Denna studie söker förståelse för studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med att vidga perspektiv och att ge arbetsmarknadsinformation till elever på gymnasiala yrkesprogram samt vilka effekter detta arbete upplevs ha. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare i Sverige. Studie- och yrkesvägledarna upplever att perspektivvidgande vägledning är viktigt för eleverna. Detta då eleverna får möjlighet att se andra vägar. Möjligheten att välja och välja bort utbildnings- och yrkesmöjligheter upplever respondenterna leder till mer välgrundade val. Det finns en upplevd oro hos ett antal respondenter kring att låta nedvärderande till elevernas tilltänkta bransch som följd av perspektivvidgande vägledning. Detta påverkar i viss mån hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med perspektivvidgning och uttrycker sig till eleverna. Arbetet med arbetsmarknadsinformation varierar mellan respondenterna men upplevs som viktigt för elevernas kontakt med arbetslivet och kunskap om arbetsmarknadens förändringar. Arbetsförlagt lärande (APL) samt yrkeslärarnas kunskaper inom elevernas tilltänkta branscher upplevs betydelsefulla. Studie- och yrkesvägledarna ger framför allt arbetsmarknadsinformation mot andra branscher och yrken om intresset finns för detta. / This study seeks a deeper understanding of how guidance counselors experience the work with perspective broadening, giving information about the labor market and what effects those might have on students in upper secondary vocational education. This will be achieved through qualitative interviews with eight guidance counselors in Sweden. The guidance counselors experience that perspective-broadening counseling is important for the students. It opens up alternative routes. The ability to choose a path within studies and jobs leads to better career choices. There was a concern among the respondents about sounding derogatory to the students' chosen industry as a result of perspective-broadening guidance. To some extent, this affects how the guidance counselors work with broadening perspectives and express themselves to students. The work with labor market information varies between the respondents but is perceived as important for students' contact with working life and knowledge of changes in the labor market. Work-based learning (practice) and the vocational teachers' knowledge of the students' intended industries are perceived as significant. The guidance counselors primarily provide labor market information on other industries if there is interest in this.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver det förebyggandearbetet med barn och unga som riskerar att hamna i en gängkriminell kontext. För att få en djupare förståelse för problematiken och de arbetsmetoder som tillämpas för att stödja elever i riskzonen förgängkriminalitet, utgår studien från en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som är verksamma på grundskolor i utsatta områden. Resultaten från studien visar att en central del av det förebyggande arbetet sker i form av samverkan med skolans elevhälsoteam, polis, socialtjänst och övriga aktörer inom det samverkande fältet. En viktig slutsats är att en stor del av arbetet utgår från ett relationsfrämjande förhållningssätt. Vidare är deras upplevelse att vägledningsinsatser spelar en betydande roll för att främja framtidstro hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i en gängkriminell kontext. Tidiga vägledningsinsatser, upplevsdärför vara av betydelse redan i lägre åldrar. Genom att stärka elevers självförmåga, självkänsla och vidga deras handlingshorisont inför framtida val, kan detta få en förebyggande effekt. Detta arbete försvåras dock på grund av bristande förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete som tenderar att dels, i vissa fall, stagnera och dels leda till att arbetet istället får ett fokus på att möta det behov som är mest akut. / The purpose of this study is to examine how study and career counselors describe preventive work with children and adolescents at risk of becoming involved in gang-related activities. To gain a deeper understanding of the issues and the methods applied to support students at risk of gang involvement, the study adopts a qualitative approach, collecting empirical data through semi-structured interviews with eight study and career counselors working in compulsory schools in vulnerable areas. The results of the study show that a central part of the preventive work is carried out through collaboration with the school’s student welfare team, police, social services, and other actors in the collaborative field. An important conclusion is that a significant part of the work is based on a relationship-building approach. Furthermore, their experience is that career counselor’s interventions play a significant role in promoting hope for the future among students at risk of involvement in gang-related activities. Early career counselor’s interventions are therefore perceived to be important even at younger ages. By strengthening students’ self-efficacy, self-esteem, and broadening their horizon of action, this can have a preventive effect. However, this work is challenged by the lack of conditions for long-term preventive work, which tends to, in some cases, stagnate and, in others, lead to a focus on meeting the most acute needs.

