Det här är en undersökning om studenters intresse för en områdesfördjupning på sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Syftet var att undersöka intresset hos studenterna kring att introducera valbara kurser om 7,5 högskolepoäng i programmets senare del. Den allmänna uppfattningen inom svensk sjöfart är att sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola är en bred utbildning.  Utbildningen erbjuder inga valbara kurser eller inriktningar även om arbetet som styrman idag blir mer och mer specialiserat. Studien genomfördes genom intervjuer med två studenter som gick sista året 2013 och tre verksamma styrmän som tagit examen år 2012. Alla intervjuade respondenter hade läst eller läste vid intervjutillfället på Sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Studien visade på en önskan hos respondenterna vad gällde ökad valbarhet i utbildningen, men samtidigt en ovilja att kompromissa utbildningens bredd. Respondenterna underströk vikten av möjligheten att få läsa CCM och DP-Basic, dels för en förbättrad konkurrenskraft på en ansträngd arbetsmarknad och dels för att de kurserna ofta krävs inom den arbetsmarknadssektor som ett stort antal studenter söker sig till. / This is a survey of students' interest in an area specialization in the Nautical Science program at Kalmar Maritime Academy. The aim was to investigate the interest within the student community regarding introducing elective courses of 7.5 credits in the second half of the program. The general opinion in Swedish shipping is that the nautical science program at Kalmar Maritime Academy is a broad education. The program has no elective courses and specializations available; this at a time when the work as an officer is becoming more and more specialized. The study was conducted through interviews with two final year students of 2013 and three active officers who graduated in 2012. All respondents who were interviewed had studied or were studying at the time of the interview at the Nautical Science program at Kalmar Maritime Academy. The study showed a desire among the respondents regarding increased eligibility in the program but also unwillingness to compromise the width of the education. The respondents emphasized the importance of having the possibility to study CCM and DP-Basic, partly for an improved competitiveness in a strained labor market and partly due to fact that these courses are often required within the employment sector to which a large number of students will approach.

No description available.

Uppsatsen ämnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som är en kurs i den nya gymnasieskolan. Den ämnar också att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör välja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera på att använda vissa metoder framför andra. Denna undersökning är gjord med hjälp av ett litteraturstudium. Studien pekar mot att man bör använda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det är av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering.

The purpose of this study is to extend the understanding of how professionals in modern organisations want to be managed. We especially investigate professionals changing industries to describe if, and how, aprofessional in this situation is becoming a professional again after the change. This to find connections between intrinsic motivation and attitudes towards professionalism on one side, and applicable managerial methodson the other. Best practice in managing professionals is traditionally considered to be non-invasive methodologies such as indoctrination and training. Beyond that, operational-level management is usually considered to be bound to fail. The analysis suggests the following: A professional changing industry will become professional again. The driving force for becoming professional again is the strive for horisontal specialization, induced by higher education. Management of professionals needs to account for the integrity of the horizontal specialization of the professional. Relational management and intellectual discussions are central.

Klienter med en samsjuklighet blir i mötet med socialtjänsten ofta uppdelade bland flera enheter. En intern samverkan bedrivs mellan enheterna för att möta klientens behov. Vår studie syftar till att få en ökad kunskap om hur socialsekreterare upplever att organisationsstrukturen påverkar den interna samverkan på socialtjänsten i ärenden där en klient har en samsjuklighet. Studien intresserar sig för hur denna samverkan bedrivs och vad som krävs för eller motverkar en god samverkan. Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare som arbetar specialiserat med missbruk samt socialpsykiatri på en socialtjänst. Insamlade data sorterades genom en tematisk analysmetod och resultatet analyserades ytterligare med hjälp av domänteori, interna förutsättningar för samverkan och tidigare forskning. I resultatet har vi identifierat att två former av samverkan förekommer mellan specialiserade enheter, en spontan när det fungerar och en organiserad rutin för samverkan när det inte fungerar. Det som krävs för en samverkan är kunskap om klientens behov och andra enheters förutsättningar. Negativa stereotypiska attityder gällande arbetet med klienter med en samsjuklighet motverkade däremot en god samverkan. Socialsekreterares handlingsutrymme att arbeta integrerat med klienter som har en samsjuklighet är begränsad i en specialiserad organisation. Trots omorganiseringar kvarstår de grundläggande bristerna i samverkan. Organisationen är inte formad efter klientgruppen. Men organisationsstrukturer kan inte forma professionen helt och hållet. Professionskunskap och erfarenhetskunskap hos socialsekreterare gör att de genom sitt handlingsutrymme formar arbetsprocessen efter klientens behov.

