I februari 2018 fattade regeringen beslutet att prao, praktisk arbetslivsorientering, ska bliobligatorisk för samtliga elever i årskurs 8 och 9. Praons syfte ska vara att fungera som etthjälpmedel inför elevers studie- och yrkesval. Då arbetsmarknaden är rörlig och ständigtförändras så krävs det att individer utvecklar en stabil identitet samt förmågan att kunnavälja och fatta beslut, så kallad valkompetens.Syftet med studien är att få en förståelse för vilken betydelse praon har haft för elever iårskurs 8 och 9 till deras studie- och yrkesval. Vi vill även få en uppfattning om det finnsnågot komplement till prao i form av arbetslivsorienterade inslag i undervisningen. Vi harställt frågor om hur eleverna resonerar kring hur praon bidragit till deras studie- ochyrkesval, hur elevernas perspektiv har vidgats/förändrats genom praon och hur elevernaresonerar kring att implementera arbetslivsorienterade inslag tidigare i undervisningen.För att besvara föregående frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod samtutgått från Careership-teorin och även olika influenser utifrån The System TheoryFramework (STF).Vårt resultat har visat på att för några av informanterna så har praon varit till hjälp istudie- och yrkesvalet, men för de flesta har praon inte haft någon betydelse. Främst sespraon som en förberedelse för det kommande arbetslivet. Fler arbetslivsorienterade inslag i undervisningen efterfrågades av samtliga informanter, då de bland annat menade på att det hade gjort dem mer motiverade i sina studier.

Den här studiens syfte var att undersöka studie- och yrkesvägledares erfarenheter av hur hederskultur påverkar elevers studie- och yrkesval, med fokus på flickor. I studien genomförde jag semistrukturerade intervjuer. Mina teoretiska utgångspunkter har varit Careershipteorin av Hodkinson och Sparkes (1997), maktperspektiv samt könsmaktsperspektiv. Resultatet visade att studie- och yrkesvägledare har väldigt olika erfarenheter, även om alla intervjupersoner arbetar i socioekonomiskt utsatta områden. Några av dem ansåg att en del föräldrar har hedersrelaterade krav på sina döttrars studie- och yrkesval, medan andra anser att de inte har det. De slutsatser jag har dragit är att studievägledare saknar kunskap om ämnet samt att det inte finns någon fortbildning om det för vägledare, vilket gör det svårt att arbeta med det. Vägledarna uttryckte att barn påverkas av familjens normer och föreställningar, samt beskrev att det finns en risk att vissa väljer en specifik utbildningsväg mer utifrån familjens förväntan än utifrån sina egna intressen.

Studie- och yrkesvägledning ska göras utifrån elevens behov och förutsättningar. Studie- och yrkesvägledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrån varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie är att studera studie- och yrkesvägledares beskriver sina upplevelser av arbete med vägledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Uppsatsens frågeställningar är hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod används, där sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och gymnasiesärskolor har intervjuats. Vi har utgått från Careership och “The theory of circumscription and compromise” av Gottfredson. Dessa teorier innehåller bland annat begreppen habitus, aktör, kapital, handlingshorisont samt begränsning och kompromiss, vilka vi använt oss av för att analysera studie- och yrkesval. Vi har även använt Egans samtalsmodell för att analysera studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar på att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar begränsas i sina studie- och yrkesval. Resultatet visar även på att studie- och yrkesvägledare behöver tänka på att ha god struktur och tydlighet i vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och yrke. Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet. Vid studien av sexåringar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning visar att osäkerheten inför både studie- och yrkesval var större bland de äldre eleverna. Det framkom även att typen av tänkt yrke förändrades med ålder från att vara av det konkreta slaget, t ex polis, till att anta en mer abstrakt karaktär, t ex forskare. Vi såg även att synen på drömyrke och tänkt yrke förändrades. I yngre åldrar sammanföll de ofta, t ex fotbollsproffs. Bland de äldre eleverna såg vi antingen att karaktären på drömyrket förändrats till ett i samhället mer vanligt förekommande yrke, t ex jurist, eller att eleverna skilde tydligt mellan drömyrke och tänkt yrke, t ex golfproffs som drömyrke och läkare som tänkt yrke.

