogisk kontext. Vid diskussionen om långsiktiga fördelar och nackdelar betonar förskollärarna kemiintegrationens potential att främja barnens problemlösningsförmågor, nyfikenhet och kreativitet. Samtidigt erkänns utmaningar såsom tidsbegränsningar och förväntningar från olika håll. Dessa insikter pekar på förskollärarnas medvetenhet kring läroplanen, men faktorer som påverkar deras praktiska integrering av kemi i förskolan är begränsad kompetens. I sin helhet ger studien en bild av förskollärares syn och arbete med kemi i förskolan. Den lyfter fram insikter kring utmaningar och möjligheter som påverkar kemiintegrationen, och understryker behovet av stödstrukturer och kompetensutveckling för förskollärare i deras strävan efter att skapa en gynnsam lärandemiljö för barnen. / This study aims to achieve a deeper understanding of preschool teachers' views on chemistry in the daily life of preschool. By applying sociocultural theory as a theoretical framework and conducting qualitative semi-structured interviews with active preschool teachers, the results analysis illuminates their views in engaging with all aspects of natural sciences, including chemistry. The study contributes insights into how chemistry is perceived by preschool teachers and enhances understanding of the practical and pedagogical strategies used to address various aspects of natural sciences, particularly chemistry. The challenges that emerge consist of barriers affecting the integration of chemistry in preschool, emphasizing the importance of preschool teacher competence in a dynamic educational context. In discussing long-term benefits and drawbacks, preschool teachers highlight the potential of integrating chemistry to enhance children's problem-solving abilities, curiosity, and creativity. Simultaneously, challenges such as time constraints and expectations from various sources are acknowledged. These insights indicate preschool teachers' awareness of the curriculum, but factors influencing their practical integration of chemistry in preschool include limited competence. In its entirety, the study paints a picture of preschool teachers' views and work with chemistry in preschool. It brings forth insights into challenges and opportunities influencing the integration of chemistry and underscores the need for support structures and professional development for preschool teachers in their efforts to create a conducive learning environment for children.
172

Kan du inte läsa för oss, snälla! : En studie om högläsning och textsamtalets inverkan på elever i årskurs 1 / A studie of the impact of reading aloud and text conversation on students in year 1

Styrbjörn, Emma January 2021 (has links)
Somliga elever har med sig högläsningen och textsamtel hemifrån, då de har läsande rförebilder som inspirerar och motiverar till ett utforskande av läsning.Det ligger sedan i skolans uppdrag att se till att de elever som inte får med sig detta får tillfälle att möta litteratur på ett sätt som jämnar ut skillnaderna i hemförhållanden. Eleverna ska få likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga, lustfyllda läsupplevelser, samt möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Som undervisande lärare i årskurs 1 är jag av upplevelsen att allt färre barn har med sig detta hemifrån. Stunder av högläsning och efterföljande textsamtal har därför blivit ett pedagogiskt verktyg som används kontinuerligt i min undervisning. Detta för att se till att samtliga elever får förutsättningar att utveckla sin läsförmåga, men även sin förståelse av en läst text. Utifrån min egen undervisning har jag sedan i denna studie valt att undersöka just dessa stunder för att ta reda på vilken inverkan de har på mina elever. Studien har genomförts med en etnografisk ansats med observationer av undervisningssituationer med högläsning och textsamtal. En lektion med tydlig struktur och efterförljande textsamtal, och en där detta saknades. Kvalitativa forskningsintervjuer har även genomförts med tre elever, för att mer ingående ta del av deras förståelse och tankar. Vad som blev i synligt i studien var hur stor skillnad det var på elevernas förståelseav den upplästa texten beroende på om ett samtal förs i anknytning med läsningen. Stunder av högläsning där inte detta samtal genomfördes, gav inte eleverna det stöd de behövde för att utveckla sin förståelse. Vad som även framkom vid intervjuerna med de tre eleverna var att de reagerade och tog med sig olika saker från undervisningstillfällena.
173

