Denna kvalitativa studie handlar om de erfarenheter och upplevelser som socialarbetare har av samverkan inom socialtjänsten. Den handlar även om de organisatoriska förutsättningar som finns för en samverkan inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Teorier som kommer att behandlas i denna uppsats är samverkansteori och nyinstitutionell teori. Studiens syfte är att undersöka medarbetarnas uppfattning av samverkan inom socialtjänsten. Syftet är också att få en ökad kunskap och förståelse om hur en samverkan inom socialtjänsten fungerar och vilka hinder och möjligheter som finns för en samverkan inom organisationen. Vår ambition till forskningen är att visa på hur samverkan fungerar i praktiken inom socialtjänsten samt bidra till ökad kunskap. Studien syftar till att synliggöra de omständigheter som kan påverka samverkan mellan utredare och behandlare i två kommuner i Skåne. Resultatet påvisar att ett antal faktorer påverkar samverkan inom socialtjänsten där vissa faktorer är svårare för socialarbetare att utöva inflytande på än andra. En stor utmaning är definitionen av samverkan, organisatoriska förutsättningar samt möjligheter och hinder. Det råder en oenig bild av definitionen av samverkan samt hur organisationen bör arbeta med samverkan. Det framgår även att olika faktorer som relation mellan utredare och behandlare, rivalitet, kultur, kunskap och erfarenhet samt olika synsätt påverkar samverkan inom socialtjänsten. De organisatoriska förutsättningarna för samverkan som beskrivs är tid, rutiner, ledarskap och beslutvägar, som påverkar socialarbetarna på gräsrotsnivån. Slutsatsen är att organisationer som strävar efter att främja och utveckla en god samverkan bör definiera samverkan, avsätta tid för samverkan och prioritera samverkan i alla led.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken nytta den nya gymnasieutredningens förslag om ökad specialisering och förbättrad anställningsbarhet kan ha för elever inom Hantverksprogrammet –Textil & Mode . Gällande frågan om bedömningen av en sådan nytta, har fokus i undersökningen i första hand inriktats på vilka krav och önskemål om kompetens som finns inom hantverks- och konfektionsbranschen idag men även i ett framtidsperspektiv. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt från ett antal halvstrukturerade intervjuer med olika verksamheter inom hantverk och konfektion. De gene-rella resultaten visar på att kraven för anställningsbarhet inom den mer kvalificerade kärn-verksamheten, ser ut att ligga bortom det grundläggande kunskapsuppdrag som yrkesutbild-ningen inom gymnasiet kan avses ha. Av den anledningen tenderar yrkesutbildningen också kunna få svårigheter i att matcha dessa krav även då en ökad specialisering införs. Utsikterna för anställningsbarhet inom handel och butik, då främst inom mode och konfektion, ser där-emot ut att vara betydligt bättre. Frågan är då vilket syfte och vilken roll ett mer specialiserat program egentligen ska ha när det kommer till förberedelser inför arbetslivet? Resultaten pe-kar i detta sammanhang uttryckligen på att denna utbildning bör få en ännu tydligare placer-ing mitt emellan att vara både yrkesförberedande och studieförberedande. Detta föranleder ett tänkvärt ställningstagande när det kommer till både värderingen av utbildningsinnehåll och marknadsföring mot elever och bransch, men inte minst också förutsättningen för vidare kompetensutveckling efter avslutade gymnasiestudier.

Studiens syfte var att genom intervjuer med verksamma gymnasielärare inom ämnet Svenska som andraspråk undersöka hur de arbetar med det centrala innehållet jämförelse mellan svenska och elevens modersmål i kursen Svenska som andraspråk 1. De intervjuade lärarna berörde fyra olika teman: andraspråksutveckling, transspråkande, språktypologi och språksociologi. Språksociologi utgör det område inom vilken lärare aktivt arbetar med språkjämförelse även om språktypologiska övningar förekommer i undervisningen där jämförelse mellan språken är i fokus. Lärarna beskrev transspråkande som ett arbetssätt att arbeta med språkjämförelse samt var elevernas andraspråksutveckling ständigt närvarande vid lärares motivering av sin praktik. Teman analyserades utifrån dimensionen specialisering där lärares beskrivna undervisning tolkas utifrån hur det antingen förekommer högre grad av fokus på kunskapsinnehåll eller högre grad av fokus på eleverna och deras förhållande till sitt modersmål. Resultatet visade att lärarna arbetade med språkjämförelsen i högre grad för att stärka elevernas identitetsskapande samt utifrån ett synsätt där flerspråkighet i klassrummet ses som något naturligt.

