Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform går nästan alla ungdomar vidare till ett gymnasieprogram, dock visar forskning att en stor andel elever inte fullföljer sina studier och hoppar av skolan. Detta leder till stora samhällskostnader, men framförallt utmaningar för individer som riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av att man saknar formella kvalifikationer och riskerar därmed att bli långtidsarbetslös, utveckla osunda livsmönster och dålig hälsa. Det ställer höga krav på skolan som organisation att arbeta förebyggande genom att erbjuda individ- och organisations inriktade insatser. I de insatserna ingår även en kvalitativ och likvärdig studie- och yrkesvägledning för att säkerställa att eleven kan göra välgrundade studie- och karriärval. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka påverkansfaktorer som leder till att individer väljer att avsluta sina gymnasiestudier, och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledaren har för att arbeta förebyggande, baserat på de organisatoriska förutsättningarna som skolan erbjuder. Detta genomförs med intervjuer baserade på uppsatsens övergripande frågeställningar: Vilka orsaker upplever studie-och yrkesvägledare är de främsta faktorerna till avhopp i gymnasiet och vilka organisatoriska förutsättningar behöver studie- och yrkesvägledare i sitt arbete för att kunna arbeta förebyggande? Det empiriska materialet analyseras med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development och organiseringsperspektivet. Analysen visar att elever som befinner sig i riskzon eller redan hoppat av gymnasiet har haft svårigheter i skolan sedan tidigare, som påverkat deras självkänsla och prestation. Eleven influeras av olika faktorer som både är individuella och strukturella, vilket påverkar deras val av studier och möjligheter. Studie- och yrkesvägledaren har en viktig funktion i det förebyggande arbetet, dessvärre anser studiens informanter att de inte alltid har de rätta förutsättningarna för att kunna arbeta förebyggande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring eventuella mål- och intressekonflikter som kan uppstå när vägledningen ska utformas med utgångspunkt från individens intressen, förmågor och fria vilja samtidigt som arbetsmarknadens behov ska beaktas för att säkerställa en bättre kompetensförsörjning. Kopplat till förekomsten av eventuella målkonflikter undersöks även hur studie- och yrkesvägledningen skulle kunna utvecklas med hänsyn till både individens och arbetsmarknadens behov. Frågeställningarna lyder; hur resonerar studie- och yrkesvägledare i grundskolan kring eventuella målkonflikter i vägledningsarbetet när det gäller att tillgodose enskilda elevers intressen, förmågor och fria vilja, å ena sidan, och kompetensförsörjningsbehoven på arbetsmarknaden å andra sidan samt hur kan arbetet kring vägledningen utvecklas för att på bästa sätt tillgodose både individens intressen och arbetsmarknadens behov enligt studie- och yrkesvägledare i grundskolan? Utifrån undersökningsområdet har vi valt att använda kvalitativ metod. Det empiriska materialet har analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; STF, CIP-teorin och begreppet handlingshorisont. Huvudresultatet visar delvis på hur studie- och yrkesvägledare resonerar kring eventuella målkonflikter, där flertalet informanter upplever att målkonflikter förekommer i det dagliga vägledningsarbetet samt att individens behov i dagsläget är det som främst sätts i fokus. Resultatet visar även på att det finns en del förbättringspotential gällande målkonflikterna såsom brister i den vida vägledningen, avsaknad av studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar samt brist på engegemang från och samverkan med näringslivet, kommuner och regioner.

