<p>Detta är ett alternativt examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter vid estetiska institutionen på Umeå Universitet. Syftet med projektet är att undersöka om, och i sådant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstår i ett samarbete? Frågeställningarna vi utgått från är följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvärderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vår studie genom att dokumentera vår egen slöjdprocess under ett två veckors långt praktiskt slöjdprojekt. Fokus i studien har lagts på samarbetets eventuella utveckling av den gemensamma slöjdprocessen. Dokumentationen har skett skriftligt i form av loggbok samt genom att digitalt dokumentera processen från början till slut. Med det dokumenterade materialet som underlag har vi sedan gjort en studie utifrån den tidigare forskning och litteratur som finns på området. Vi har diskuterat och relaterat de resultat vi fått fram utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt även kopplat våra slutsatser mot vår framtida profession som slöjdlärare. De resultat som vi fått fram anser vi pekar på att samarbete inom slöjden, på många olika plan kan utveckla slöjdprocessen. Resultatet visar på att samarbetet oss emellan har bidragit och förändrat både processen och produkten. Alltifrån grundidén till hela slöjdprodukten, tekniska konstruktionslösningar och problem, till praktiskt slöjdande och utvärdering av processen. Vi anser även att studien visar att samarbete i slöjden bidrar till att skapa en bättre lärandemiljö, och i sin tur ger bättre förutsättningar för elever att inhämta och ta till sig kunskap. Det sociokulturella arbetssättet som samarbetet skapar, anser vi hjälper dem som är delaktiga i processen att bättre förstå den kunskap som förmedlas, t.ex. genom dialogen som uppstår runt det praktiska slöjdandet.</p>

<p>This study investigates how the host community of Tenerife perceives the socio-cultural effects of tourism on the island. The method chosen for the study was qualitative interviews which were performed with six respondents, each born in Spain, living permanently in Tenerife and employed within service-related occupations. The interview material was interpreted and handled according to a hermeneutic approach. The results of the study showed that the respondents had an over-all positive perception of tourism. Perceived positive socio-cultural effects were related to cultural and linguistic influences. Problems related to alcohol and community disorder were believed to be negative effects although they were not present to the same extent according to the respondents. The sociological theory “us and them” could be applied to this study since the locals chose to live and spend their free-time outside the tourist areas.</p><p> </p>

This thesis is based on two different parts. First a presentation and a brief insight of the most comprehensive picture educational structures/theories and their various branches in Sweden from the post war period. Secondly a presentation of my artistic masters project Fantasy World, where I together with a group of children aged 7-12 freely created an artwork in the form of a world of its own, in sculptural expression. The idea behind the thesis has been to study how the perception of picture education and children’s creation has been in the recent decades and how different picture educational theories looks like and then to compare with the idea behind my project and how it may look in practice.

This study investigates how the host community of Tenerife perceives the socio-cultural effects of tourism on the island. The method chosen for the study was qualitative interviews which were performed with six respondents, each born in Spain, living permanently in Tenerife and employed within service-related occupations. The interview material was interpreted and handled according to a hermeneutic approach. The results of the study showed that the respondents had an over-all positive perception of tourism. Perceived positive socio-cultural effects were related to cultural and linguistic influences. Problems related to alcohol and community disorder were believed to be negative effects although they were not present to the same extent according to the respondents. The sociological theory “us and them” could be applied to this study since the locals chose to live and spend their free-time outside the tourist areas.

Detta är ett alternativt examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter vid estetiska institutionen på Umeå Universitet. Syftet med projektet är att undersöka om, och i sådant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstår i ett samarbete? Frågeställningarna vi utgått från är följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvärderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vår studie genom att dokumentera vår egen slöjdprocess under ett två veckors långt praktiskt slöjdprojekt. Fokus i studien har lagts på samarbetets eventuella utveckling av den gemensamma slöjdprocessen. Dokumentationen har skett skriftligt i form av loggbok samt genom att digitalt dokumentera processen från början till slut. Med det dokumenterade materialet som underlag har vi sedan gjort en studie utifrån den tidigare forskning och litteratur som finns på området. Vi har diskuterat och relaterat de resultat vi fått fram utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt även kopplat våra slutsatser mot vår framtida profession som slöjdlärare. De resultat som vi fått fram anser vi pekar på att samarbete inom slöjden, på många olika plan kan utveckla slöjdprocessen. Resultatet visar på att samarbetet oss emellan har bidragit och förändrat både processen och produkten. Alltifrån grundidén till hela slöjdprodukten, tekniska konstruktionslösningar och problem, till praktiskt slöjdande och utvärdering av processen. Vi anser även att studien visar att samarbete i slöjden bidrar till att skapa en bättre lärandemiljö, och i sin tur ger bättre förutsättningar för elever att inhämta och ta till sig kunskap. Det sociokulturella arbetssättet som samarbetet skapar, anser vi hjälper dem som är delaktiga i processen att bättre förstå den kunskap som förmedlas, t.ex. genom dialogen som uppstår runt det praktiska slöjdandet.

