Region Gotland har under en längre tid privatiserat tjänster som tidigare utfördes av Region Gotland själva. Hur går det till när en privat aktör tar över eller startar en verksamhet och hur ser kraven på verksamheten ut? Idag använder Region Gotland Balanserade styrkort i sin styrning och hur påverkar denna typ av styrning privata aktörer? Denna uppsats fokuserar på vilken effekt Socialnämndens styrning har på upphandling, kommunikation och uppföljning. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt styr Socialnämnden privata och offentliga aktörer inom särskilt boend epå Gotland. Syftet med denna rapport är att undersöka hurvida Region Gotlands styrmodell påverkar upphandling, kommunikation och uppföljning mellan Region Gotland och aktörer inom särskilt boende på Gotland. Intervjuer har gjorts med personer i nyckelpositioner inom Region Gotland. Fördjupade intervjuer har gjorts med verksamhetschefer på två olika boenden. Ett boende i privat regi och ett boende i offentlig regi. Vi presenterar även information om Regionens Balanserade styrkort med fördjupning på Socialnämndens styrkort. / The municipality of Gotland has for some time now privatized social services traditionally performed by the municipality of Gotland themselves. How does it work when a private corporation starts to run such services and what are the requirements for the new organization? The municipality of Gotland uses Balanced Scorecard in its management control. How does this kind of governance affect private companies? This paper focuses on the affects of the municipality´s Management control regarding procurement, communication and monitoring. In what way does the management control of the social welfare affect the private and public actors in special housing in Gotland? The purpose of this study is to investigate whether the Balanced scorecard has affected procurement, communication and follow-up between the municipality of Gotland and organizations in special housing in Gotland. Interviews were conducted with persons in key positions within the Region Gotland. In-depth interviews were made with managers in two specific places. In one special housing in the private sector and another in the public sector. We also present information about the region's Balanced scorecard with focus on the social welfare scorecard.

Bakgrund: Under 80- och 90-talet startade en debatt om den ekonomiska styrningen där styrning efter finansiella nyckeltal kritiserades. Att enbart styra ett företag efter finansiella nyckeltal ansågs inte enligt kritiker förbättra områden som kundnöjdhet, innovation, kvalitet, cykeltid samt motivation hos medarbetare. Balanserade styrkort används som ett redskap för planering och uppföljning. Ett styrkorts främsta syfte är att översätta strategiska mål och visioner till ett antal sammanhängande prestationsmått. Dessa mått delas in i olika perspektiv som vanligtvis är finansiella, kundfokuserade, processfokuserade och innovationsfokuserade. Majoriteten av de största bankerna som är verksamma i Sverige använder balanserade styrkort. I bankverksamhet är en av de viktigaste parametrarna kundservice, eftersom att banker är en form av tjänsteorganisationer. I och med en hårdnad konkurrens på bankmarknaden finns det höga krav på den interna styrningen för att banker ska kunna behålla sin befintliga kundstock och utöka den. Med detta som bakgrund är det intressant att se på hur de olika styrkorten skiljer sig mellan bankerna och om det går att utskilja typiska nyckeltal/mått och perspektiv som är specifika för bankbranschen. Syfte: Är att beskriva utformning och användning av balanserade styrkort i de största bankerna på den svenska marknaden samt att utveckla ett förslag på ett generellt styrkort för banker verksamma i Sverige. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer har använts. Resultat & Slutsats: Balanserade styrkort används i planeringssyfte och som ett kommunikationsverktyg. De viktigaste perspektiven i bankernas balanserade styrkort är det finansiella perspektivet, kundperspektivet samt ett medarbetarperspektiv. / Background: Between 1980 and 1990 there was an ongoing debate about internal management in companies. Management solely based on financial indicators was criticized because it didn’t allow for improvements in customer satisfaction, innovation, product/service quality and more. The balanced scorecard can be used as a tool for planning and follow-up. The main purpose of the balanced scorecard is to translate an organizations strategic goal and vision to a set of performance measures. These measures are organized into different perspectives, these are usually a financial perspective, a customer focused perspective, an internal process perspective and an innovation perspective. The majority of the largest banks in Sweden use a balanced scorecard. One of the most important things for success in the banking industry is to have satisfied customers. The importance of customer satisfaction put pressure on the internal management as banks wants to keep their existing customer base and also expand it. Therefore it’s interesting to see if a typical balanced scorecard for Swedish banks exists. Aim: The aim for this study is to describe the design and usage of the balanced scorecard in the largest Swedish banks. Further we want to develop a typical scorecard for Swedish banks. Method: Qualitative methods with interviews have been applied. Results & Conclusion: The balanced scorecard is used as a planning tool, a tool for communication. The most important parts of the balanced scorecard in Swedish banking are the financial perspective, the customer perspective and the employee perspective.