Boken om mig : En kvalitativ intervjustudie som undersöker ifall möjligheten att identifiera sig med karaktärer i skönlitteratur kan främja läslusten hos elever i årskurs fem med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet / The book about me : A qualitative interview study which aims to examine how year five students´reading habits are affected if they can identify themselves with a character from a fiction-book

Kianersi, Sohrab, Lahijani, Toana January 2021 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att bidra till en förståelse för på vilket sätt några elever i årskurs fem upplever att deras läslust påverkas av huruvida de kan identifiera sig med karaktärerna i en skönlitterär bok eller ej. Frågeställningarna som besvaras är: ”På vilket sätt upplever de tillfrågade eleverna att läslusten påverkas av huruvida de kan identifiera sig med karaktärerna eller ej?” och “Vilka faktorer, enligt de tillfrågade eleverna, är avgörande för att eleverna ska kunna identifiera sig med karaktären?”. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tolv respondenter från parallellklasser i samma skola. Könsfördelningen är fem flickor och sju pojkar i 11–12 årsåldern. Resultatet visar att majoriteten av eleverna menar att de läser mer ifall de kan relatera till boken. Samtidigt uppger majoriteten av eleverna att de inte känner sig representerade i skönlitteraturen. Resultaten visar även att vilka faktorer eleverna identifierar sig med skiljer sig åt avsevärt. Slutsatserna är att läslusten ökar för majoriteten av respondenterna ifall de kan relatera till bokens karaktär eller relatera till omgivningen. Identifikation framstår inte som avgörande för val av bok.
174

Förskolepersonalens inställning till digitalisering och IKT-verktyg i förskolan : En kvantitativ studie / Preschool staff attitude for digitalization and ICT-tools in preschool : A quantitative study

Homanen, Emelie, Sandberg, Monika January 2021 (has links)
Syftet med studien var att synliggöra förskolepersonalens inställning till IKT-verktyg samt att synliggöra förskolepersonalens uppfattning om barns användning av IKT-verktyg i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Frågor som lyftes fram i studien var, utbudet av IKT-verktyg som barn möter i förskolan, förskolepersonalens in­ställning till IKT-verktyg och skattning av sin egen digitala kompetens. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvantitativ metod, webbenkät­sunder­sökning, som riktade sig till förskolepersonal. Resultatet visade att Ipad var det IKT-­verktyg som dominerade hos barn och förskolepersonal i användandet. Förskole­personalens inställning skattades som positiv och utvecklande, de ansåg sig ha ganska goda och måttliga digitala kunskaper. Resultatet visade en variation mellan förskole­personalen, att möjligheten till digital kompetensutveckling erbjöds delvis eller i hög grad. Slut­satsen av studien belyser vikten av det kollegiala lärandet inom digitalisering, mellan de två yrkesprofessionerna. Utbytet av erfarenheter och kunskaper kring IKT-verktyg kan bidra till att främja barns digitala kompetens och stödja dem till att bli framtidens digitala samhällsmedborgare.
175

Digitala verktyg i skolan : faktorer som inverkar på lärares användning av digitala verktyg / Digital tools in school : factors affecting teachers' use of digital tools