Syftet med studien är att undersöka hur individer upplever den frivilliga omställningsprocessen. För att besvara syftet genomförs kvalitativa intervjuer med åtta respondenter. Respondenterna upplever sin omställningsprocess som tillfälligheter och möjligheter, begränsningar och hinder samt framtidstro. Skälen som anges tematiseras utifrån livspusslet, flykt och självförverkligande. Respondenterna beskriver och reflekterar vidare om det stöd de haft och behövt under omställningsprocessen. Resultatet analyseras mot teorierna, planned happenstance, life-span och sociodynamisk vägledning, för att öka vår förståelse kring hur respondenterna påverkas och hanterar den frivilliga omställningen. I och med den föränderliga arbetsmarknaden ökar omställningsprocesser i samhället vilket innebär att behovet av vägledning ökar. Resultatet i vår studie visar dock att det finns stor okunskap kring vad studie- och yrkesvägledning innebär. Vi avslutar studien med att ställa oss frågan; vart vänder man sig om man varken är arbetslös eller student? / The purpose of the study is to examine how individuals experience the voluntary career changeprocess. To answer the purpose, qualitative interviews are conducted with eight respondents. The respondents experience their voluntary career change process as happenstances and opportunities, limitations and obstacles, and faith in the future. The reasons given are thematicized based on the life challenges, flight and self-realisation. The respondents describe and reflect further on the support they had and needed during the career change process. The results are analysed against the theories of planned happenstance, life-span and sociodynamic counselling to increase our understanding of how the respondents are affected and manage the voluntary career change. With the changing labour market, career change processes in society increase, which means that the need for guidance increases. However, the results of our study show that there is great ignorance about the means of guidance counsellors. We conclude the study by asking the question, where do you turn if you are neither unemployed nor a student?

Hur upplever coacher och studie- och yrkesvägledare sina yrkesroller? Vad är centralt i rollerna och hur beskriver coacher och studie- och yrkesvägledare vad de gör och framförallt hur definierar de sin yrkesroll. Finns där några likheter i yrkesrollerna och vilka är skillnaderna? Med många olika frågeställningar i bagaget har vi med hjälp av ett rollteoretiskt perspektiv studerat dessa båda yrkesroller. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med lika många coacher som studie- och yrkesvägledare där vi försökte förstå intervjupersonerna ur olika perspektiv. De perspektiv vi särskilt tittat på är den egna uppfattningen om yrkesrollen, vilken kompetens de olika rollerna uppfattar sig ha och hur de tolkar olika begrepp. Utöver det har vi observerat deras yrkesmiljö, det vill säga hur scenen där de spelar sin yrkesroll ser ut. Bakgrunden till att vi intresserat oss för att jämföra de båda yrkesrollerna är att vi som snart färdiga studie- och yrkesvägledare vill granska en kommande arbetsmarknad – en marknad där efterfrågan på coacher är tio gånger så stor som efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. De slutsatser vi drar från vår studie är att det professionella samtalet är centralt i utövandet av båda yrkesrollerna. Båda yrkesrollerna tar grund i samma typ av samtalsmetodik och båda grupperna fokuserar på att vidga klienternas perspektiv. Den andra delen av yrkesrollerna skiljer sig åt; studie- och yrkesvägledare förväntas ha kompetens om utbildningssystemet och coacherna förväntas ha ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden. Vår undersökning talar för att studie- och yrkesvägledare kan coacha som vägledare och som coach. Skillnaden ligger främst i utbildningsbakgrunden och kanske i ett mer medvetet användande av samtalsmetodik. Coacher kan också vägleda och kan ha en gedigen utbildningsbakgrund men kan också vara verksamma utan någon speciell utbildning.

