Många elever saknar en god avkodningsförmåga när de börjar i årkurs fyra och klarar därför inte att läsa med god hastighet. Syftet med denna studie är att undersöka en utvald grupp på fem lärare och en specialpedagogs uppfattningar om begreppet avkodning av text och hur dessa deltagare anser att elever kan utveckla sin avkodningsförmåga. Forskning visar att allt fler elever inte klarar av att läsa längre sammanhängande texter och att en bristande avkodningsförmåga bidrar till att eleven läser långsamt och inte utvecklar ett läsflyt. Det kan leda till att elever får problem att tillägna sig längre texter när de börjar årkurs 4, där texterna ofta blir längre och mer komplexa. Som teori har det sociokulturella perspektivet använts med språket som verktyg och det sociala samspelet som centrala begrepp. Studien är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts med fem lärare och en specialpedagog som deltagare. Intervjufrågorna var halvstrukturerade vilket gav utrymme för följdfrågor och fördjupningar. Resultatet av studien visar att flera av deltagarna saknade specifika undervisningsstrategier för att utveckla avkodningsförmågan. De angav dock att läshastighet, läsflyt och läsförståelse var förmågor de ansåg var viktiga att eleverna hade med från den tidigare läsinlärningen. Vidare beskrev flera av deltagarna att läshastighet och läsförståelse var förmågor som de ofta upptäckte att eleverna hade problem med i början av årkurs 4. / <p>Inriktning svenska</p>

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur grundskollärare arbetar med skrivundervisningen i ämnet svenska i det flerspråkiga klassrummet. Med ett särskilt fokus på elever med annat modersmål än svenska. För att kunna samla in relevant information, olika strategier och metoder som gynnar elever med svenska som andraspråk har det genomförts tre semistrukturearade intervjuer och nio observationer. Metoden som användes var teamtisering och det gjordes efter alla intervjusvar. Tematisering innebär att man undersöker vilka olika teman man hittar, vad som är relevant och samla in information till en och samma tema. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet och vikten av stöttning i undervisning. Under rubriken resultat i vår studie finns det olika användbara metoder som alla lärare kan tillämpa i sin undervisning. Efter att ha analyserat lärarnas intervjusvar kom vi fram till att alla tre lärare flitigt använder sig av multimodala verktyg och har strategier som de anser vara fungerande till svenska som andraspråkseleverna. Dessa strategier  ska stötta eleverna samtidigt som det ska vara lärorikt. Det som även dykt upp i vår studie visar hur viktigt modersmålet har visat sig vara för både kunskapsutvecklingen och för idenitetsskapningen. Alla tre lärare som blivit intervjuade arbetar med andraspråkselever aktivt.