This essay is investigating the increasing Swedish garment export during the period 1997-2003. Despite a long-lasting national production decrease and stronger global competition Swedish designed clothing are exported at higher rates than ever. The hypothesis that this increase is due to increased trade and changed production stage specialization is investigated. The theory used to investigate this is basic trade theory including Hecksher-Olin and New Trade theory with a focus on comparative advantage and specialization. This is completed with production theory that is particularly relevant for the garment industry: product and price competition, fashion cycles and vertical specialization. Trade, production and labor data is analyzed according to this and the main results are based on the unit price development: exports had a much higher growth in unit prices than imports. This is indicating that Sweden has a revealed comparative advantage in capital intensive production stages, a fact further supported by high education levels and high production value per worker. The industry has chosen to focus on product competition rather than price competition and has managed to shorten its product cycles in order to better exploit the fashion cycles. In some garment groups the image is more complex and one of the main theories of a design heavy garment such as jeans being the core of the success is revised. The export success is to a large extent due to an increasing specialization in the industry’s strong areas. / Den här uppsatsen undersöker tillväxten av Sveriges export i klädindustrin från 1997-2003. Trots att Sveriges klädproduktion har minskat i flera år och globalisationen tränger sig på så går svenska design plagg på högexport. Vår hypothes är att ökningen härstammar från ökad handel och specialisering i produktionsleden. Teorier vi har använt för att undersöka fenomenet är grundläggande handelsteorier så som Hecksher-Ohlin och New trade theory med fokus på komperativa fördelar och specalisation. Vi har valt att komplettera med produktions theorier som vi känner är relevanta för klädindustrin: produkt och pris konkurrens, mode cykler och vertikal specialisering. Handels-, produktions- och arbetskrafts- statistik har analyserats och huvudresultaten är baserade på utvecklingen av enhetspris: exporten har en högre tillväxt i enhetspris än importen. Detta indikerar att Sverige har en uppenbar komperativ fördel i de kapitalintensiva produktionsleden, detta bekräftas ytterligare genom höga utbildningsnivåer och en hög produktion per arbetare. Den svenska klädindustrin har valt att fokusera mer på produktkonkurrens än priskonkurrens, den har också lyckats med att minska sina produktions cykler för att unyttja marknaden bättre. I en del grupper är bilden mer komplex och en av våra huvudteorier var att jeans stod för stora delar av exportsuccen, denna teori fick vi dock avfärda. Vad vi kom fram till var att stora delar av exportsucceen kommer ifrån en ökning av specialiseringen.

The aim of this thesis has been to analyse the textile industry of Prato between the years 1991 and 2001. The district has been examined in terms of population, employment, firms and international trade and we have examined the industry in the region weighted against the whole Italy. Moreover, the Location quotation has been used to measure the degree of specialization. Theories about cluster and industrial districts have been utilized to give a background to agglomeration of firms. The conclusions from our analysis are that Prato consists of a large group of firms acting in similar industry in a specific location. The district is highly dominated by small firms, which are engage in the production of a homogenous product through different stages. In terms of international trade, Prato has been able to increase its exports between the years 1995 to 2001. Furthermore, our examination of Prato shows a reduction of employment and number of firms operating within the textile sector, while the degree of specialization has increased. Our inference is that this contradiction is due to the decrease of the total textile industry in the whole country. / Syftet med denna uppsats har varit att analysera textilindustrin i Prato mellan åren 1991 och 2001. Regionen har analyserats i termer av befolkning, sysselsättning, företag och internationell handel, och vi har undersökt industrin i regionen i jämförelse med hela Italien. Dessutom har en lokaliseringskvot använts för att mäta graden av specialisering. Teorier om kluster och industriella distrikt har använts för att ge en bakgrund till hopsamling av företag. Slutsatsen vi har dragit från vår analys är att Prato består av en stor grupp företag som verkar inom en liknande industri på en specifik plats. Distriktet är till stor del dominerat av små företag vilka är sysselsatta i produktionen av en homogen produkt inom olika steg av produktionen. Gällande den internationella handeln har Prato lyckats öka sin export mellan åren 1995 och 2001. Vår undersökning av Prato har även visat en minskning av sysselsättningen och antalet företag inom industrin, men samtidigt en ökad grad av specialisering. Vår slutsats är att detta något motsägelsefulla beror på en minskning av den totala textilindustrin i hela landet.