Detta forskningsprojekt handlar om att studera processerna för elevers matematiska tänkande på högstadiet under matematiklektionen. Matematiskt tänkande ses som en social aktivitet. Ur ett socialt perspektiv skulle det ses som en händelse, interaktion och kommunikationsmetoder. När elevernas engagerar sig i samtalet för att lösa matematiska problem, tolkas deras aktiviteter, handlingar och förklaringar som synliga tecken eller uttryck för deras matematiska tänkande. Här har jag argumenterat både för relevansen av att fokusera elevernas matematiska tänkande som det utvecklas i deras argumentation när de arbetar med undersökande arbetssätt, och av att använda sig av lärarforskning. Genom klassrumsobservation fick jag titta närmare på aspekter som påverkar tankeprocesserna. Syftet med denna studie är att identifiera och analysera elevernas matematiska tankeprocesser specifikt på specialisering, generalisering, gissning och övertygande, som de uppvisar i sina samtal. Data i studien samlades in i samband med genomförande av fyra aktiviteter som jag utarbetat, elevers samtalsinspelning, en enkätundersökning som hölls efter genomförande av två aktiviteter och genom klassrumsobservationer. Eleverna samtalade lösningar i mindre grupper. Lösningsförslag presenterade grupperna för varandra under matematiklektionen. Elevernas samtal analyserades sedan enligt de specifika egenskaper som identifierats som en nyckel till matematiskt tänkande. Jag fann att eleverna använder processerna för matematisk tänkande i sitt resonemang och att det finns skillnader på aspekterna mellan dessa processer beroende på informationen som är kopplad till problemet, urvalet av illustrationer baserades på ämnesperspektiv och erfarenheter. Resultatet visade också att det finns en koppling mellan dessa processer och ökade medvetenhet och lärande. Genom denna studie kan slutsatser dras om att lära sig specifika processer som specialisering, gissning, generalisering och övertygande ökar medvetenheten om hur eleverna tänker som sedan används för att anpassa undervisning för eleverna. En beskrivande modell för matematiskt tänkande presenteras och används sedan för att ge ett praktiskt svar på forskningsfrågorna. Forskningsresultat kan således används av både lärare och lärarstudenter som en modell när de planerar undervisningen.

Nyckelord: Värmlands ishockeyförbund, byråkratisering, specialisering, profesionalism, institutionell teori. Bakgrund: I Starks studie framkommer det att tre framträdande trender präglade Svensk ishockey mellan 1920-1972, byråkratisering, specialisering och profesionalism. Det finns däremot ingen undersökning som visar om dessa trender är samma för Värmländsk ishockey under 1960-1980, det är det undersökningen ska ta reda på. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera Värmländs ishockeyförbunds verksamhet under åren 1960-1980, med utgångspunkt i begreppen profesionalisering, specialisering och byråkratisering och med den instutionella teorin (se vidare kap 1.4) som analysram. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ innehålsanalys och gick igenom 159 mötesprotokoll för att sedan analysera innehållet. Resultat: De frågor som var betydande och återkommande inom Värmländsk ishockey berörde främst den bristande kvaliteten på domarinsatser, processen av kommersialisering inklusive sponsring och reklam, samt främjandet av ishockey inom distriktet. Studien konstaterade att det fanns tendenser att följa Starks trender av byråkratisering, specíalisering och profesionalism. Trots detta påvisade studien att det återstod en lång väg innan ishockeyn i regionen skulle kunna nå den nivå och utveckling som vi ser idag.

The aim of this study is to examine, with background of the swedish specialized social service, how the client is formed in a process by categorizing and sorting in the receiving department of the financial support. Which factors professionals are perceived to be problematic in the management of cases and the social workers approach to meet the clients needs. The study was conducted with one qualitative semi-structured interview with the head of the department of financial support, and two focus group interviews with social workers at the department of financial support. The theoretical approach is Hasenfeld´s theory about human service organizations, Billquist´s theory about the sorting process and Johansson´s theory about the client construction process. The empirical results also relate to Johansson´s theory about mass handling of clients and Svensson, Johnsson and Laanemets theory about the social workers action space. The conclusion of this study is that a specialized social service is categorizing and sorting the client through all parts of the process in the receiving department of financial support. The result shows that several factors makes it problematic for the social workers to respond to the client needs in a specialized social service, causing the social workers to use their acion space.

