<p>Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare kom vi att upptäcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populärare sätt att skaffa sig förslag på lämpliga studie- och yrkesval. Intressetester används av verksamma vägledare inom både skola och arbetsförmedling. Internet är vårt främsta informationsanskaffningsmedel och används alltmer inom vår bransch. Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen då är giltig. Vi ville även undersöka om intressetester kan ersätta behovet av mer personlig vägledning. En enkätundersökning innehållande 13 frågor kring respondenternas upplevelse av intressetester utfördes på en grupp gymnasieelever i Norrtälje kommun. Med stöd av denna studies undersökningsresultat, karriärutvecklingsteorier och vägledningsmetoder har följande slutsatser kunnat dras: Att intressetester är ett bra verktyg för att finna ny kunskap om sig själv och olika yrken. Att tester har god förmåga att matcha rätt person till rätt yrke men att utfallen av testerna inte bedömdes som helt hundraprocentigt seriösa. Behovet av personlig vägledning ansågs av majoriteten inte direkt kunna ersättas med intressetester. Det finns nästan ingen tidigare forskning kring problemområdet men vi uppmanar för framtida forskning att undersöka konsekvenserna av en alltmer webbaserad vägledning.</p> / <p>During this education to become career counselors we came to detect how measurements of interest of various kinds is becoming more and more popular when to get proposals on appropriate study - and career choices. Measurements of interest are used of career counselors within both schools and employment offices. The Internet is our most useful facility when it comes to find information and is used increasingly within our sector. The aim with this study is to examine students' attitude to measurements of interest. Above all examine if they generate in an increased knowledge production and if that knowledge is valid. We also wanted to examine if measurements of interest can replace the need of more personal guidance. A questionnaire survey containing 13 questions around individuals' experience in measurements of interest was carried out on a group of high school students in the city of Norrtälje. With support of this study's survey results, career development theories and guidance methods the following conclusions can to be drawn: measurements of interest are a good tool in order to find new knowledge about yourself and different trades. Measurements of interest have good ability to match the correct individual with the correct trade but the outcomes of the measurements were not assessed entirely one hundred percent serious. The need of personal guidance was by majority not considered directly to be replaced with measurements of interest. There is almost no previous research around the problem area but we urge for future research to examine the consequences of progressively more guidance on the web.</p>

Under utbildningen till Studie- och yrkesvägledare kom vi att upptäcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populärare sätt att skaffa sig förslag på lämpliga studie- och yrkesval. Intressetester används av verksamma vägledare inom både skola och arbetsförmedling. Internet är vårt främsta informationsanskaffningsmedel och används alltmer inom vår bransch. Syftet med denna studie är att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen då är giltig. Vi ville även undersöka om intressetester kan ersätta behovet av mer personlig vägledning. En enkätundersökning innehållande 13 frågor kring respondenternas upplevelse av intressetester utfördes på en grupp gymnasieelever i Norrtälje kommun. Med stöd av denna studies undersökningsresultat, karriärutvecklingsteorier och vägledningsmetoder har följande slutsatser kunnat dras: Att intressetester är ett bra verktyg för att finna ny kunskap om sig själv och olika yrken. Att tester har god förmåga att matcha rätt person till rätt yrke men att utfallen av testerna inte bedömdes som helt hundraprocentigt seriösa. Behovet av personlig vägledning ansågs av majoriteten inte direkt kunna ersättas med intressetester. Det finns nästan ingen tidigare forskning kring problemområdet men vi uppmanar för framtida forskning att undersöka konsekvenserna av en alltmer webbaserad vägledning. / During this education to become career counselors we came to detect how measurements of interest of various kinds is becoming more and more popular when to get proposals on appropriate study - and career choices. Measurements of interest are used of career counselors within both schools and employment offices. The Internet is our most useful facility when it comes to find information and is used increasingly within our sector. The aim with this study is to examine students' attitude to measurements of interest. Above all examine if they generate in an increased knowledge production and if that knowledge is valid. We also wanted to examine if measurements of interest can replace the need of more personal guidance. A questionnaire survey containing 13 questions around individuals' experience in measurements of interest was carried out on a group of high school students in the city of Norrtälje. With support of this study's survey results, career development theories and guidance methods the following conclusions can to be drawn: measurements of interest are a good tool in order to find new knowledge about yourself and different trades. Measurements of interest have good ability to match the correct individual with the correct trade but the outcomes of the measurements were not assessed entirely one hundred percent serious. The need of personal guidance was by majority not considered directly to be replaced with measurements of interest. There is almost no previous research around the problem area but we urge for future research to examine the consequences of progressively more guidance on the web.

