Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun?   Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna. Enkäten är utarbetad utifrån tidigare forskning samt i samråd med handledare. Data har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS 19.   Resultat: Man besökte skogen mer frekvent i landsortskommunen både under sommaren och under vintern. Generellt sett minskar antalet besök i båda kommunerna under vintertid. För invånare i storstadskommunen representerade en skog ett större inslag av mänsklig påverkan såsom fler stigar, vägar och motionsspår. För invånare i landsortskommunen representerade en skog ett mindre inslag av mänsklig påverkan såsom enstaka stigar och vägar. Det vanligaste syftet till skogsvistelse var naturupplevelsen i båda kommunerna. Naturupplevelsen var även det främsta syftet till att besöka skogen. Man utövade till större del fysisk aktivitet i skogen i landsorten. Andra syften som var mer populära på landsorten var: jakt och fiske, svamp- och bärplockning och hundpromenader.   Slutsats: Det föreligger skillnader mellan de två undersökta populationerna från de två olika kommunerna i den här undersökningen. Aktiviteter som på ett eller annat sätt har en koppling till skogen var mer populära i landsortskommunen. Att det föreligger en skillnad i hur människor på landsorten och människor i storstaden skiljer sig angående faktorer som rör skogsvistelse kan dock ej påvisas med den här studien.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder. Man såg som möjlighet närhet och tillgång till miljöstationer, samt att konkret kunna visa på miljöpåverkan i barnens närområde. Landsbygdsförskolornas möjligheter består av närheten till naturen. Hinder kan bestå av att det är flera praktiska svårigheter för att kunna ta sig till miljöstationen. För att få en mer allsidig verksamhet som grundar sig på miljö- och naturarbetet skulle vi önska att förskolorna i storstaden och landsbygden kunde inspireras av varandras arbetsätt.

<p>Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder. Man såg som möjlighet närhet och tillgång till miljöstationer, samt att konkret kunna visa på miljöpåverkan i barnens närområde. Landsbygdsförskolornas möjligheter består av närheten till naturen. Hinder kan bestå av att det är flera praktiska svårigheter för att kunna ta sig till miljöstationen. För att få en mer allsidig verksamhet som grundar sig på miljö- och naturarbetet skulle vi önska att förskolorna i storstaden och landsbygden kunde inspireras av varandras arbetsätt.</p>

I dagens skola finns det ett jämställdhetsmål som innebär att pojkar och flickor ska gessamma möjligheter ochfåen likvärdig utbildning och inte bemötas, bedömas eller ha olikakrav ochförväntningar på sig på grund avsitt kön. Skolan har även ett ansvar att bryta traditionella könsmönster och låta eleverna utvecklasin förmåga och sina intressen oberoende könstillhörighet. Tidigare forskning visar att det inte riktigt ser ut så och många inom skolan lägger ansvaret på någon annan. I många fall avspeglas de traditionella mönster vi är vana vid från samhället även i skolan. Syftet med min studie är att undersöka några verksamma lärares kunskaper och uppfattningar om genus och jämställdhet och även undersöka om det finns någon geografisk skillnad. Jag har därmed gjort undersökningen på två olika skolor med en relativt bred geografisk spridning i Sverige.Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer och intervjuat fyra lärare. Jag hoppas att det jag fått med mig av dessaintervjuer och studien i sin helhetkan vara till hjälp för mig själv i min framtida yrkesroll,så att jag vet hur jag kan tänka men också vad jag behöver förverktyg föratt ha en så jämställd undervisning som möjligt.I min analys har jag kommit fram till att den geografiska kontexten kan spela roll, men verkar varaunderordnad av både sociala och individuella faktorer. Det är även den enskilda lärarens intresse och kunskap kring genus och jämställdhetsomspelar stor roll och på flera skolor är det just upp till varje lärareatt bestämma hur mycket dennevill arbeta mot jämställdhetsmålet. Det finns än så länge inga riktlinjer eller krav frånstatlig och/eller nationell nivåatt ha med genus och jämställdhet i sin undervisning och det kanske inte är förrän det blir det somnågon som tar tag i denna viktiga fråga och blir en självklarhet i all undervisning.