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri. Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika. Hoshin Kanri har dock ett starkt fokus på förbättrad marknadsposition och aktiviteter, medan det balanserade styrkortet har fokus på balans mellan finansiella och icke-finansiella mått. En frekvent horisontell och vertikal måldialog främjar en stärkt målkongruens. Målkongruens är inget statiskt tillstånd som antingen uppnås eller ej, utan snarare en skala varför benämningen grad av målkongruens bör användas. Det finns två sidor av begreppet målkongruens; en avser individens beteende målkongruens ska kunna uppnås och en sida avser de kausala samband som finns mellan mål och delmål. För att stärka de båda sidorna av målkongruens bör ett antal kriterier tas hänsyn till, vars effektivitet löpande bör granskas. / Background: Several technological inventions occurred in the 20th century and the criticism from the Relevance Lost debate changed the perspective of traditional management control. The two performance measurement systems, the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are tools to implement corporate strategies. The concept goal congruence is described heterogeneously by different authors. Thus it is interesting to examine how goal congruence can be reached in a company’s planning process. Purpose: The purpose of this study is to describe the planning process in performance measurement systems and explain how goal congruence can be reached. Moreover, the purpose is to discuss and describe the concept goal congruence and to develop a method of how to strengthen goal congruence. Methodology: To answer the purpose of this study, two case studies have been conducted with companies that have implemented and actively worked with the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri. At each company, three interviews were held with respondents who had significant knowledge and experience of the systems respectively. Conclusion: The performance measurement systems the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are indeed homogeneous. Yet, the Balanced Scorecard puts significant emphasis on reaching a balance between financial and non-financial measures with its four perspectives. Hoshin Kanri on the contrary focuses on activities and to reach a prominent position in the market. Vertical and horizontal communication enables the systems to strengthen goal congruence. Goal congruence is not a definite state but rather a scale on which goal congruence gradually can be strengthened. The concept goal congruence is twofold; it concerns the individual’s behavior and the causality when determining goals and sub-goals. In order to strengthen both sides of goal congruence a number of criteria must be fulfilled and their effectiveness needs to be continuously revised.

<p>Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking.</p><p> </p><p>In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined.</p><p> </p><p>In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality.</p> / <p>I kommunallagen preciseras inte hur styrningen i kommuner skall ske, bara att förvaltning skall ske. Det finns lagstadgat att kommuner årligen skall upprätta budget men de får själva bestämma hur styrningen skall utformas, vilket kan leda till avsaknad av enhetlighet och mätbarhet inom och mellan kommuner. Syftet med uppsatsen var att finna ett förslag till en enhetlig och mer mätbar ekonomistyrningsstruktur i en kommun där detta saknades. En kvalitativ fallstudie valdes för att få svar på problemformuleringen. Informationen insamlades via litteratur, kommuners dokument och genom intervjuer med utvalda respondenter. Fokus har även lagts på organisationen Rådet för främjande av kommunala analyser. I teorin beskrivs den traditionella ekonomistyrningen och problematiken med denna. Den kan i många fall leda till kortsiktighet då lite fokus läggs på icke-finansiella mått, vilka främjar långsiktig styrning. En alternativ styrning med även icke-finansiella nyckeltal, benämnt Balanced Scorecard, introduceras där utformning samt användning av detta verktyg beskrivs. Genom att se verksamheten utifrån olika perspektiv och finna nyckeltal till dessa kan styrningen blir mer långsiktig och även innefatta de icke-finansiella aspekterna av verksamheten. Kommuner är komplexa organisationer och för att illustrera problematiken kommer även detta tas upp i teorin. I