The aim of this study is to increase knowledge about how teachers in grades 1–3 experience cooperative learning in reading comprehension teaching. Furthermore, the purpose is also to examine the advantages and disadvantages that the teachers experience with the approach are also made visible. The intention of the study is to investigate the teachers' usage, knowledge and experience of cooperative learning in reading comprehension teaching. To fulfill the aim of the study, a qualitative semi-structured interview study was conducted in which four active teachers at three different schools participated. The theoretical framework for the study is the sociocultural theory where the transcripts were analyzed using a phenomenographic analysis method.In summary, the results showed that teachers use cooperative learning in various degrees. The teachers' knowledge and experience of cooperative learning is of great importance for how much of the teaching applies to the approach. In general, as all teachers, that the working method is favorable for the students' knowledge development and social ability.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) har alla elever rätt till en likvärdig och meningsfull utbildning. Det innebär att varje elev, oavsett fallenhet eller svårighet i undervisning har rätt till vägledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Elever som anses starka ska få individanpassad undervisning som utmanar eleverna utifrån deras kunskaper och förutsättningar. Men finns det risker med att denna rättighet, som borde vara en självklarhet, inte uppfylls av skolors verksamhet? Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka och ge exempel på hur rektorer och lärare stödjer starka elever i matematik utifrån skolans uppdrag och ansvar. Intervjustudien grundar sig i det sociokulturella perspektivet och utgår från frågeställningarna: Hur planerar och genomför skolor arbetet med de starka eleverna i matematik? och Hur kan lärare i F-3 arbeta för att ge starka elever i matematik ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling?   udien visar att skolor saknar strategier på hur lärare kan hjälpa starka elever på bästa sätt, vilket kan medföra att denna elevgrupp blir sittandes i väntan på resterande elever. Uppdraget och ansvaret att anpassa undervisningen ligger idag hos läraren, ett ansvar som borde ligga på verksamheten eller hos regeringen. Studien lyfter dock ett arbetssätt för att individanpassa  undervisning för starka elever i skolans ämnen. Detta arbetssätt innefattar en accelererande och berikande undervisning där eleven även får coachning och stöd genom hela sin skolgång för att få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. / Abstract According to Skollagen (SFS 2010:800), every student has the right to an equal and meaningful education. It means that regardless if the students have easy to learn or have learning difficulties, they have the right of guidance and stimulation to grow in their knowledge development. Students that are considered as strong learners must receive individualized education that challenges the students based on their individual needs. The question is if this right, that should be obvious, really is fulfilled in the schools´ education? This qualitative interview study aims to investigate and give examples of how principals and teachers support strong students in mathematics based on the school's assignment and responsibilities. The interview study is based on Vygotskijs’ socio-cultural perspective and assume the questions: How do schools plan and implement the work with the strong students in mathematics? and How can teachers in F-3 work to give strong students in mathematics guidance and stimulus to reach further in their knowledge development? The study indicates that schools lack strategies on how teachers can help strong students in the optimal way, which can implicate that this group of students is held back because of the remaining students. The assignment and responsibility to adapt the teaching today lies with the teacher, a responsibility that should lie with the organization or with the government. However, the study accents a way of working to individualize teaching for strong students in school courses. This approach includes an accelerating and enriching teaching where the students also receives coaching and support through the years in primary school to have the opportunity to develop in knowledge as far as possible.

Syfte med arbetet är att få en inblick i hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 väljer skönlitterära texter i svenskundervisningen med flerspråkiga elever. Vi undersöker även hur dessa lärare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. I denna studie utfördes semistrukturerade intervjuer med fyra behöriga mellanstadielärare från tre olika skolor i Västerås stad. Resultatet visade att lärarnas val av skönlitteratur utgick från elevernas intresse, erfarenhet, kunskapsnivå och det läraren ansåg att eleverna behövde utveckla. Valet kunde även påverkas av skolämnen som exempelvis kultur, sexualkunskap och värdegrunder. Lärarna använde sig av varierande arbetsmetoder i undervisningen som oftast grundade sig i att arbeta i sociala interaktioner. De använde sig av högläsning, boksamtal, cirkelmodellen och bokcirklar. Resultatet visade även att alla fyra lärare arbetade i samspel med sina elever för att kunna tydliggöra och kartlägga händelser i böcker och texter. Lärarna såg till att ha gemensam läsning, där de stöttade elever genom exempelvis kodväxling, långsammare läsning och diskussioner. En informant valde även att utsätta lika mycket tid för enskild läsning som gemensam läsning för att göra sina elever till självständiga läsare.