Den 1 februari 2017 lades förlossningsenheten ned på Sollefteå sjukhus. Händelsen utlöste debatter i både sociala medier och riksmedier där kritik riktades mot långa resvägar för födande kvinnor på landsbygden. Den här studien undersöker den geografiska koncentrationen av förlossningsenheter i Sverige och hur nedläggningar av förlossningsenheter påverkar kvinnors syn på förlossningsvården. Syftet är att kartlägga antalet nedlagda förlossningsenheter i mellan 1997 till 2017 i Sverige, samt att undersöka dess fördelningen mellan landsbygd respektive storstad. Arbetet är ett journalistiskt examensarbete i två delar. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i olika perspektiv på begreppen risk och säkerhet i ämnet förlossningsvård. Den journalistiska produktionsdelen resulterade i två nyhetsartiklar, Nyfödda levereras på bebisfabriker och Istället för bilförlossning– kvinnor väljer andra vägar. Här presenteras kartläggningens resultat samt åtta intervjupersoners perspektiv på några av dessa nedläggningar, samt hur det påverkat deras syn på ”risk” och ”säkerhet” i förlossningsvården. Kartläggningen visar att femton förlossningsenheter lagts ned mellan 1997 och 2017, samt att åttiosju procent av dessa var placerade på landsbygden. Nyhetsartiklarna belyser hur vissa kvinnor väljer alternativa förlossningsmöjligheter istället för att anpassa sig efter förlossningsvårdens centralisering.

Detta examensarbete handlar om hur körkortsinnehavet förändrats hos unga vuxna i åldern 18-24 år i storstäder, städer och på landsbygden under perioden 2003-2015. Det undersöks om den ekonomiska inkomsten, miljömedvetenhet, transportmöjligheter och urbanisering har inverkan på ungas tagande av B-körkort. För att erhålla resultat, har informationsinsamling skett genom gransking av studier och rapporter, och sammanställning av information från främst SCB, som rör koldioxidutsläpp, körkortsinnehav och ekonomisk inkomst. Att undersöka sambanden mellan de olika faktorerna kopplat till körkortstagande hos unga ger en uppfattning om hur transportmöjligheterna fungerar i Sverige, samt om resurser behövs för att uppnå Agenda 2030. Under perioden 2003-2015 minskade männens kökortsinnehav med 1 %, medan kvinnors innehav ökade med 4 %. Männen har dock totalt ett högre körkortsinnehav än kvinnor. Det är vanligast med B-körkort på landsbygden (kommungrupp C), följt av städer (kommungrupp B) och storstäder (kommungrupp A), oavsett ekonomiska inkomst och kön. Den ekonomiska statistiken i denna raport visar att det är en större andel av kvinnor i kommungrupp A (storstad) som har högre inkomst än kvinnor i det övriga landet. Män tjänar generellt bättre i kommungrupp C (landsbygd). De ekonomiska trenderna mellan kvinnor och män visar att männens inkomst påverkas kraftigare av lågkonjunkturer i Sverige än vad kvinnors inkomst gör. I samband med lågkonjunkturer i Sverige minskar körkortstagandet för både män och kvinnor. I Sveriges kommungrupper tyder statistiken på att B-körkort ökar i och med en högre ekonomisk inkomst, oavsett kön. Det är vanligare att unga vuxna innehar B-körkort på landsbygden än i städer och storstäder, oavsett inkomst. Ungas förhållande till transportsätt och miljötänk går inte hand i hand, då valet främst beror på tillgänglighet, bekvämlighet, kostnad och tidsoptimering, vilket gör bilen till ett populärt färdmedel. CO2-ekvivalent utsläppen från transportsektorn har under 2000-talet minskat, men detta beror inte på mindre bilåkning utan drivmedelseffektiva bilar. Tillgängligheten till det kommunala trafikmedlet varierar kraftigt i Sverige, boende på landsbygden känner sig orättvist behandlade då staten väljer att satsa mer pengar på kollektivtrafik i storstäder då det gynnar fler och då ger en större miljövinst. Detta leder till ett ökat bilberoende på landsbygden för att till exempel ta sig till och från arbetsplatser. / This master thesis is about how the holders of driving licenses have changed for the young adults in the ages 18-24 years in metropolitans, cities and on the countryside during the period 2003-2015. It has been investigated whether the economic income, environmental awareness, transport opportunities and urbanization have an impact on young adults driving licenses. In order to obtain results, gathering of information has been carried out through review of studies and reports, and summary of information from mainly SCB; related to carbon dioxide emissions, holdings of driving licenses and economic income. The investigation about the relationships between the various factors associated with driving licenses gives an idea of how transport possibilities work in Sweden and which resources are needed to achieve Agenda 2030. During the period 2003-2015, men's driver licenses holdings decreased by 1%, while women's holdings increased by 4%. The men, however, have a total higher share of driving licenses than women. It is most common with driving licenses on the countryside (municipality group C), followed by cities (municipality group B) and big cities (municipality group A), regardless of economic income and gender. The economic statistics in this report shows that there is a larger proportion of women in municipality group A (big cities) who earn more than women in the rest of the country. Men generally earn better in municipality group C (countryside). The economic trends between men and women show that men’s income is more affected by the recession in Sweden than women's income. In connection with the recession in Sweden there is a reduction of driving licenses for both men and women. In Sweden's municipality groups the statistics indicate that the probability that you have a driver license increases with a higher financial income, regardless of gender. It is more common for young adults to have driving licenses on the countryside than in the cities and the big cities, regardless of income. The young adults’ relationship to transport and environmental thinking doesn’t go hand in hand, as the choice of transportation is mainly due to accessibility, convenience, cost and time optimization, which makes the car a popular vehicle. CO2-equivalent emissions from the transport sector have declined in the 2000s, but this does not indicate a decrease in car driving only that the cars have become more fuel efficient. Due to a wide variation of the public transportation in Sweden, the residents on the countryside feel unfairly treated as the government has invested more money on public transport in big cities, as it benefits more people and gives a greater environmental benefit. This leads to increased car dependence on the countryside, for example-to commute to and from work.