I denna studie har politiska skandaler studerats ur ett framingperspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rapporteringen skiljer sig åt mellan höger- och vänsterpolitiker i beskrivningen av politiska skandaler. Genom en kvantitativ första undersökning har det konstaterat satt vänsterpolitiker blir omskrivna mer när de är involverade i politiska skandaler, särskilt om skandalen är av ekonomisk natur. I en andra kvalitativ del undersöktes två skandaler på djupet, genom kritisk diskursanalys. Resultaten av den undersökningen visar att vänsterpolitiker gestaltas på ett annat sätt än högerpolitiker när de är involverade i skandaler av ekonomisk natur. Skillnaderna tycks framförallt bero på sociokulturella faktorer. De förväntningar som allmänheten har på politiker påverkar hur de gestaltas i media. Om en politiker inte lever som den lär blir granskningen av densamme mer negativt vinklad.

BAKGRUND: Psykisk ohälsa bland unga kvinnor är ett folkhälsoproblem. Anorexia nervosa kategoriseras in som en psykisk sjukdom. Anorexia nervosa drabbar främst unga kvinnor, vilket exempelvis kan bero på tidigare händelser i livet som gett upphov till psykisk obalans i deras vardag. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka sociokulturella orsaker som bidrar till utvecklingen av Anorexia nervosa bland flickor och unga kvinnor i åldrarna 12-25 år. METOD: En literaturstudie utfördes, som baseras på 21 olika vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var pubmed och psycinfo. Temaanalys användes och artiklarna kategoriserades in i huvudteman och underteman. RESULTAT: Resultatet i studien delades in i två huvudkategorier, med två underkategorier vardera. Sociala orsaker till uppkomsten av Anorexia nervosa: skola och ungdomskultur, samt bristande familjerelationer. Mediala orsaker till uppkomsten av Anorexia nervosa: exponering av unga kvinnors idealkroppar och negativ inspiration på internet. Olika orsaker bidrar till utvecklingen av Anorexia nervosa. Sociokulturella orsaker, mediala orsaker, familjära orsaker och kulturella orsaker samspelar och bidrar tillsammans till en utveckling av sjukdomen. IMPLIKATION: Exempelvis kan man studera de olika orsakerna på en mer specifik nivå och studera varje enskild orsak för sig. Studien kan också användas som en form av inspiration som stärker betydelsen av att hälsofrämjande åtgärder för psykisk ohälsa sätts i fokus. / BACKGROUND: Mental illness among young woman is a public health problem. Anorexia nervosa is categorized as a mental illness. Young woman affected by Anorexia nervosa, wich for example may be due to earlier life events that gave rise to mental imbalance in their everyday lives. OBJECTIVE: The aim of this study was to describe the socio-cultural reasons that contribute to the development of Anorexia nervosa among girls and young women 12-25 years. METHOD: The study is a literature review, based on 21 differens aricles. The method has been to look up earlier research in the area through various databases on the internet. Databases that have been used is pubmed and psycinfo. The articles were divided into different themes, with main category and subcategory. RESULTS: The results of the study was divided into two main categories each with two subcategories. Social causes for the occurrence of Anorexia nervosa: School and youth culture and the second was lack of family relationship. Media reasons in the emergence of Anorexia nervosa: Media image of the feminine ideal and negative inspiration on the internet. Socio-cultural reasons, medial reasons, family reasons, and cultural reasons. IMPLICATION: For example, one can study the various reason in a more specific level, and studying each factors separately. The study can also be used as a form of inspiration that reinforces the importance of health promotion activities for mental illness is the focus.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil’s needs. I chose one main question for this study that is the following: What is the teacher’s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics? And three sub-questions: What are the motives behind the choice of ability grouping? What are the advantages of ability grouping? What are the disadvantages of ability grouping? In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don’t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils. Regarding the teachers’ views on advantages of ability grouping, they all regard it as a method that contributes to differentiating the math activities according to the pupil's personal needs. My conclusion is that the teachers’ different experiences of ability grouping have an impact on their point of view of ability grouping.