Studien undersöker hur elva gymnasievägledare som arbetar i antingen mindre eller större kommuner stödjer ungdomar med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)i deras övergång från gymnasiet till vuxenlivet med fokus på karriärval. NPF-spektrat är ett brett område och studien har därför sitt huvudfokus på hur stödet för elever med ADHD och autism ser ut och ett kort avsnitt kommer att beröra dyslexi. Studien betonar individanpassad vägledning och synsätt som innebär att se möjligheter med hänsyn till elevernas preferenser och styrkor. I bakgrunden utforskas utmaningar för elever med NPF i den svenska skolan och behovet av anpassningar diskuteras. Forskning pekar på utmaningar för elever med inlärningssvårigheter och NPF, inklusive ökad risk för avhopp och svårigheter att ta examen. Syftet var att analysera hur studie- och yrkesvägledningen inom NPF genomförs i olika kommuner. Metoden involverade kvalitativa metoder som intervjuer och analyser av data från gymnasievägledare. En tematisk analys användes för att identifiera likheter och skillnader iinformanternas svar och för att skapa teman utifrån det. Resultaten visar variationer i vägledningspraxis mellan små och stora kommuner med betoning på flexibilitet och tydlighet. Genom analysen integreras karriärteorier för att förstå hur gymnasievägledningen kan stötta elevernas karriärval. Diskussionen identifierar strategier för att förbättra vägledningspraxis och pekar på behovet av individanpassat stöd och samarbete mellan olika aktörer. Framtida forskning bör utforska effektiviteten av vägledningsmetoder och samarbetsstrukturer över tid samt generalisera resultaten till andra geografiska områden fören mer omfattande förståelse. / This study explores how eleven career counselors working in either small or large municipalities support youths with neuropsychiatric disorders (NPF) in their transition from high school to adulthood, focusing on career choices. The NPF spectrum is a broad area, and the study therefore mainly focuses on the support for students with ADHD and autism, with abrief section addressing dyslexia. Emphasizing personalized guidance and a strengths-based approach, the study considers students' preferences and strengths. The background delves into the challenges faced by students with NPF in the Swedish school system and discusses the need for tailored adaptations. Previous research highlights the difficulties these students encounter, including a higher risk of dropout and difficulties in graduating. The study aims to analyze how career counseling for students with NPF is implemented in different municipalities. Qualitative methods, including interviews and data analysis from high school counselors, were used. A thematic analysis identified similarities and differences in the informants' responses, forming the basis for thematic development. Results show variations in counseling practices between small and large municipalities, emphasizing flexibility and clarity. Through the analysis, career theories are integrated to understand how upper secondary school guidance counselors can support students' career choices. The discussion identifies strategies to improve counseling practices and highlights the need for individualized support and collaboration among various stakeholders. Future research should examine the effectiveness of counseling methods and collaborative structures over time and generalize the findings to other geographical areas for a more comprehensive understanding.

Studien utforskar explorativt betydelsen av medicinsk studie- och yrkesvägledning under skolgången och i övergången till arbetslivet utifrån olika yrkesrollers perspektiv. Detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med yrkesgrupper såsom studie- och yrkesvägledare, sjuksköterskor, ergonom, yrkes- och miljöhygieniker samt arbetsförmedlare. Respondenterna betonade vikten av samverkan mellan yrkesgrupper för att säkerställa individers hälsa och arbetsförmåga genom livet. Tidiga insatser redan i skolan skapar förutsättningar för att eleverna får de kunskaper och färdigheter som behövs för att skydda sin hälsa på arbetsplatsen. Skolan spelar en central roll i att förbereda elever inför arbetslivet, och medicinsk studie- och yrkesvägledning är avgörande för att förebygga att individer utvecklar ohälsa på lång sikt. Arbetsmarknaden utgör idag en huvudkälla till ekonomisk stabilitet, socialt engagemang och inflytande i samhället och skapar en känsla av sammanhang hos individer.  Den tematiska analysen visade att samverkan mellan de olika yrkesgrupperna inom skolverksamheten är viktig, men att det saknas styrdokument, vilket skapar problem i implementeringen av uppdraget. Avslutningsvis framkom det att det finns en brist på vetenskaplig litteratur inom medicinsk studie- och yrkesvägledning, vilket pekar på en kunskapslucka som behöver adresseras genom ytterligare forskning.

Under år 2020–2021 ställde majoriteten av Sveriges högstadie- och gymnasieskolor om till fjärr- och distansundervisning i ett försök att minska smittspridningen av covid-19 utifrån rådande restriktioner. Professionen studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter påverkades utifrån de begränsningar som fjärr- och distansundervisning innebar. Den här studien syftar till att undersöka studie och yrkesvägledares upplevelser gällande att vägleda ungdomar under och efter en tid av snabba omställningar, framtvingad av covid-19 pandemin. Genom en kvalitativ forskningsmetod har upplevelser från åtta behöriga studie- och yrkesvägledare belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades därefter med hjälp av grundad teori som visar att den snäva vägledningen kunde fortlöpa relativt opåverkad efter att den digitala utmaningen besegrades. Men att den uteblivna vida vägledning såsom praktisk arbetslivsorientering (prao), gymnasiemässor, studiebesök och öppet hus påverkade elevernas valkompetens, och på sikt handlingshorisont. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och dess begrepp; kapital, habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Under studiens datainsamling framkom ett upplevt behov av vidare forskning gällande hur valkompetensen hos eleversom gick årskurs 8–9, under åren 2020–2021 ser ut. Samt om det finns ett samband till informanternas upplevelse av att antal omval på gymnasiet ökade åren efter covid-19 pandemin.