<p>This essay is investigating the increasing Swedish garment export during the period 1997-2003. Despite a long-lasting national production decrease and stronger global competition Swedish designed clothing are exported at higher rates than ever. The hypothesis that this increase is due to increased trade and changed production stage specialization is investigated.</p><p>The theory used to investigate this is basic trade theory including Hecksher-Olin and New Trade theory with a focus on comparative advantage and specialization. This is completed with production theory that is particularly relevant for the garment industry: product and price competition, fashion cycles and vertical specialization.</p><p>Trade, production and labor data is analyzed according to this and the main results are based on the unit price development: exports had a much higher growth in unit prices than imports. This is indicating that Sweden has a revealed comparative advantage in capital intensive production stages, a fact further supported by high education levels and high production value per worker. The industry has chosen to focus on product competition rather than price competition and has managed to shorten its product cycles in order to better exploit the fashion</p><p>cycles. In some garment groups the image is more complex and one of the main theories of a design heavy garment such as jeans being the core of the success is revised. The export success is to a large extent due to an increasing specialization in the industry’s strong areas.</p> / <p>Den här uppsatsen undersöker tillväxten av Sveriges export i klädindustrin från 1997-2003. Trots att Sveriges klädproduktion har minskat i flera år och globalisationen tränger sig på så går svenska design plagg på högexport. Vår hypothes är att ökningen härstammar från ökad handel och specialisering i produktionsleden.</p><p>Teorier vi har använt för att undersöka fenomenet är grundläggande</p><p>handelsteorier så som Hecksher-Ohlin och New trade theory med fokus på</p><p>komperativa fördelar och specalisation. Vi har valt att komplettera med produktions theorier som vi känner är relevanta för klädindustrin: produkt och pris konkurrens, mode cykler och vertikal specialisering.</p><p>Handels-, produktions- och arbetskrafts- statistik har analyserats och</p><p>huvudresultaten är baserade på utvecklingen av enhetspris: exporten har en högre tillväxt i enhetspris än importen. Detta indikerar att Sverige har en uppenbar komperativ fördel i de kapitalintensiva produktionsleden, detta bekräftas ytterligare genom höga utbildningsnivåer och en hög produktion per arbetare. Den svenska klädindustrin har valt att fokusera mer på produktkonkurrens än priskonkurrens, den har också lyckats med att minska sina produktions cykler för att unyttja marknaden bättre. I en del grupper är bilden mer komplex och en av våra huvudteorier var att jeans stod för stora delar av exportsuccen, denna teori fick vi dock avfärda. Vad vi kom fram till var att stora delar av exportsucceen kommer ifrån en ökning av specialiseringen.</p>

<p>The aim of this thesis has been to analyse the textile industry of Prato between the years 1991 and 2001. The district has been examined in terms of population, employment, firms and international trade and we have examined the industry in the region weighted against the whole Italy. Moreover, the Location quotation has been used to measure the degree of specialization. Theories about cluster and industrial districts have been utilized to give a background to agglomeration of firms. The conclusions from our analysis are that Prato consists of a large group of firms acting in similar industry in a specific location. The district is highly dominated by small firms, which are engage in the production of a homogenous product through different stages. In terms of international trade, Prato has been able to increase its exports between the years 1995 to 2001. Furthermore, our examination of Prato shows a reduction of employment and number of firms operating within the textile sector, while the degree of specialization has increased. Our inference is that this contradiction is due to the decrease of the total textile industry in the whole country.</p> / <p>Syftet med denna uppsats har varit att analysera textilindustrin i Prato mellan åren 1991 och 2001. Regionen har analyserats i termer av befolkning, sysselsättning, företag och internationell handel, och vi har undersökt industrin i regionen i jämförelse med hela Italien. Dessutom har en lokaliseringskvot använts för att mäta graden av specialisering. Teorier om kluster och industriella distrikt har använts för att ge en bakgrund till hopsamling av företag. Slutsatsen vi har dragit från vår analys är att Prato består av en stor grupp företag som verkar inom en liknande industri på en specifik plats. Distriktet är till stor del dominerat av små företag vilka är sysselsatta i produktionen av en homogen produkt inom olika steg av produktionen. Gällande den internationella handeln har Prato lyckats öka sin export mellan åren 1995 och 2001. Vår undersökning av Prato har även visat en minskning av sysselsättningen och antalet företag inom industrin, men samtidigt en ökad grad av specialisering. Vår slutsats är att detta något motsägelsefulla beror på en minskning av den totala textilindustrin i hela landet.</p>