The aim of this thesis is twofold. First, from a life course perspective I´m going to study thetiming of a number of life course events in sparsely populated areas and urban areas in acohort of people born 1968-1971. The second part of the aim is to analyze how the timing ofthe life course events in a later stage of life affects the residential choice, with special focuson owning the dwelling, in the above mentioned geographical areas.The life course events in focus are; leaving the parental home, the first cohabitation or thefirst marriage, the first childbearing and the first separation or divorce.The results state that there are significant differences between sparsely populated and urbanareas in the cohort, in timing for at least three out of the four life events. The difference inaverage age between sparsely populated and urban areas is biggest for leaving the parentalhome and for the first cohabitation or marriage with the rural individuals being the youngest.The same pattern is also visible for the first child but the difference in timing between the twogeographical areas are less distinct for that event. For separations and divorces there are noclear differences in timing.Linear regressions show that educational level is of crucial importance for the timing ofthe life events. An increasing level of education leads to a later life event. Different economicvariables such as income support, unemployment allowance and disposable income also havean influence on the timing of the events. But the significance of the effect of these variableson the average age is stronger in the urban areas than in the sparsely populated districts. Itseems that in sparsely populated areas there are other variables that play an essential rolewhen it comes to the timing of the events in the life course. One possible aspect, but not investigatedhere, could be the impact of the wider family context.Finally, a control for how the different timing of the life events in the two geographicalcontexts affects the residential choice at least ten years after the events has been done. Itshows that the general pattern concerning the residential choice of the cohort is that 90 percentin sparsely populated areas and 70 percent in the urban areas defined as suburbs lives inowned villas. It seems that, in this cohort, house owning is an overrepresented way of residenceregardless the individuals geographical identity.The results also shows that people in the cohort, regardless if and when the four life eventshas taken place in the younger ages, to a large extent in the later life still lives in the sametype of municipality (sparsely populated or urban). In other words, it is not possible to findany strong correlations between the timing of the life events and residential choice in a laterstage of life.

The purpose of this essay is to describe and partly explain the migration from a German city, and to illustrate the political difficulty surrounded by the phenomenon. I’ve composed following question issues to fulfill the purpose of the study: 1.How does the migration take form in Cottbus? 2.Why do the students want to migrate? 3. Do the politicians consider the migration as a problem? What kind of measures do they want to introduce to prevent it? The survey has been done with mainly qualitative research methods, but it contains some quantitative elements. I’ve made an opinion poll survey among students in Cottbus, interviews with politicians at the city council and interviews with four students that have already left the city. The results of the study show that the will to migrate is widespread by the students in Cottbus. It’s first and foremost the chance to get a job that drives the students to migrate. The city has a deficit of 180 million Euros in household, which makes the politicians to feel helpless, facing the problem of migration. Without money no great political measures can be done to decrease the migration.