och med att kommuner till skillnad från företag inte drivs i primärt vinstsyfte måste styrningen anpassas till detta faktum. I empirin undersöks olika kommuner och deras styrning samt Rådet för främjande av kommunala analyser parallellt med den kommun som i dagsläget saknar struktur i sin ekonomistyrning. Det utreds hur styrningen för denna kommun, enligt respondenterna, skulle kunna utformas. Det framhävs att det är viktigt att kommuner inte bara styrs utifrån finansiella termer och de studerade kommunerna använder alla någon form av Balanced Scorecard. Även Rådet för främjande av kommunala analyser framhäver vikten av att styrningen sker utifrån en kombination av icke-finansiella och finansiella nyckeltal. I analysen studeras insamlad information för att nå svar på vad som är att betrakta som bra styrning i en kommun. Kortsiktigheten vid traditionell ekonomistyrning åskådliggörs och Balanced Scorecard rekommenderas som komplement. Det är viktigt att utgå från kommunens vision, strategi och framgångsfaktorer när nyckeltal till verksamheten tas fram. För att alla viktiga delar skall kunna mätas måste kommunens verksamhet ses utifrån ett antal perspektiv. Dessutom skall nyckeltalen vara få men mätbara. I slutsatsen tas ställning till vad vi anser skulle fungera i utvald kommun. För att få en mer mätbar och enhetlig struktur på kommunens ekonomistyrning anser vi att Balanced Scorecard skall användas. Utifrån vision, strategi och framgångsfaktorer utformas balanserade styrkort med både finansiella och icke-finansiella nyckeltal till kommunens nämnder.</p>

Bakgrund: Sjukvården beskrivs som oerhört komplex och genom bland annat utveckling av ny och dyr teknik, som i sin tur genererar bättre vård, gör det svårt för sjukhus att hålla sin budget. En controller har en fundamental roll i en organisations ekonomistyrning och ska med hjälp av diverse styrmedel styra och kontrollera så att verksamheten drivs mot ekonomiska mål. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur en controller inom sjukvården använder ekonomiska styrmedel för att nå ekonomisk måluppfyllelse samt skapa en förståelse för hur en controller hanterar balansgången mellan ekonomisk måluppfyllelse och vårdkvalité. Metod: Uppsatsen är formad med en kvalitativ forskningsdesign. En flerfallstudie har använts som forskningsstrategi där den empiriska datan är insamlad genom ostrukturerade intervjuer med anställda vid två sjukhus i Småland, länssjukhuset i Kalmar och centrallasarettet i Växjö. Det teoretiska avsnittet är byggt med data som insamlats från litteratur och vetenskapliga artiklar som varit tillgängliga via Linnéuniversitetets bibliotekskatalog. Slutsats: De resultat som framkommer av studien påvisar att en controllerns användning av styrmedel tenderar att fokusera på ekonomisk måluppfyllelse. Genom användning i större utsträckning av de styrmedel som är under utveckling finns möjligheter för controllern att även påverka vårdkvalité. / Background: Health care organisations are seen as complex due to the all time ongoing development of new and expensive technology. Which in other hand generates better quality but makes it hard for these organisations to keep within their budget. A controller has an fundamental role in the work with managing accounting within organisations. With the help of a setup of control instruments the controller are to manage and control so that operations helps the organisation to reach its economic targets. Purpose: Our purpose with this thesis were to study a selection of health care organisation. Through explaining and analyzing the controllers usage of control instruments to reach economic targets and develop an understandning for how a controller are handling priority between economic targets and care quality. Method: The thesis were formed with a qualtivive research design. With a strategy of studying multiple cases were the empirical data gathered from interviews with employees at two hospitals in Småland. Our theoretical chapter is built on information collected from litterature and scientific articles that were available through the library catalogue at Linnaeus University. Conclusion: The results of this thesis shows that a controllers usage of control instruments focus on economic targets rather then care quality. With an greater use of the control instruments that are under development the controller has an opportunity to influence on care quality.