Detta examensarbete handlar om hur pojkars gymnasieval påverkas av heteronormativiteten och hur yrkesverksamma vägledare ser på problemet. Stereotypa tankar, strukturer och åsikter påverkar pojkars gymnasieval negativt. Syftet med arbetet är att de samband som finns mellan pojkars (i åldern 15-20 år) gymnasieval och heteronormativitet ska synliggöras. Metoden som användes för att belysa detta område var en kvantitativ metod i form av en enkät där respondenterna utgjordes av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Den kvantitativa datan analyserades sedan genom en kvalitativ metod i form av tematisk analys där de mest centrala temana var könsstereotypiska val, inkomst samt dålig förmåga till självreflektion. Svaren i enkäten bekräftade att könsnormer, maskulinitet och könsstereotyper har en inverkan i pojkars gymnasieval. Respondenternas svar visar att skollagen, diskrimineringslagen samt styrdokument från Skolverket och Jämställdhetsmyndigheten om hur man ska skapa en likvärdig skola inte följs. Detta är något som även den tidigare forskning visar. De tre mest framstående fynden; heteronormativitetens påverkan, saknad av tid och resurser samt skolans bristande ansvar diskuteras. Vidare forskning kan beröra psykisk hälsa kopplat till heteronormativitetens påverkan, att intervjua yrkesverksamma som genomfört normbrytande val samt att undersöka hur universitets- och högskolestudenter ser på detta samband.

Ungas övergångar har varit ett återkommande ämne under studie- och yrkesvägledarutbildningen som upplevts vara såväl komplext som intressant. Intresset för övergångarna grundar sig bland annat i de matchningsproblem som uppmärksammats inom utbildnings- och marknadspolitiken. Mot bakgrund av de utmaningar individer kan ställas inför vid övergången till arbetslivet, givet att de valt ett högskoleförberedande gymnasieprogram, blev syftet med den här studien att synliggöra erfarenheterna hos eleverna på det samhällsvetenskapliga programmets och hur de upplevde den kommande övergången från gymnasieutbildning till arbetsmarknad eller fortsatta studier. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: Hur ser de intervjuade tredjeårseleverna på samhällsvetenskapliga programmet på övergången skola–arbetsliv? På vilket sätt menar tredjeårseleverna att det samhällsvetenskapliga programmet bidragit till att påbörja eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen? Hur har studie- och yrkesvägledningen varit en del i beslutsprocessen? För att samla in studiens empiri genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med tredjeårselever på samhällsvetenskapliga programmet. För att analysera resultatet har självbestämmandeteorin tillämpats tillsammans med begreppen motivation - inre och yttre, självbestämmande, kompetens samt samhörighet. Resultatet visar att informanterna upplevde kommande övergång som något av en utmaning. Dels då de lämnar den trygghet som gymnasieskolan inneburit, dels på grund av det ansvar som vuxenlivet innebär. Informanterna menar att det samhällsvetenskapliga programmet på olika vis bidragit till eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen. Fördjupningen av de samhällsvetenskapliga ämnena har vidgat deras perspektiv och tydliggjort yrkesmål samt ökat viljan att fortsätta studera. Studie- och yrkesvägledningen har spelat en varierad roll i informanternas beslutsprocess där det framkommer två sidor gällande behovet av vägledning, både att behovet inte funnits men även en önskan om mer. Informanterna beskriver även att om behovet inte funnits så har vägledningen alltid varit tillgänglig.