<p> </p><p>Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval på gymnasiet. Uppsatsen är baserad på kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval på gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet på frånfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte <strong>från</strong> ett gymnasieprogram var osäkerhet, dålig organisation, boende på annan ort, obekvämt boende, ångrat sitt yrkesval, tröttnat på ämnen på programmet, ointresse, lågt studietempo samt otillräcklig kunskap om sig själv och om programmet. Skälen att elever bytte<strong> till</strong> ett gymnasieprogram var intressen, osäkerhet och kamrater. En strategi var att förlänga betänketiden innan yrkesvalet, då bytte man till ett studieinriktat program. Man kan se att elevernas senaste omval upplevs mer säkra än tidigare val. Faktum är att alla elever valt yrkesförberedande program från grundskolan. De elever som gick på annan ort sökte sig hemåt i omvalet. Samtliga elever har bytt från yrkesförberedande program till studieförberedande gymnasieprogram. Information om gymnasiet och de förberedande aktiviteterna inom studie- och yrkesvägledning är något som skolan erbjuder inför gymnasieval. Eleverna i denna undersökning har nämnt många olika aktiviteter inom studie och yrkesvägledning men de enda kommentarerna kring detta var att det var för lite praktik och att man inte lärde sig så mycket av studiebesök på företag. Föräldrar, kamrater, vägledare och mentorer är de man i denna undersökning talar med inför sina omval. Alla informanter hävdar att de pratar med kompisar men påtalar också att det är deras egen vilja som styr. Trots denna rapports begränsningar visar detta arbete på att det för en del elever kan vara för tidigt att göra studie- och yrkesval redan från grundskolan, årskurs nio.</p> / <p> </p><p>The purpose of our essay is to shed light on the reasons for students making a new/second selection of program to upper secondary school.  The essay is based upon qualitative research and interviews with six pupils who have made a new selection.  Often the causes for making a new selection are either to leave a particular program or to enter a particular program.  Some of the reasons for students changing <strong><em>from</em></strong> a program are uncertainty, poor organization, living away from home, uncomfortable living quarters, tired of the program, lack of interest, low pace of study, as well as a lack of knowledge of one's self and/or the program.  The reasons for a student changing <strong><em>to</em></strong> a particular program are interest, uncertainty and friends.  One strategy was to extend the time for consideration regarding choice of vocation and then changing to a study-specific program.  It is apparent that the most recent selection was considered more certain than previous selections.  All of the students in this study had chosen vocational programs while in comprehensive school.  Those students who studied in communities away from home chose to return to their home community to study.  All of the students have changed from vocational programs to programs preparing them for continued academic studies.  Information concerning upper secondary school and preparation for both vocational and academic studies is offered by the school before program selection.  The students in this study have mentioned numerous activities concerning academic and vocational preparation but their only comments concerning these activities were that there was too little practical experience and too little information presented during their educational visits to various businesses.  Before making a new choice of program, students generally discuss their choice with parents, friends, guidance counselors and mentors.  All the students claim that they had had discussions with their friends but that the final decision was their own. </p>

<p>Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet.</p> / <p>The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.</p>

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet. / The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.

Denna undersökning syftar till att belysa elevers perspektiv kring orsaker till omval på gymnasiet. Uppsatsen är baserad på kvalitativ forskning och sex elever som gjort omval på gymnasiet har intervjuats. Ibland fokuserar omvalet på frånfaktorer och tillfaktorer. Orsakerna till varför elever bytte från ett gymnasieprogram var osäkerhet, dålig organisation, boende på annan ort, obekvämt boende, ångrat sitt yrkesval, tröttnat på ämnen på programmet, ointresse, lågt studietempo samt otillräcklig kunskap om sig själv och om programmet. Skälen att elever bytte till ett gymnasieprogram var intressen, osäkerhet och kamrater. En strategi var att förlänga betänketiden innan yrkesvalet, då bytte man till ett studieinriktat program. Man kan se att elevernas senaste omval upplevs mer säkra än tidigare val. Faktum är att alla elever valt yrkesförberedande program från grundskolan. De elever som gick på annan ort sökte sig hemåt i omvalet. Samtliga elever har bytt från yrkesförberedande program till studieförberedande gymnasieprogram. Information om gymnasiet och de förberedande aktiviteterna inom studie- och yrkesvägledning är något som skolan erbjuder inför gymnasieval. Eleverna i denna undersökning har nämnt många olika aktiviteter inom studie och yrkesvägledning men de enda kommentarerna kring detta var att det var för lite praktik och att man inte lärde sig så mycket av studiebesök på företag. Föräldrar, kamrater, vägledare och mentorer är de man i denna undersökning talar med inför sina omval. Alla informanter hävdar att de pratar med kompisar men påtalar också att det är deras egen vilja som styr. Trots denna rapports begränsningar visar detta arbete på att det för en del elever kan vara för tidigt att göra studie- och yrkesval redan från grundskolan, årskurs nio. / The purpose of our essay is to shed light on the reasons for students making a new/second selection of program to upper secondary school.  The essay is based upon qualitative research and interviews with six pupils who have made a new selection.  Often the causes for making a new selection are either to leave a particular program or to enter a particular program.  Some of the reasons for students changing from a program are uncertainty, poor organization, living away from home, uncomfortable living quarters, tired of the program, lack of interest, low pace of study, as well as a lack of knowledge of one's self and/or the program.  The reasons for a student changing to a particular program are interest, uncertainty and friends.  One strategy was to extend the time for consideration regarding choice of vocation and then changing to a study-specific program.  It is apparent that the most recent selection was considered more certain than previous selections.  All of the students in this study had chosen vocational programs while in comprehensive school.  Those students who studied in communities away from home chose to return to their home community to study.  All of the students have changed from vocational programs to programs preparing them for continued academic studies.  Information concerning upper secondary school and preparation for both vocational and academic studies is offered by the school before program selection.  The students in this study have mentioned numerous activities concerning academic and vocational preparation but their only comments concerning these activities were that there was too little practical experience and too little information presented during their educational visits to various businesses.  Before making a new choice of program, students generally discuss their choice with parents, friends, guidance counselors and mentors.  All the students claim that they had had discussions with their friends but that the final decision was their own.