Syfte: Syftet blir att granska vilka vägar det finns för barn och ungdomar att gå för att få möjligheten att representera herr- respektive damlandslaget. Och därefter titta på hur vägen för 41 st lanslagspelare både på herr- och damsidan har sett ut.   Metod: Metoden till denna undersökning har delats upp i två. Den större delen består av en dokumentanalys, där dokument har samlats in och analyserats för att få fram ett resultat. Den andra delen består av en kvalitativ ansats som är två expertintervjuer.   Resultat: Undersökningens resultat visade att det fanns olika vägar att gå för att kunna få möjligheten att representera herr- respektive damlandslaget, de två vanligaste var sampling och tidig specialisering. Variationen var stor bland de manliga fotbollsspelarnas väg till A-landslaget, medan vägarna till A-landslaget för de kvinnliga fotbollsspelarna såg för det mesta likadant ut.   Diskussion: Hur vägarna ser ut till att nå topp eliten och spel i A-landslaget för herr och damer kan bero på olika saker. Fotbollsfostran kan vara en avgörande faktor kring hur din väg kan komma att se ut, beroende på en föreningsfostran eller en tävlingsfostran. / Purpose: The purpose is to review which ways there are for children and young adults to get the opportunity to represent the men's and women's team. And then look at how the ways of 41 national team players have looked like, both men and women.   Method: The method of this survey has been divided into two. The bulk consists of a document analysis, where documents have been collected and analyzed to produce a result. The second part consists of a qualitative approach that is two expert interviews.   Results: The survey results showed that there were different ways to go in order to be able to represent the male and female national teams, the two most common were sampling and early specialization. The variation was great among the male soccer players' path to the A national team, while the roads to the A national team for the female football players looked mostly the same.   Discussion: How the roads seem to reach the top elite and play in the A-national team for men and women can depend on different things. Football education can be a crucial factor in how your route may look, depending on a club education or a contest education.

Denna uppsats analyserar om det finns ett samband mellan den snabbt växande tyska exporten och produktutveckling. Genom en segmentering av den tyska tillverkningsindustriexporten i relation till olika produktgruppers internationella konkurrenskraft ges en möjlighet att undersöka skillnader mellan produktsegment med olika internationell konkurrenskraft. Analysen visar att i tidsperioden 2000 till 2002 definierades 76 av 240 produktgrupper ha haft en ökande internationell konkurrenskraft genom en relativ prishöjning. Detta är fler produktgrupper än i någon annan undersökt tidsperiod. De 76 produktgrupperna motsvarar 29,5 procent av det totala tyska exportvärdet, marginellt högre än i någon annan tidsperiod. Produkter med ökande internationell konkurrenskraft genom en relativ prishöjning är också av ett högre värde per kilo export än andra konkurrenssegment. Analysen visare vidare att den internationella efterfrågan på dessa produktgrupper är signifikant högre än för produktgrupper med minskad internationell konkurrenskraft. Dock kunde inga generella skillnader mellan olika konkurrenssegment i relation till avståndskänslighet, kulturell och språklig affinitet samt EU-medlemskap på importandelen av tyska varor påvisas. / In this thesis the relationship between product development of the German manufacturing industry and the rapid German export growth is analyzed. By a segmentation of the German export according to international competitiveness, differences in characteristics of the different segments are analyzed. Positive for Germany is that in the time-period 2000 to 2002, 76 out of 240 analyzed product groups were defined as experienced increased export competi-tiveness through relative price increase; more than in any other analyzed time-period. These 76 product groups constituted 29.5 percent of Germany’s total export value, marginal higher than in any other time-period. The analysis also shows that German product groups with increasing international competitiveness through relative price increase are of higher value than products in other competitive segments. The international demand for product groups with increasing international competitiveness through relative price increase is also higher than for other competitive segments. However, no general significant differences could be shown between different competitive segments in respect to distance sensitiveness, importance of cultural and linguistic affinity and EU-membership on the import share of German products.