Forskning visar att elever på Introduktionsprogrammen på gymnasieskolan är i behov av att utveckla sin valkompetens för att kunna göra välgrundade val som bygger på motivation och framtidstro. Genom en kvalitativ metod har sex elever från Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ (IMA) intervjuats med syfte att undersöka hur en utvecklad valkompetens kan bidra till att motivera eleverna att fullfölja sina gymnasiestudier. Studien vill lyfta elevernas beskrivningar av valkompetens, hur den utvecklats och hur deras studiemotivation påverkats genom en utvecklad valkompetens.  Det empiriska materialet har analyserats utifrån Cognitive Information Process Theory, Careership och Självbestämmandeteorin. Resultatet visar att informanterna har god valkompetens. Det som pekar på detta är att de vet vad de vill och har ett mål för framtiden. För detta behövs kunskap om sig själv och alternativen, vilket de flesta informanter visar att de har. Informanterna visar också att de har kunskap om beslutsfattande genom att kunna analysera, väga för- och nackdelar och rangordna alternativ. Utöver detta visar informanterna att de har en positiv syn och tro på sig själva. När det kommer till hur elevernas valkompetens har utvecklats sedan starten på IM framkommer flera brytpunkter. Bland annat kopplat till goda relationer, självständighet och olika vägledningsrelaterade aktiviteter. Gällande på vilket sätt en utvecklad valkompetens har bidragit till ökad studiemotivation framkommer vikten av att känna sig kompetent, delaktig och att uppleva tillhörighet.

Ungdomar som saknar sysselsättning kan drabbas av psykisk ohälsa och utanförskap. Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) är en viktig resurs för att hitta meningsfull sysselsättning genom stöd och vägledning. Därför är det intressant att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever vilka de viktigaste faktorerna är för att kunna ge stöd till ungdomar inom KAA till studier, arbete eller annan insats. Studien undersöker även vilka de yrkesspecifika kompetenser som studie- och yrkesvägledare anser kan ge stöd till målgruppen. Frågeställningarna är: 1) Hur påverkar struktur, styrning och samverkan inom KAA studie- och yrkesvägledarens arbete med ungdomar? 2) Med vilka metoder arbetar studie- och yrkesvägledare inom KAA med att anpassa stödet för en heterogen grupp? 3) Hur upplever studie- och yrkesvägledare utmaningarna inom KAA? Studiens teoretiska ramverk består avkarriärteorin SCCT samt hälsoteorin KASAM. Metodval för studien utgår från en kvalitativ ansats, och insamlad empiri grundas på kvalitativa intervjuer med sex verksamma studie- och yrkesvägledare inom KAA. Studien visar att det har betydelse i hur KAA är organiserat kommunalt, och att detta påverkar vilka resurser och insatser som erbjuds målgruppen, men även hur samverkan med interna och externa aktörer ser ut. Informanterna använder sig främst av samtalsmetodik för att kunna möta målgruppens behov. Informanterna upplever att det är utmanande att kunna erbjuda flexibla och anpassade insatser som stödjer ungdomarnas olika behov inom KAA.

Antalet personer som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) blir idag allt fler. Även inom högre utbildning ökar antalet personer med dessa diagnoser. Flera studier visar att de klarar studierna sämre, och att de känner sig mindre hemma inom högre utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare (SYV) i den snäva vägledningen arbetar med studenter med NPF, samt vilka kunskaper de har om NPF och hur de gått till väga för att förvärva dessa. För att ta reda på detta formulerades de två frågorna Hur goda kunskaper upplever SYV att de har kring NPF? Hur har de förvärvat dessa? samt Vilka tillvägagångssätt använder SYV i den snäva vägledningen i samtal med studenter med NPF-diagnoser?. Den teoretiska förankringen görs i Lärandets tre dimensioner samt i Social Cognitive Career Theory och Tillgänglighetsmodellen. De två senare omarbetas till den konceptuella modellen Förutsättningar för utveckling och lärande. Studien har en kvalitativ ansats, och har gjorts med hjälp av sju strukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med SYV:ar inom högre utbildning. Studiens resultat är att majoriteten av intervjupersonerna upplever sina kunskaper om NPF-diagnoser som goda, eller åtminstone tillräckliga för att utföra uppdraget. Kunskaperna kommer från många håll, såsom närstående med NPF-diagnoser, SYVutbildningen, fortbildningar, eget läsande samt arbetslivserfarenheter. Vidare använder sig intervjupersonerna av ett antal olika verktyg för att vägleda studenter med NPF-diagnoser. Dessa innefattar bland annat pedagogiska verktyg såsom visuella hjälpmedel samt extra tydlighet i kommunikation och samtalsform. Flera framhåller vikten av att se individens behov snarare än dennes diagnos.