Verksamma matematiker och forskare menar att matematiken i grunden handlar om problemlösning. Problemlösning inom geometri är samtidigt ett gynnsamt område som möjliggör att samtliga fem matematiska förmågor som framkommer i grundskolans läroplan kommer till användning. Visuella representationer lyfts fram som ett viktigt verktyg i val av problemlösningsstrategi. Samtidigt visar tidigare internationell forskning att visuella representationer har en stor påverkan på elevers problemlösningsförmåga. Dessutom finns en avsaknad av svensk forskning inom området vilket bidrar till denna studies relevans. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur visuella representationer används i matematikundervisning, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Hur värderar lärare visuella representationer i matematikundervisningen? Hur arbetar lärare med och hur resonerar de kring visuella representationer i matematikundervisningen? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte genomfördes sex lärarintervjuer med verksamma lärare på en F-5 skola i södra Sverige. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån en induktiv ansats. Resultatet visar att visuella representationer används på ett varierat sätt och har en betydande roll i matematikundervisningen. Tillsammans med tidigare forskning konkluderades även att visuella representationer kan bidra till att hjälpa elever på olika kunskapsnivåer inom matematiken. I arbetet med visuella representationer framkommer läraryrkets tidsbegränsning problematisk. Samtidigt poängteras att tidsbegränsningen inte bör gå ut över undervisningskvaliteten. En viss avsaknad av visuella representationer i de läromedel som lärarna hade till förfogande uppdagas. En didaktisk implikation av det här är således att lärare inför val av läromedel bör se över hur mycket utrymme visuella representationer ges i olika läromedel och delvis basera sitt val utifrån detta.

Syftet med den här studien var att se hur lärarna uppfattar arbetet med läsförståelse på gymnasieskolan. Frågeställningarna som användes i studien var att se hur lärarna beskriver sitt arbete med läsförståelse, hur lärarna upplever att undervisningen påverkar eleverna samt hur lärarna motiverar sitt arbetssätt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en enkätundersökning som skickades ut till alla verksamma svensklärare på tre kommunala gymnasieskolor i samma stad. Studiens teoretiska ramverk utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Resultatet visar att lärarna fokuserar mer på aktiviteten än på texten och läsaren. Studien visar även att lärarna upplever att deras undervisning har en positiv effekt på elevernas läsförståelse. En varierande undervisning där eleverna får olika svårighetsgrader på texter och arbetar i helklass, grupper och individuellt gynnar eleverna. De slutsatser som kan dras från denna studie är att lärares kompetensutveckling inom läsförståelse gynnar elevernas läsförståelse. Ytterligare en slutsats som kan dras är att eleverna gynnas av att läraren undervisar i lässtrategier i början av årskurs 1 i gymnasieskolan. Det är även viktigt att texterna som läraren väljer engagerar, motiverar och är meningsfulla för eleverna.

I detta arbete ligger fokus på digitalisering inom NO-undervisningen. Hur används egentligen digitala verktyg inom NO-undervisningen och vad har lärarna för inställning och kompetens till digitala verktyg? Det är vad vi har undersökt i denna uppsats. Vi har utgått ifrån tre huvudområden: digitaliseringen i skolan, NO-undervisningens didaktik och karaktär och det sociokulturella perspektivet. Enkäter användes för att samla in data som sedan sammanställdes kvantitativt för att ge en överblick över användandet av digitala verktyg i skolan. Sammanställningen visade att användningen av digitala verktyg var hög inom NO-undervisningen samt att digitala verktyg används mest av lärarna vid genomgångar och för att visa film.   Undersökningen visar också ett samband mellan lärarnas inställning och användandet av digitala verktyg, detsamma gäller även vid användandet av digitala verktyg och lärarens kompetens.

Studiens syfte är att synliggöra vilka ändamål lärare har vid användning av IKT imatematikundervisning i årskurs 4-6. Studien ämnar även undersöka hur IKT kanstimulera de fem matematiska förmågorna utifrån grundskolans läroplan. Studien är empirisk och insamlad data består av observationer, intervjuer ochlektionsplaneringar. Insamlad data analyseras med stöd av det sociokulturellaperspektivet, där Vygotskys teori om mediering och den proximala utvecklingszonenligger i fokus. Vidare ställs matematiska förmågor mot studiens insamlade data.Förmågorna baseras på Niss samt Boesen, Lithner och Palms matematiska kompetenser.Kompetenser som ligger utanför de förmågor som är beskrivna i grundskolans läroplanomfattas inte av studien. Resultatet visar att lärare främst använder IKT i syfte att låta elever träna sinamatematiska förmågor samt för att skapa en variation i undervisningen som kan tilltalaeleverna. Lärare använder även IKT för att visuellt presentera olika lösningar ochstrukturer. Resultatet av observationerna synliggör också att IKT kan stimulera de femmatematiska förmågorna. Analysen påvisar att de digitala verktygen underlättarförmedling av kunskap såväl som utbyte av kunskap.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få syn på pedagogers perspektiv på förskolans pedagogiska miljö, samt de möjligheter miljöerna erbjuder barnen. Teorierna som används i detta examensarbete är det postmoderna perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Metoden för denna studie är intervjuer. Med det har det framkommit ett resultat som bland annat visar på att en pedagog behöver vara närvarande och med det observant. En pedagogisk miljö behöver även vara föränderlig och utforskande, vilket ni kommer kunna läsa mer om längre fram i arbetet. Utifrån teorierna och olika litteraturer har vi fått mer kunskap om de olika begrepp som framkommit i vårt resultat.