Studiens syfte var att undersöka hur svenska storföretag ser på sitt arbete med budget som ekonomistyrningssystem. Tidigare forskning indikerar på att trots den omfattande kritik som finns mot budget så tenderar företag att inte instämma i den. Kritikerna hävdar, bland många saker, att budgeten skulle vara resurskrävande, inflexibel, inaktuell och ge upphov till manipulering. Alternativet, menar de mer radikala kritikerna, skulle vara att överge budget och arbeta fullständigt med alternativa lösningar. Empiriska studier visar att budget används av företagen men förbättras och omvärderas med tiden för att anpassas bättre till verksamheten. Tidigare forskning har visat att de alternativ som förespråkas i budgetlös styrning inte förutsätter att budgeten överges för att bli användbara. Tidigare studier om företags inställning till budgetering har gjorts i bland annat Nederländerna och Nordamerika. Det finns alltså ingen studie som mäter svenska företags inställning. Svenska företag utmärker sig dels genom kulturen men framförallt genom att annorlunda ledarskap. Komplexiteten i storföretag har för den här studien inneburit att urvalsgruppen att undersöka blev svenska storföretag. Urvalsgruppen undersöktes genom ett oberoende slumpmässigt urval. Det positivistiska synsättet har lett till ett kvantitativt tillvägagångssätt med enkät som verktyget för att nå populationen. Populationen svenska storföretag utgjordes 2013 av 1850 företag och vårt stickprov bestod av 250 företag. Genom att jämföra stickprovet i den här studien mot hela populationen kunde vi konstatera att omsättning och antal anställda inte avviker nämnvärt mellan grupperna. En bortfallsanalys utfördes mellan respondenterna som svarade innan och efter att en påminnelse skickats ut och resulterade i statistiskt säkerställda resultat där grupperna svarade homogent. Majoriteten av storföretagen arbetar med budgetering. Resultaten baserades på 41 respondenters svar och kan i en hög grad sägas vara statistiskt säkerställda. Det finns några påståenden där en alltför stor osäkerhet finns men slutsatsen blir utifrån de statistiskt säkerställda resultaten att budgeten är här för att stanna. Budgetens syfte är att skapa ekonomisk överblick och den förbättras och kompletteras med hjälp av de verktyg som budgetlös styrning förespråkar. Kritiken kunde i stor utsträckning förkastas. Vi tror att vidare forskning handlar om ett kvalitativt tillvägagångssätt för samma population eller ett byte av målgrupp men med liknande forskningsfråga för att se om mindre företag delar storföretagens åsikter om budget. / The purpose of this study was to examine large Swedish corporations approach on their budgets as management control systems. Recent research indicates that corporations tend to disagree with the widespread criticism against budgeting. Critics claims, among many other things, that the budget is costly, inflexible, outdated and give rise to manipulation. The more radical critics argue that the alternative would be to abandon the budget and work completely with alternative solutions. Resent research indicates that corporations are still working with budgeting but with an improved version that is re-evaluated over time to adapt better to the business. Another important aspect that previous research shows was that the preferred option in beyond budgeting does not require the budget to be totally abandoned to become useful. Previous studies on corporations attitude towards budget were made, inter alia, in the Netherlands and North America. Thus, there was no study that measured the Swedish corporate attitude towards budgeting. Swedish corporations distinguish themselves partly by culture but mostly by their leadership. The selection group in this study was based on the complexity of large corporations. We examine the population by an independent random sample with a positivistic view. That means a quantitative approach with survey as a tool to reach the population. In 2013 the population of large Swedish corporations consisted of 1850 corporations. By comparing the sample in this study to the entire population, we found that turnover and number of employees does not differ significantly between the groups. A non-response analysis was performed between respondents who answered before and after a reminder were sent out and resulted in statistically reliable results where groups responded homogeneously. The majority of large corporations are currently working with budgeting. This results includes answers from 41 respondents' and in a largely, it is to be said, statistically significant. There are some statements in which too much uncertainty exists but the conclusion was based on the statistically significant findings that the budget is here to stay. The budget aims to create economic overview and is improved and supplemented with the help of the tools beyond budgeting advocates. Largely the criticism could be rejected as false. We believe that further research examine budgeting through a qualitative approach to the same population or a change of the population but with similar research question to see if the smaller corporations share larger corporations' opinion about budgeting.