Att studera på vuxenutbildningen kan innebära att du som studerande inte har möjlighet närvara fysiskt för vägledning på skolan. Orsaken kan exempelvis vara att du som studerande inte bor nära skolan, du arbetar eller har någon diagnos (exempelvis social fobi).  Syftet i studien är att undersöka vilken typ av kommunikativa medel som erbjuds sådana studerande. Examensarbetet är en kvantitativ studie, där 26 enkäter skickades via e-post till studie- och yrkesvägledarna hos utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen. Resultatet visar att 18 utbildningsanordnare av 22 erbjuder vägledning för dessa studerande, samt att det finns variation i de kommunikativa medel som används för vägledning. Den webbaserade vägledningen visade sig vara begränsad, endast tre av 18 respondenter svarade att de använde Facebook och kamera/videosamtal (som exempelvis Skype eller Adobe Connect). Ett konstaterande är att vägledning erbjuds främst via e-post och via telefon till största delen av de flesta av de svarande utbildningsanordnarna, men att kommunikativt webbaserade medel (som Chat, Facebook och Skype) för vägledning inte används i så stor utsträckning. Att vägleda på annat sätt än fysiskt på plats, är en möjlighet för fler studerande att få vägledning. Vägledning kan ge bra karriärval, vilket i sin tur kan minska avhopp och därmed också öka anställningsbarheten.  Med teknikens frammarsch och vägledningens utveckling så kanske vägledning via kommunikativa webbaserade medel kan vara något som alla studerande kan få tillgång till i framtiden. Slutsatsen som dragits är, att orsakerna till att studerande inte har vägledning, hur distansvägledningen sker samt när den sker – varierar kraftigt. / The study of adult education can mean that you as a student is unable to attend physically for guidance at school. The reason could be that you as students do not live near the school, you work or have a diagnosis (eg, social phobia). The purpose of this study is to examine the nature of communicative resources offered to students. The thesis is a quantitative study, where 26 questionnaires sent by email to the academic and professional counselors with training in adult education. The results show that 18 out of 22 education providers offering guidance to these students, and that there is variation in the communicative means used for guidance. The web-based guidance proved to be limited; only three out of 18 respondents said they used Facebook, and camera / video calls (such as Skype or Adobe Connect). A finding is that the guidance offered primarily via email and over the phone for the most part by most of the respondents the training, but that communicative web-based resources (like Chat, Facebook and Skype) for guidance is not used as much. To guide other than physically in place, is an opportunity for more students to get guidance. Guidance can provide good career choice, which in turn could reduce early and therefore increase employability. With technology advancing and guidance development, perhaps guidance via the web-based communication medium can be something that all students can have access to in the future. The conclusion drawn is that the reasons why students do not have guidance, how remote guidance occurs and when it occurs - varies widely.

Studie- och yrkesvägledningenhar de senaste åren varit utsatt för politisk debatt. Många experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring området varit bristfälligt på skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igång och rekommendationer har getts ut, allt för att öka måluppfyllelsen enligt områdets styrdokument. Syftet med studien är att granska problematiken från skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster från skolans insida. Elever, lärare och studie- och yrkesvägledare har genom enkäter fått uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angående verksamhetsområdet. Resultatet visar på att studie- och yrkesväglednings verksamheten anses som viktig av skolans elever och personal. Den visar emellertid också på att samsynen av verksamheten är dålig mellan de olika grupperna, där lärarna står längst bort från styrdokumentens intentioner. Resultaten visar dessutom att delar av skolans omvärldsorientering, angående kultur och föreningsliv, inte riktigt uppfattas som studie- och yrkesvägledande aktiviteter. / Study and vocational guidancehas in recent years been subject to political debate. Many experts, researchers and politicians have expressed criticism about the guidance, mainly because studies have shown that the engagement of the area has been inadequate at schools. Investigations have been made, projects have been undertaken and recommendations were released, all to increase the compliance rate, according to the area's governing documents. The purpose if this study is to examine the problem from the school´s own perspective, by documenting the voices from those inside the school. Students, teachers and guidance counselors have through questionnaires been able to express their own personal view of experiences, perceptions and preferences regarding counseling activities at school. The result shows that guidance and counseling activities are deemed as important by the school's students and staff. The result also, however, shows that the convergence of educational and vocational guidance is poor between the different groups at school, whereteachers are furthest away from the policy documents intentions. Furthermore they also show that parts of the school's social orientation, regarding culture and clubs, are not really perceived as educational and vocational guidance activities.