BAKGRUND:I förskolans verksamhet uppstår det nästan dagligen konflikter. Det innebär att pedagogenstillvägagångssätt samt syn på konflikter spelar en viktig roll för hur problemen blir lösta.Olika författares åsikter om konflikter och konflikthantering lyfts fram men även tidigareforskning som gjorts angående hur pedagoger och barn hanterar konflikter. Studien har sinutgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som bland annat innebär att barn lär ochutvecklas i samspel med andra samt i det sammanhang som de befinner sig i.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger i förskolan hanterar de konfliktersom uppstår mellan barnen.METOD:Den här studien inspirerades av den etnografiska ansatsen. Fyra pedagoger har observeratsoch intervjuats. Den observationsmetod som användes i undersökningen var ”Criticalincidents”. Därefter gjordes intervjuer/samtal med pedagogerna för att styrka det som kommitfram genom observationerna.RESULTAT:Resultatet visade att pedagogerna gick tillväga på olika sätt för att hantera de konflikter sombarnen hamnade i. Ett vanligt tillvägagångssätt bland pedagogerna var att försöka prata medbarnen om konflikten. Andra metoder som användes var att avvakta, avleda barnen genom attvisa att det finns mer material eller leda ett barn in i en annan aktivitet samt att reagera påbarnets känslor etc. De flesta konflikter som uppstod handlade om att barnen ville ha sammasak eller att någon förstört för den andre.

Föreliggande studie är en genusanalys av karaktärerna Harry Potter och Hermione Granger i Harry Potter och de vises sten. Harry Potter-serien har haft ett stort genomslag på bokmarknaden och är en av de tre största fantasyserierna i modern tid (Alkestrand, 2016:28). Detta gör det relevant att kritiskt granska boken för att sedan använda den i klassrummet, både på högstadie- och gymnasienivå. Syftet med studien är således att granska boken utifrån ett genusperspektiv och problematisera eventuella stereotyper. Centralt i studien är en jämförelse mellan hur Harry och Hermione skildras och hur skildringarna reproducerar eller ifrågasätter normer kring genus. Studien utgår från ett didaktiskt perspektiv och en av frågeställningarna utgår därför ifrån vad litteratur kan ha för påverkan på våra förutfattade meningar och hur detta kan uppmärksammas i en klassrumssituation. Studien visar således att karaktärerna i Harry Potter och de vises sten uppfyller många stereotyper om vad som anses vara manligt och kvinnligt. Harry tillskrivs rollen som den modiga, aktiva pojken och Hermione som den passiva, duktiga flickan som utsätts för negativa konsekvenser när hon bryter mot normerna.

Syftet med den här studien var att undersöka om, och i så fall hur, uppgifterna i två läromedel som riktade sig till kursen svenska som andraspråk 1 på gymnasiet uppmuntrade elever att använda sin flerspråkiga resurs. Läromedlen var publicerade efter att den nya läroplanen togs i bruk 2011. Uppgifterna i läromedlen undersöktes utifrån kvalitativa såväl som kvantitativa aspekter. Resultatet visade att läromedlen hade uppgifter som uppmuntrade elever till att använda alla sina språk men att de uppgifterna utgjorde en liten del av det totala antalet uppgifter som fanns i läromedlet. Uppgifterna delades in i två kategorier beroende på om de explicit eller potentiellt uppmuntrade till att använda fler språk än svenska. De explicita uppgifterna hade en direkt angivelse om att elevernas förstaspråk och andra språk de kan skulle användas. Uppgifter som potentiellt uppmuntrade eleverna att använda sitt förstaspråk hade en potential för att eleverna kan ta hjälp av ett annat språk än svenska. Uppgifterna kategoriserades även efter hur uppgifterna skulle lösas. Sammanfattningsvis visade resultatet att läromedlens uppgifter beaktade elevers flerspråkighet i en liten utsträckning trots att forskning visar att förstaspråket bidrar till andraspråkutvecklingen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en lärare kan arbeta språkutvecklande inom religionsundervisningen, med fokus på undervisning i momentet buddhismen. Undersökningen grundar sig på fem stycken intervjuer med tre religionslärare samt två svensklärare. Resultatet visar att lärarna anpassar det språkutvecklande arbetet till varje elevgrupp. Lärarna kan inte förutsätta att alla elever har samma språkkunskaper. Resultatet visar att religionslärarna med hjälp av olika metoder arbetar språkutvecklande i religionsundervisningen. Resultatet visar också att religionslärarnas undervisning påverkas av Lev Vygotskijs tankar om utveckling, det vill säga teorin om den närmaste utvecklingszonen. Denna teori faller in under det sociokulturella perspektivet och det är denna teori som den här undersökningen förankrar sig i.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i specialpedagogisk verksamhet. Det gjordes nio observationer av lektioner med skriftspråksaktiviter i de båda verksamheterna, informella samtal i anslutning till observationerna, fyra intervjuer av pedagoger från respektive verksamhet samt elva intervjuer av elever i olika årskurser från respektive verksamhet. Studien följer således kvalitativa metoder, då resultatet utgår från de observationer och intervjuer som har gjorts. Resultatet har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt scaffolding. Resultatet visade att de använde sig av stöttning, att de utgick från varje individs behov och förutsättningar genom att interagera och använda stödstrukturer samt till viss del använda sig av olika överlappande metoder vid tillämpandet av sin skrivundervisning. Pedagogerna var olika medvetna om vilka metoder de använde och de hade olika lång erfarenhet av arbete med elever i läs- och skrivsvårigheter, vilket påverkade den repertoar av metoder de använde sig av. Vid samtliga observationer och pedagogintervjuer framkom således att de använde sig av interaktionen och språket parallellt med stöttning och guidning utifrån elevernas individuella förutsättningar som en del av lärandet för att nå utveckling i skrivandet.