Roth, Tobias, Ivarsson, Anton January 2021 (has links)
I dagens skola är digitala verktyg såsom datorer ett allt vanligare inslag i svenskundervisningen. En positiv inställning till digitala verktyg kan leda till en större användning av dem vilket i sin tur kan leda till ett ökat lärande. Syftet med studien är att identifiera och redovisa vilka faktorer som inverkar på lärares användning av digitala verktyg i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Vi har tillämpat ett sociokulturellt perspektiv för att synliggöra vilka faktorer som inverkar på lärares användning av digitala verktyg. Genom att använda oss av metoden strukturerade intervjuer har vi kunnat samla in data från fem lärare i södra Sverige. Studiens resultat visar olika faktorer som inverkar på hur lärarna i årskurs 4–6 använder digitala verktyg i svenskundervisningen. Resultatet bekräftar att en digital kompetens och ett självförtroende är två faktorer som har en inverkan på användningen av digitala verktyg. Utöver dessa faktorer visar vår studie att användningen av digitala verktyg i svenskundervisningen, enligt lärarna, påverkades av förbättrat lärande för elever, stöd i lärarens arbete, ökad lust att lära, styrande läromedel, teknikproblem och traditionell undervisning. Slutsatsen av studien är att digitala verktyg kan bidra till ett ökat lärande i svenskundervisningen och att det finns olika faktorer som inverkar på användningen av dem i undervisningen.
176

Förskollärarens roll och syn på lekens betydelse för barns utveckling och lärande : en kvalitativ intervjustudie utifrån förskollärares perspektiv / The preschool teacher's role and view of the meaning of play for children's development and learning : a qualitative interview study from the perspective of preschool teachers

Nakash, Sara Nazar, Hadi, Raghda January 2022 (has links)
Syftet med studien är att belysa förskollärares beskrivningar av lekens betydelse för barns lärande och utveckling och deras roll i lek i förskolan. I vår studie använde vi en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. I vår studie användes den sociokulturella teorin som teoretiskt ramverk. I resultatet lyfter vi fram lekens betydelse för barns lärande och utveckling utifrån förskollärarnas perspektiv där de anser att lek är centralt. Likaså kom det fram att det är viktigt att förskollärare närvarar i barns lek genom att stötta och vara lyhörd. Genom stöttning och lyhördhet kan förskolläraren ge barnen verktyg att lösa olika konflikter under leken. Resultatet visade att miljö är viktig i barns lek och lärande. Det visade även att miljön är viktig för barns trygghet och hur förskollärare planerar miljön som kan vara viktig för barns lek och lärande. Slutsatsen är det lek viktigt för barns utveckling och lärande och att lek är något som barnen gör hela tiden.
177

Passar dockans mössa på mig? : Fem förskollärares beskrivningar av matematikundervisningen för barnen 1 - 3 år / Does the doll´s hat fit me? : Five preschhool teachers descriptions of mathematics teaching for children 1 - 3 years

Johansson, Fanny, Holmgren, Therese January 2022 (has links)
Denna studie handlar om hur förskollärare använder artefakter i matematikundervisningen med de yngsta barnen. Enligt läroplan för förskolan, Lpfö 18, ska förskolan skapa möjligheter för barnen att möta såväl planerad som spontan matematikundervisning som tar sin utgångspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018). Grunden för denna studie är det sociokulturella perspektivet och metoden för datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer och bilder som förskollärarna fotograferat från sina verksamheter. Intervjuerna genomfördes via distansteknik med fem förskollärare alla verksamma på avdelningar med barn 1 - 3 år. Resultatet visar att artefakterna som används i matematikundervisningen inte alltid har ett matematiskt uttalat syfte. Förskolläraren använder sitt språkliga redskap som komplement till de fysiska artefakterna för att benämna begrepp och uppmärksamma barnen mot matematiska aktiviteter. Att ta på sig matematikglasögonen kan hjälpa förskollärarna att synliggöra artefakter som barnen själva väljer när de utforskar matematik och utifrån det planera matematikundervisning för de yngsta barnen.
178

Matematik - ett sätt att förstå omvärlden : En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av informell och vuxenstyrd undervisning i matematik / Mathematics - a way to comprehend the world around us : A qualitative study of preschool teachers' descriptions of informal and adult-led teaching in mathematics