Platsannonser är medveten kommunikation från arbetsgivare med avsikten att framförallt locka nya medarbetare, men fungerar även som marknadsföring av den rekryterande organisationen. I platsannonser är efterfrågan på personliga egenskaper hos den som ska anställas ett vanligt förekommande fenomen. Dessa egenskaper är av intresse i denna studie. ”Personliga egenskaper i platsannonser” är en kvantitativ innehållsanalysstudie av platsannonser från media och kommunikationsområdet där förekomsten av efterfrågade personliga egenskaper är vad som analyseras. Studien syftar till att belysa hur platsannonser kan ses som strategiska i sin kommunikation i form av att efterfråga personliga egenskaper. Hur denna efterfråga ser ut och om det finns någon skillnad mellan storstad och landsbygd i Sverige kommer utredas. För att ta reda på vilka personliga egenskaper som efterfrågas oftast utformades ett kodningsschema och 654 platsannonser samlades in från Arbetsförmedlingen jobbförmedlartjänst Platsbanken. De 20 mest efterfrågade egenskaperna från dessa genomgick sedan ett chi2-test för att se om det fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan kommuner i storstad och landsbygd eftersom storlek på kommun kan ha betydelse för hur arbetet utförs. Teorierna som studien baseras på är strategisk kommunikation och femfaktorteorin eller big five teorin som den heter som den heter på engelska. Dessa teorier visar på varför en platsannons kan ses som strategisk kommunikation och hur personlighet utgör en aspekt i rekryteringsprocessen. Femfaktorteorin bygger på att människans personlighet bygger på de fem faktorerna. Dessa faktorer består av adjektiv som beskriver personlighet, såsom t.ex. ansvarsfull, nyfiken och noggrann Alla människor har mer eller mindre av dessa faktorer. Studiens resultat visar att vissa personliga egenskaper efterfrågas mer frekvent än andra och från ett femfaktorteoretiskt perspektiv är vissa av dess faktorer mer förekommande än andra. Vilket i sin tur pekar på att platsannonser är strategisk kommunikation. Det fanns skillnader mellan storstad och landsbygd i vilka egenskaper som efterfrågas men likheterna var fler än olikheterna. Den vanligaste personliga egenskapen som efterfrågades i det insamlade materialet var strukturerad. Denna egenskap tillhör personlighetsfaktorn samvetsgrannhet. Att inneha mer av faktorn samvetsgrannhet är en bra indikation på framtida yrkesmässiga lycka, nöjdhet och prestation.

The title of the essay is “I associate Stockholm with career focused, that you want to become something. That you’re not satisfied with the predetermined way of life that we are in Skellefteå” and is written by Erika Lundström and Josefin Möller. The purpose of this essay is to examine how the place of residence affects the individuals identity. The study is based on ten qualitative interviews with individuals residing and growing up in two different communities called Skellefteå kommun and Stockholms kommun in Sweden. A number of theories within identity creation, from for example Bauman (2004) and Pripp (2001), are used to understand the phenomena. The results demonstrate that the respondents experience a pride in living in each community. The respondents attitudes are reflected by their place of residence and how they experiences expectations to live by the community valuations to fit in. The respondents from Stockholms kommun experienced an expectation to have an education and a growing career while the respondents from Skellefteå kommun experienced an expectation to start a family and have a stable job. Their own identity is strengthened when the respondents talks about themselves in a relation to the other community which creates a kind of power imbalance between the communities. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur individens identitet och självbild påverkas av bostadsorten. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio individer uppväxta och bosatta i Stockholms kommun samt Skellefteå kommun. Ett flertal teorier om identitetsskapande, från exempelvis Bauman (2004) och Pripp (2001), har använts för att förstå fenomenet. Resultatet av studien visar hur intervjupersonerna upplever en stolthet över att bo i respektive kommun, samt att individens identitetsskapande påverkas av förväntningarna som är kopplade till platsen. Intervjupersonerna från Stockholms kommun upplevde en förväntning på att ha en utbildning och en växande karriär, medan intervjupersonerna från Skellefteå kommun upplevde en förväntning på att bilda familj tidigt samt ha ett stabilt arbete. Den egna identiteten stärktes när intervjupersonerna talade om sig själva i relation till den andra gruppen, vilket skapar en slags maktobalans mellan de två kommunerna.