Målgruppen för studien är de elever som i högstadiet blivit obehöriga till gymnasiet och nu går på något introduktionsprogram. Studien syftar till att belysa hur de talar om sin position och hur detta påverkar resonemanget kring framtiden samt hur de förhåller sig till normer i resonemangen. Studien är av kvalitativ karaktär med livshistorisk metod och det empiriska materialet består av intervjuer. Det saknas i princip framåtblickande studier för denna målgrupp men tidigare forskning finns för den närliggande gruppen dropouts där positionen beskrivs som kostsam. Intressant är därför att vidga forskningsområdet till den position där de obehöriga eleverna som ännu finns kvar i utbildning befinner sig. Slutsatsen är att elever på introduktionsprogrammet talar om sin position som ett fråntagande av deras ansvar för framtiden. De talar om positionen som en brytpunkt där deras önskan om att följa normerna för utbildning ökar motivationen till kompromisser i framtidsvalet. Studiens slutsats är att positionen förskjuter fokus i elevernas resonemang från valalternativen till att få tillgång till en valmöjlighet. / The target group for this study are the students that has become ineligible for upper secondary school and educates in a introductory program. The study aims to convey a picture of how these students speak about their position and how this affects their reasoning about the future and how they relates to norms in this reasoning. The study is qualitative with a life-historical method and the empirical material consists of interviews. There are no prospective studies for this target group but previous research on dropouts in general describes the position as costly. Interesting is therefore to expand the research to the position where ineligible students are in their education. The results of the study suggest that these students speak of the position as a deprivation of their responsibility for their future. These students speak about the position as a breaking point where the desire to follow the norms of education increases motivation to compromise. The study concludes that the position shifts the focus about their future from selections of choice to the ability to choose.

Är den heterosexuella normen i samhället så stark att homosexuellas valmöjligheter begränsas? Är den sexuella läggningen relevant alls när homosexuella gör sina karriärval? Syftet med denna studie är att analysera hur homosexuella män mellan 30–60 år resonerar kring sina studie- och yrkesval samt studie- och yrkesliv för att få en djupare förståelse för hur de medvetet eller omedvetet förhåller sig till samhällets strukturer. Mer precist: Vilken betydelse tillskriver homosexuella män sin sexuella läggning i vad som har påverkat och påverkar dem? Hur kan strukturer användas som förklaringsmodell till hur den sexuella läggningen påverkat och påverkar? Dessa frågor är utvalda då det saknas svensk forskning kring dem, och denna studie ämnar bidra till att fylla detta kunskapsgap. Med hjälp av Connells begrepp genusordning, genusregim och hegemonisk maskulinitet samt Careershipteorin med tillägg av Colleys yrkeshabitusbegrepp söks det svar på dessa frågor, detta i form av en kvalitativ intervjustudie med en tematisk analysmetod. En central aspekt i informanternas berättelser är att de helst umgås med kvinnor, att de också helst vill arbeta med kvinnor och att de drar sig för maskulina miljöer. Det fanns också hos några en förmodad förväntan av diskriminering eller homofobi i vissa yrken som gjort att de valts bort. I vissa fall uppfattas den sexuella läggningen haft en positiv inverkan på studie- och yrkesval/liv.

No description available.

SammanfattningNär praktisk arbetslivsorientering (kommer hädanefter benämnas som prao) 1 juli 2018 återigen blir obligatoriskt i grundskolans högre åldrar menar riksdagen i sin proposition till regeringen att detta ska bistå eleverna att lättare fatta framtida studie- och yrkesinriktade beslut. Att så är fallet finns det studier som både bekräftar och motsäger, några av dessa presenteras i tidigare forskning. Studien som följer har intresserat sig för att undersöka vilka erfarenheter elever i årskurs nio beskriver utifrån sin sista prao på högstadiet. Studien har följande frågeställningar; hur har eleverna kommit fram till vart någonstans de vill praoa? vad beskriver eleverna ha lärt sig under sin prao? samt vilka erfarenheter beskriver eleverna ur berättelser om sin praoperiod? En kvalitativ metod har tillämpats i studien och fokusgruppsintervjuer med en intervjuguide som underlag har genomförts. De teoretiska begrepp som använts vid studien analys är tagna ur DOTS-modellen av Law och Watts (1977) samt SCCT-teorin av Brown, Hackett och Lent (2000). Resultatet har i huvudsak visat på tre analytiska huvudpoänger som studien tar upp. Andra faktorer än intresse för yrke är det som styr valet av praoplats, informanterna tycks inte anamma ett valfokus samt att lärdomar som beskrivs inte är kopplade till det specifika yrket. Diskussionen visar dock att praon trots allt visat vad informanterna inte vill göra och att detta i sin tur visst underlättar framtida studie- och yrkesval även om denna koppling inte görs av dem själva.Nyckelord; Prao, DOTS-modellen, SCCT-teorin, Studie- och yrkesval, karriärlärande

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.

Syftet med denna examensuppsats är spegla hur det kan vara att undervisa på ett estetiskt program med bildinriktning på gymnasiet. Mina huvudfrågor har varit: Hur är det att arbeta som lärare med bild på ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lärarna bildens roll i samhället? Vilka mål har eleverna? I min studie har jag intervjuat lärare om deras syn på sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jämförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lärarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lära eleverna se och förverkliga sina idéer. Många av lärarna talar om seendet som det viktiga, att kunna bedöma det man ser och sitt eget arbete. Det är få elever som går vidare till högre studier inom konstområdet av dem som läser på estetiska programmet med bildinriktning. Anledningen till att de inte vågar satsa på något estetiskt yrke verkar vara den tuffa arbetsmarknaden och att de saknar stöd från sin närmaste omgivning, det vill säga familjen och skolan.