The aim of this study was to examine the social workers’ views on the working conditions within specialized personal social services. The study was conducted by an online-survey administered to all social workers within personal social services in Gävle. The analysis was supported by previous research, collaboration theory and organization theory. The results showed that the social workers were on an overall level satisfied with the specialized organization. The social workers agreed more on the advantages with specialization than with the disadvantages. Furthermore, the results showed that the social workers were of the same opinion regarding the consequences affecting the clients, for example too many social workers involved in client’s cases. The results also showed that the social workers believed that more knowledge about each other and each other’s areas of responsibility facilitates collaboration. Similarities and differences between how social workers responsible for exercising public authority and those who work with treatment and support experienced a specialized personal social service as well as limitations regarding the work with clients were discussed. / Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetarnas upplevelse av arbetsvillkoren i en specialiserad organisation. Detta har genomförts genom en webbaserad enkätundersökning som distribuerades till alla socialarbetare inom individ- och familjeomsorgen i Gävle. Analysen gjordes med stöd av tidigare forskning, samverkansteori samt organisationsteori. Resultatet visade att socialarbetarna generellt sett var nöjda med den specialiserade organisationsformen. De instämde i större utsträckning i fördelarna än nackdelarna med specialisering. Vidare visade resultatet att socialarbetarna var eniga om specialiseringens konsekvenser för klienter, bland annat att för många socialarbetare involverades i klienters ärenden. Socialarbetarna uppgav även att mer kunskap om varandra och varandras enheters ansvarsområden underlättar samverkan. Likheter och skillnader mellan behandlare och utredares upplevelser av den specialiserade organisationen samt begränsningar i klientarbetet har diskuterats.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om tidig specialisering är en förutsättning för att uppnå elitnivå inom de estetiska idrotterna konståkning och truppgymnastik samt försöka få en förståelse för vilka för- och nackdelar tidig specialisering kan tänkas få för individen och den framtida elitkarriären. Följande frågeställningar skall besvaras i studien: Hur ser idrottsbakgrunden ut för samtliga landslagsutövarna inom konståkning och truppgymnastik? Hur beskriver landslagsutövarna sin idrottskarriär, inklusive eventuell specialisering och diversifiering? Metod En deduktiv enkät med totalt 7 frågor skickades ut till de 34 landslagsutövarna för att få en överblick över/kring hur deras idrottsbakgrund såg ut. 29 stycken valde att svara varav 14 var kvinnor och 15 var män, 10 konståkare och 18 truppgymnaster. Därefter kunde intervjupersonerna väljas utifrån de svar de angivit och som ansågs relevanta för studien, 2 från varje sport, 2 män och 2 kvinnor, med olika bakgrund inom sporterna. En semistrukturerad intervjuguide skapades för att samla så mycket information från deltagarna som möjligt. Efter transkribering togs citat ut och en induktiv metod användes för att skapa en modell med de svar som angivits av atleterna. Resultat Studien visade att det var stor spridning inom de båda landslagen gällande när atleterna börjat, specialiserat sig, utövat olika idrotter och dylikt. De fyra intervjupersonerna hade en mängd likheter och olikheter i deras väg till landslaget. Det skiljer sig i när de började utöva sporterna, några hade mest lek i träningen och andra tränade med målet att bli bättre redan första året. Kvinnorna hade fler skador än männen, endast en av de fyra atleterna hade slutat och tagit en paus i sin karriär. Stöttningen hemifrån och lagamraterna/kompisarna hade också olika stor inverkan på de fyra intervjupersonerna. Slutsats Tidig specialisering framkommer inte som ett måste för att nå det svenska landslaget i konståkning och truppgymnastik.

Socialtjänsten i Sverige har blivit alltmer specialiserad, vilket har lett till att klienter med komplexa behov är aktuella på olika organisatoriska enheter och har kontakt med flera socialsekreterare samtidigt. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av parallella kontakter inom socialtjänsten och hur det hade förändrats över tid. Undersökningen antog en kvantitativ ansats och utgick från statistiskt material hämtat från en IFO-organisation i en större svensk stad. Materialet visade att andelen klienter med parallella kontakter hade ökat med en tredjedel på de fyra undersökta enheterna mellan 2014 och 2018 och att vissa klientgrupper uppvisade parallella kontakter i större utsträckning än andra grupper. Diskussionen behandlade klienters komplexa behov, fragmentisering och socialarbetares överlappande arbete för klienter med parallella kontakter. / Swedish social services have become increasingly specialized, with the result that clients with complex needs are in contact with several organizational units and social workers simultaneously. The purpose of the present study was to examine the degree to which such parallel contacts occur within social services and how their incidence has changed over time. We have employed a quantitative method and drawn on statistical material collected from a personal social services organization in a large Swedish town. The material revealed that the extent to which parallel contacts occurred had increased by a third between 2014 and 2018 among clients at the four units that were chosen for the study, while certain client groups had a greater incidence of parallel contacts than other groups. In a concluding section of the study we discussed clients’ complex needs, fragmentation and the overlapping responsibilities of social workers with regard to clients with parallel contacts.