En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval intebegränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, ochindirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med dennastudie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever attinte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analyserahuruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer.För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- ochyrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrarsutbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begreppkapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernaskunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap omomvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarnaarbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med flerdelar om de hade haft mer resurser. Resultatet visar även att en del av dessa insatserriskerar att leda till att rådande klasstrukturer reproduceras. Här har särskilt studie- ochyrkesvägledarna på skolor där elevernas föräldrar har låg utbildningsnivå en storutmaning i att kompensera eleverna för deras brist på kapital.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka betydelsen av att göra prao under grundskoletiden för högskolestudenters studie och yrkesval, enligt högskolestudenterna själva. Metoden som har använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I uppsatsen intervjuas fyra stycken studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. Tre stycken teorier används i analysen av resultatet, learning by doing, Social cognitive career theory (SCCT) och Person – Environment – Correspondence Theory (P-E-C). Resultatet visar att studenterna ser prao som en viktig och betydelsefull insats för elevers framtida studie och yrkesval. De intervjuade har uppskattat sina praoperioder på förskola/grundskola. Uppsatsens slutsats är att samtliga intervjuade anser att deras prao på förskola/grundskola inte varit den avgörande faktorn för deras val av lärarutbildningen. Det framkommer dock att praon har haft betydelse för de studie- och yrkesval de intervjuade gjort efter praoperioden på förskola/grundskola som senare lett fram till lärarutbildningen.

Under skoltiden i Sverige kan det finnas möjligheter skaffa sig arbetslivserfarenhet via prao, men det debatteras runt om i landet om detta skall tas bort. Ungdomar kan även få arbetslivserfarenhet genom extraarbete eller praktik. ”Theory of circumscription and compromise” tar upp att från fjorton år och uppåt försöker ungdomar matcha sig mot ett acceptabelt yrke, därför kan arbetslivs-erfarenheter ha en betydande roll.Vårt syfte med studien är att undersöka ungdomars erfarenheter av arbetslivet och dess påverkan i deras val av yrken och studier. Vi har ställt oss frågorna hur arbetslivserfarenheten påverkat ungdomarnas handlingshorisont, framtida val samt sociala nätverk?För att besvara våra frågeställningar har vi utgått ifrån Careershipteori samt ”theory of circumscription and compromise”. Framförallt har vi fokuserat på begrepp som handlingshorisont, habitus och socialt fält. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med sex stycken intervjuer av ungdomar.Vårt resultat visar på att handlingshorisonten kan påverkas av möjligheten att få arbetslivs-erfarenheter. Utifrån de arbetslivserfarenheter ungdomarna får kan de sedan välja om det är något de vill avfärda eller fortsätta med. Habitus och det informanterna redan känner till är den största faktor vi kan se till att de väljer som de gör. Vi kan även se att arbetslivs-erfarenheterna har påverkat och utökat informanternas nätverk.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar, som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera gymnasieungdomars kunskaper om processen att fatta beslut gällande studier och arbete. Studiens syfte är även att analysera vilken medvetenhet gymnasieungdomar visar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Författarna ställer sig följande frågor:Vilka kunskaper har gymnasieungdomar kring att fatta beslut gällande studier och arbete? Vilken medvetenhet visar gymnasieungdomar kring självbild och självkänsla och hur de utifrån denna medvetenhet ser på möjligheten att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning?Studiens valda metod är en kvalitativ intervjustudie med gymnasieungdomar i årskurs tre. Studiens resultat är att gymnasieungdomar vill fatta beslut på egen hand, samtidigt som de har ett behov av att bli sedda och lyssnade till. Gymnasieungdomarna har kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teorier, som är CIP teorin och Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Gymnasieungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild och självkänsla och de ser en möjlighet i att arbeta med dessa inom skola och vägledning. Några av studiens slutsatser är att det finns ett behov av att arbeta mer med begreppen självbild och självkänsla inom skola och vägledning. Att arbeta med att öka erfarenheter genom praktik och studiebesök är viktigt för att öka gymnasieungdomars kunskaper om sig själva.

No description available.

Syftet har varit att genom nyanlända ungdomars berättelser undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat deras studie- och yrkesval. För att undersöka detta har livsberättelser använts som metodansats. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju nyanlända ungdomar i åldern 19-21 år, som har studerat i hemlandet, flyttat till Sverige och idag studerar på ett nationellt gymnasieprogram. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att de nyanlända ungdomarna såg positivt på sin framtid och att de studie-och yrkesval som gjorts i hemlandet till viss del fanns kvar. Skolgångens utformning och svårigheter med det svenska språket har dock begränsat ungdomarnas möjligheter till att kunna visa sina kunskaper, något som skulle kunna leda till att aspirationerna förändras, kunskapsutvecklingen stannar upp och studietiden förlängs. / The purpose has been, through young migrants’ stories, to examining the factors that may have affected their study- and career choices. In order to study this, life stories have been used as method approach. Partly structured interviews were conducted with seven young migrants’ ages 19-21 years, who have studied in their home countries, moved to Sweden and today study in a national high school program. Interview material were processed and analyzed with the help of thematic content analysis. The results showed that the young migrants’ felt positive about their futures and that the study and career choices made in their home countries, to some extent, still exist. The schooling system and difficulty with the Swedish language have limited the youths’ possibilities to demonstrate their knowledge, which could lead to that their aspirations may change, their academic development may be impeded and their academic years prolonged.