Detta examensarbete är en undersökning gjord på studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi har velat ta reda på om dessa lägger några värderingar inför elevers val till gymnasiet utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen är utförd med kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvägledare (tre manliga och tre kvinniga) som är verksamma i sex olika kommuner. Vägledarna har under intervjuerna fått svara på frågor utifrån tre fallbeskrivningar. Dessa fallbeskrivningar består av tre karaktärer som direkt skiljer sig från varandra. Karaktärerna nämns inte vid namn eller någon definition av kön. Vägledarna definierar själva vilket kön de tror att respektive karaktär har och får berätta hur de skulle vägleda dem i ett fortsatt skede. Efter dessa fallbeskrivningar har de själva fått berätta om hur de arbetar med genus och hur de skulle vilja arbeta med genus. Detta för att vi ska få en sammanhängande uppfattning om det är så att de värderar elevers gymnasieval utifrån deras kön och hur de gör det, som också är vårt syfte med undersökningen. Undersökningens teoretiska del har främst bestått av Gottfredsons och Hirdmans genusteorier om hur det kommer sig att barn och ungdomar väljer som de gör. Det är inte ovanligt att eleven väljer efter socialt mönster och bakgrund. Hirdman har bidragit till att förklara, så pass som det är möjligt, hur skillnaderna bäst förklaras mellan manligt och kvinnligt. Det är inte helt enkelt eller friktionsfritt.Vår undersökning har visat att studie- yrkesvägledarna lägger värderingar i elevers val när det kommer till de traditionella utbildningsvalen. Om en tjej eller en kille väljer något otraditionellt ifrågasätts det hos vägledaren. Inte för att denna säger något rakt ut, men för att vägledarna inte gör någon notis om det omvända. När vi intervjuade om de olika karaktärerna la våra vägledare egenskaper till dessa, som var typiskt manliga respektive kvinnliga. Det var ingen skillnad rörande våra vägledare, även om vi kunde se att de manliga tillfrågande hade fler biologiska svar på varför tjejer och killar är olika, och hur det helst ska förbli så. Vi upplevde att vår undersökning gav ett rättvist utslag, vi fick svar på våra frågeställningar om att vägledarna faktiskt lägger värderingar utifrån kön och hur (med vilken) ståndpunkt de gör det. En del arbetade inte alls med genus, medan en del ville göra det mer. Ingen vägledare upplevde att de arbetade helt enligt genusmodell, vilket vi vill kasta vidare till nästa undersökning. Nu vet vi att yrkesrollen behöver bli mer professionell, och därför bör vi också anstränga oss mer i genusfrågan. / Det finns undersökningar, t ex från Skolverket, som visar på en klar könsskillnad inom de olika gymnasieprogram som finns idag. Detta ansåg vi vara värt att studera, inom ramen för studie-yrkesvägledarprogrammets examensarbete. Studie- och yrkesvägledarnas kunskap inom vägledningsteknik bidrar till vad eleverna slutligen väljer till gymnasiet. Dessa bör därför ha ett neutralt förhållningssätt när de möter elever i en valprocess. Som vår undersökning visar finns det skäl att ifrågasätta hur vägledarna arbetar för att främja genusarbetet, och vad eleverna får för stöd.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex vägledare på grundskolan. Dessa har fått studera olika fall av elever, och genom dessa fått svara på hur de skulle vägleda eleverna, och vad som var utmärkande för könet hos eleverna. Svaren vi fick stämmer överens med vår frågeställning, om och hur vägledaren lägger någon könsvärdering i elevers val. Resultaten är tydliga, våra vägledare visar att vi behöver arbeta mycket mer i genusfrågan så att eleven väljer program utifrån sitt intresse i stället för kön.

SammanfattningKristina AdolfssonAnna ThelanderVad ska du bli när du blir stor?Maj 2006Det finns många faktorer som påverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda på hur eleverna själva anser sig ha blivit påverkade till detta val.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som går ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi ville också ta reda på vad de värderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievägledning de fått innan sitt val.I vår undersökning har vi använt oss av kvantitativ metod och gjort en enkät undersöking bland avgångselever på de studieförberedande programmen på en gymnasieskola. Litteraturgenomgången utgåt från frågeställningarnas olika områden. Dessa handlar om arbetsmarknaden, arbetslivet,utbildning och studie- och yrkesvägledning.En del av de resultat vi har kommit fram till pekar på att i stort sett alla eleverna tänker läsa vidare efter gymnasiet. När det gäller hur de ser på sitt kommande yrkesliv så är faktorer som, trevliga arbetskamrater och möjlighet tilll individuell kompetensutvecling det som ses som det viktigaste. Faktorerna som påverkade studievalet var i första hand att få intressanta arbetsuppgifter samt att de var lätt att få arbete efter utbildningen. Det som eleverna tyckte var viktigast i studie- och yrkesvägledningen, var att få information och råd om utbildningar och yrken samt att få råd om val av utbildning och yrke. Utifrån våra tre frågeställningar konstaterar vi att svaren endast marginellt skiljer sig åt mellan könen.