I dagens läge ska lärplattan i förskolan användas av både barn och förskollärare. Förskollärare ska ta ansvar till att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som ska stimulera utveckling och lärande.Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare låter barnen använda lärplattan i både planerade aktiviteter men även i spontana tillfällen utifrån ett pedagogiskt syfte. Den teori som använts för att stärka studien är den sociokulturella perspektivet. Som metod har jag använt mig av webbaserade enkäter som både rektorer och förskollärare i sydöstra Sverige svarat på.  I resultatet går jag igenom vad samtliga förskollärare svarade på min enkät utifrån svaren från förskollärarna visades olika grader på kompetens kring användandet av lärplattan i förskolan trots att alla rektorer tycker att förskollärarna har bra kompetens till lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Samtliga rektorer förklarar att de har varsin IT-pedagog som har ansvaret att ge ut kompetensutbildningar till förskollärarna om hur digitala verktyg och lärplattan kan användas i ett pedagogiskt syfte.  Avslutningsvis kommer det en slutsats kring hela uppsatsen och även tips på förslag till vidare forskning.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse och kunskap av förskollärarnas arbete med applikationer i förskolan som främjar barns utveckling och lärande i samspel med varandra. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio förskollärare deltog i studien och blev intervjuade. Förskollärarna är från två olika kommuner och från olika förskolor, såväl privata som kommunala. Den här studien utgår från det sociokulturella perspektivet och applikationer ses som artefakter. Resultatet visar att förskollärarna väljer och använder applikationer på ett medvetet sätt i deras pedagogiska arbete. Applikationerna används som ett kompletterande material i det planerade projektarbetet. Studiens resultat visar förskollärarens medvetenhet om applikationer för att kunna erbjuda barnen undervisning där barnen i samspel med varandra och med pedagogerna kan lära sig och utvecklas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med problemlösning i matematikundervisningen. Vi har valt att specifikt undersöka hur det praktiska arbetet med problemlösning i matematik kan se ut på olika skolor och hos olika lärare.  Dessutom har vi valt att undersöka hur de lärare som deltagit i undersökningen ser på problemlösning och varför den är viktig. För att samla in data till vår studie har vi genomfört fem intervjuer med lärare. Resultatet visar att samtliga lärare främst arbetat praktiskt med problemlösning men har även arbetat med läroböcker och matematiska stenciler med fokus på problemlösning.  Samtliga lärare upplever att det är viktigt att med arbeta med problemlösning av olika anledningar, exempelvis att eleverna får möjlighet att samarbeta med varandra, träna på att föra matematiska resonemang, diskutera, utveckla matematiska begrepp och får använda dessa under problemlösnings tillfället, eleverna får lära sig olika strategier och lösningsmetoder som de får träna på att använda i undervisningen.

Sammanfattning: Vår uppsats undersöker utomhuspedagogik och på vilket vis förskollärares förhållningssätt och förståelse av begreppet påverkar undervisningen. Både förskolans läroplan samt Barnkonventionen understryker att barn ska få möjlighet till att vistas i olika utomhusmiljöer för att lära sig att respektera miljöerna. Barn ska få tillgång till utevistelse för att ges möjlighet till fysisk aktivitet. Förskolegården, närmiljön och förskollärarens förhållningssätt är en stor del av förskolans utomhusundervisning och är därför betydande att undersöka. Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares förhållningssätt till utomhuspedagogik. Vi vill även undersöka vilken förståelse och kunskap som finns kring begreppet utomhuspedagogik samt vad som påverkar utövandet av undervisningen. Studiens syfte är uppdelat i fyra frågeställningar. Den metod som använts är kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts. Intervjuerna har genomfört både fysiskt på plats samt digitalt via Microsoft Teams. Intervjuguide har använts för att ha vissa frågor att utgå ifrån under intervjuerna. Resultatet av studien är att förskollärarens förhållningssätt påverkar undervisningsmöjligheterna mycket. Förståelsen för begreppet utomhuspedagogik var skilda mellan förskollärarna men majoriteten av förskollärarna var överens om att det handlade om planerad undervisning utomhus. Många faktorer påverkar utevistelsen samt vilka undervisningsmöjligheter som finns. Faktorerna är väder, tillgång till större ytor, gårdens utformning, material som finns att tillgå samt förskollärarens inställning.

Syftet med denna studie var att undersöka grundskollärares upplevelser kring användandet av digitala verktyg i läs- och skrivinlärning, i ämnet Svenska. Dessutom skulle studien undersöka om de digitala verktygen ökar elevernas kunskapsutveckling vid arbete med läs- och skrivinlärning. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer av sju behöriga grundskollärare och 5 observationstillfällen i årskurserna F -2. Den valda analysmetoden som användes i studien utgick ifrån den sociokulturella synen på lärandet. Resultatet för studien visade att den tidiga läs- och skrivinlärningen påverkas av införandet av de digitala verktygen i undervisningen och denna påverkan visar sig vara positiv. Användningen av metoder skiljer sig inte mycket åt då det använts av den traditionella undervisningen till skillnad från den digitala verktygens användande i arbete med läs- och skrivinlärning. Utifrån resultaten visas de digitala verktyg användas som ett hjälpmedel i elevernas lärande. De digitala verktygen framstår som ett komplementverktyg i undervisningen och används för att främja elevernas kunskapsutveckling. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>