Denna systematiska litteraturstudie ämnar tolka tidigare forskningsresultat kring samtalsinnehåll i utvecklingssamtal. Syftet var att undersöka om det fanns bristande utföranden av utvecklingssamtal eller arbetet kring utvecklingssamtal, om elevens kunskapsutveckling var i fokus under samtalen, samt om hur samspelet mellan lärare och elev kan vara en faktor för hur eleven ser på sig själv. Resultatet upptäcktes genom att söka igenom olika databaser för att sedan identifiera, välja, värdera och analysera den forskning som hittades. Sedan handplockades den vetenskapliga litteratur som ansågs relevant till frågeställningen. Metoden följer Forsbergs och Wengströms (2013) instruktioner för hur en systematisk litteraturstudie bör skrivas och hur man på ett fördelaktigt sätt finner rätt typ av litteratur till sin studie. Resultatet påvisade sedan att utvecklingssamtalens samtalsinnehåll inte fokuserade tillräckligt på elevens kunskapsutveckling utan snarare på elevers trivsel i skolmiljön. Fortsättningsvis visade resultatet att anledningar till det bristfälliga arbetet kring samtalen hade stor förbindelse till lärares brist på tidsutrymme. Lärare saknar den tid som krävs för att förbereda samtalet, utföra samtalet och efterarbetet kring samtalet för att varje individ ska utvecklas. I slutändan kom studien fram till att anledningen för det bristande utförandet av utvecklingssamtal grundar sig i att lärare inte hinner med att utföra samtalen så grundligt som det skulle behövas för att främja elevernas utveckling.

För att kunna hantera konflikter krävs olika kompetenser, vilka som krävs och hur vi behärskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang är en central fråga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter på arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill också belysa under vilka omständigheter de samlat på sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjälp av följande frågeställningar: “vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt?”, “vilka tidigare erfarenheter anser de vara användbara?” samt “hur använder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter på arbetsplatsen?”. En forskningsöversikt över olika fält presenteras under följande rubriker: vad konflikthantering innebär, vad som krävs för konflikthantering som tredje part, nödvändiga kompetenser samt relationen till statliga myndigheter. För att undersöka syftet genomförde vi intervjuer med sju sektionschefer på två statliga myndigheter. Med utgångspunkt i Lev Vygotskijs teori om sociokulturella perspektiv samt Mikhail Bakhtin har vi analyserat och redovisat resultatet. Resultatet visar att sektionscheferna anser sig behöva kompetenser såsom ödmjukhet, vara lyhörd, att kunna se vad som händer på kontoret samt vara modig och våga ta tag i saker. Vikten av att hålla sig neutral nämner de också som en viktig aspekt. De omständigheter som sektionscheferna berättat bidragit med erfarenheter inom konflikthantering är livserfarenhet det viktigaste som de fått sig till livs i familjesammanhang, sportsammanhang samt tidigare arbetslivserfarenheter. I diskussionen behandlas även relationen till tidigare forskning samt resoneras kring framtida forskning. / In order to manage conflict, different competencies are required, which competences are required and how we master them through different experiences, from different contexts, are a key issue in this study. This study aims to investigate which competences section managers within government agencies feel they need to manage conflict at work between their co-workers. We also want to highlight the circumstances under which they amassed these experiences. To be able to answer the purpose, we took the help of these issues: "Which competencies does section managers believe to be relevant to manage conflict?” "Which past experiences do they believe to be useful?" and "How do they use past experience to deal with conflicts in the workplace?". A research across various fields is presented under the following headings: what is conflict, what is required from the third party in conflict management, essential competencies and the relationship to government agencies. To examine the purpose, we conducted interviews with seven heads of sections of two different state agencies. On the basis of Lev Vygotskij's theory about sociocultural perspective, and Mikhail Bakhtin, we have analyzed and reported the results from the empirical material. The results shows that the section heads considers necessary competencies such as humility, to be responsive, to be able to see what happens in the office and to be brave and be able to address problems. The importance of being able to stay neutral was also mentioned as an important aspect. The circumstances that seem to be the most important in the contribution with experience in conflict management seems to the section managers be life experience in different ways. These experiences they received from family context, sporting and previous work experience. In the discussion we also deal with the relation to previous research, and there is also a discussion about future research.