Holmberg, Linda, Mänty, Heli January 2022 (has links)
Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur förskollärare främjar barnens matematiska kunskapsutveckling i vuxenstyrda och informella undervisningssituationer. Forskningsfrågorna som används i studien är: Hur beskriver förskollärare undervisning i matematik i förskolan? Hur beskriver förskollärare att de främjar barnens kunskapsutveckling inom matematik? Vilka artefakter beskriver förskollärare att de använder som stöd för att främja matematik i förskolan? Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Datainsamlingsmetoden som används är semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes på respektive förskola där intervjupersonerna arbetar. Respondenterna i den här studien är fem utbildade förskollärare. Att de skulle vara utbildade var en förutsättning då läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framhåller att det är förskolläraren som ska ha ansvaret för undervisningen i förskolan. För att analysera det insamlade materialet användes Rennstam och Wästerfors (2015) beskrivning av tre grundläggande steg: sortera, reducera och argumentera. Datamaterialet sorterades upp efter intervjufrågorna för att sedan reduceras genom forskningsfrågorna. Resultatet i studien visar att det förekommer både informella och vuxenstyrda undervisningssituationer i förskolan. Vardagssituationer är det som syns mest i matematikundervisningen. Resultatet visar även att olika artefakter har stor betydelse för att främja barns matematiska kunskapsutveckling. Genom lek och olika artefakter skapas lustfyllda situationer för matematikinlärningen. Slutsatsen i den här studien är att när förskollärarna visar positivitet till matematik, kan det leda till att barnen visar mer intresse för matematik i framtiden.
179

Den matematiska kommunikationens kraft : En kvalitativ studie om lärares användning av kommunikativa strategier och arbetssätt för att främja elevdeltagandet i matematikundervisningen / The power of mathematical communication : A qualitative study on teachers' use of communicative strategies and working methods to promote student participation in mathematics teaching

Ågren, Pernila, Malik, Sara January 2024 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka om lärare använder sig av strategier och arbetssätt som möjliggör kommunikation i det matematiska klassrummet. Genom ett sociokulturellt perspektiv och ett matematiskt ramverk baserat på tio kommunikativa drag har vi besvarat vår forskningsfråga. Vi har observerat fyra olika klassrum i årskurs fem och sex och genom observationer samlat in kvalitativa data.  Resultatet belyser lärarens centrala roll och att lärarens val av arbetssätt påverkar antalet kommunikativa strategier som eleverna får tillgång till för att möjliggöra matematiska samtal. Observationerna understryker att olika kommunikativa arbetssätt gynnar elevernas aktiva deltagande och interaktion.  Slutsatsen av studien visar att ett av fyra klassrum möjliggör kommunikation mellan eleverna. Eleverna får tillgång till kommunikation när läraren väljer att använda sig av grupp och helklassdiskussioner med avslutande redovisning för varandra. För att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att uppfylla läroplanens mål och syfte bör eleverna få tillgång till mer av denna typ av arbetssätt där eleverna får möjlighet att resonera kommunikativt tillsammans.
180

Ett lärarperspektiv på talrädsla i grundskolan : En kvalitativ undersökning om strategier och resonemang kring talrädsla

Blom, Tilde, Sköld, Malin January 2024 (has links)
Föreliggande studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Syftet i studien är att undersöka hur 8 legitimerade grundlärare resonerar kring och hanterar talrädsla hos elever i årskurs 1–3 i undervisningen. Studien undersöker också hur lärarna arbetar förebyggande för att få sina elever att våga tala i klassrummet samt möjliga orsaker till att talrädsla uppstår. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats med tematisk innehållsanalys. I resultatet framkommer att talrädsla förekommer i de flesta klasser i olika utsträckning och ger sig till uttryck på olika sätt. Studien visar att alla respondenter använder sig av strategier för att främja talet hos elever i klassrummet. I resultatet framkommer även att en trygg miljö i klassrummet är viktigt för att eleverna ska känna sig trygga att framföra redovisningar och svara på tilltal framför klassen. Resultatet visar även att talrädsla påverkar läs och skrivutvecklingen i de tidiga skolåren och försvårar bedömningen för lärarna av eleverna i ämnet svenska.

Page generated in 0.1035 seconds