Background: There has been a movement of power towards customers in most markets which puts higher demands upon the customer orientation of organizations to survive competition. In general the opinion is that satisfied customers also are profitable for the organization. Even though a consciousness exists about this connections importance for the organization there exists no prominent economical theory showing how a organization should work with customer adaptation and how management should be shaped for success in this area. In the field of competitive sports clubs a similar trend is discernible since the field is increasingly commercialized. Purpose: The purpose of this study is to adapt The Balanced Scorecard as a model to the demands on management that customer orientation causes and to use the knowledge created during the study to show how customer orientation in a competitive sports club could look. Realization: The study first takes the form of a literature study which emerges into a theoretic development. Above that a case study of Linköpings Hockey Club has been accomplished so that knowledge created from the literature study could be used on competitive sports clubs. Information to the case study has been gathered through interviews. Results: A development of the Balanced Scorecard takes place so that the model is better adapted for customer orientated organizations and for practical use of the model. The development is based on the demands on management caused by the customer adaptation process the authors find necessary for a customer orientated organization. Thanks to usage of the developed Balanced Scorecard competitive sports clubs may improve their prerequisites for customer orientation. / Bakgrund: En förskjutning av makten på marknaden har skett till kundernas fördel vilket ställer högre krav på organisationer att vara kundinriktade för att överleva. Generellt är synen att kunder som är tillfredsställda också är lönsamma för organisationen vanlig. Trots medvetenhet om detta sambands betydelse finns egentligen ingen framstående ekonomisk teori som visar hur organisationen ska arbeta med kundanpassning och hur organisationen ska styras för att nå dit. En liknande trend går att urskilja även inom den allt mer kommersialiserade idrottsrörelsen, framförallt på elitnivå. Syfte: Syftet med studien är att anpassa det balanserade styrkortet som modell till de krav på ett styrsystem som en kundinriktad verksamhet medför samt att använda den i studien genererade kunskapen till att visa hur kundinriktningen i en elitidrottsförening kan se ut. Genomförande: Studien bygger på en litteraturstudie som mynnar ut i en teoriutveckling. Därutöver har en fallstudie av Linköpings Hockey Club genomförts för att kunna tillämpa kunskap från litteraturstudien på elitidrottsföreningar. Information till fallstudien har samlats in genom intervjuer. Resultat: En utveckling av det balanserade styrkortet har utförts för att modellen ska vara bättre anpassad till kundinriktade organisationer och för att förenkla ett praktiskt användande av modellen. Utvecklingen grundas på de krav som uppstår genom den kundanpassningsprocess vi anser vara nödvändig för en kundinriktad organisation. Elitidrottsföreningar kan genom tillämpning av utvecklingen av det balanserade styrkortet få bättre förutsättningar att agera kundinriktat.

The Public Sector Scorecard (PSS) is a younger version of the balanced scorecard, created for public and nonprofit organizations. The latest model of PSS is divided into three main groups and seven perspectives, while the balanced scorecard consists of four perspectives. Organizations who use either PSS or the balanced scorecard are supposed to have a clear vision spread all over the unit. This study has sought differences between the two models of financial control in both theory and practice. The first part of the study is a theoretical comparison between the models’ structures and terms used in them. In the second part, a PSS was created for a Swedish municipality and that laid as foundation for a comparison between PSS and the balanced scorecard in practice. The study has shown that the largest differences between PSS and the balanced scorecard lie in the process for creating the models and in the different ways the models focus in customers. Both of these two differences come out of a greater customer focus in PSS since the service users play a central role both in the model per se, but also in the process creating it. This is also what would affect a Swedish municipality using the balanced scorecard the most, if changing to PSS: the process for creating the model and the way customers would be taken into consideration. / Denna uppsats har undersökt ekonomistyrningsmodellen balanserat styrkort parallellt med en av dess efterföljare, Public Sector Scorecard (PSS). Grunderna till PSS presenterades av Moullin (2002) i en modell som påminde om ett balanserat styrkort anpassat efter offentliga organisationer. Denna modell omarbetades av upphovsmannen och 2007 var en nyare version av PSS publicerad, vilken fortfarande visade inslag av det balanserade styrkortet men till en högre grad var en egen modell. Den senaste versionen av PSS är uppdelad i tre grupper, vilka sammanlagt innehåller sju perspektiv medan det balanserade styrkortet vanligen består av fyra perspektiv. Vid tillämpning av både PSS och balanserat styrkort förväntas organisationer ha en tydlig vision som ska vara väl förankrad i hela verksamheten. Avsikten med denna studie var att finna skillnader mellan de båda styrmodellerna och ställa dem i relation till varandra i en jämförelse. Jämförelsen genomfördes både teoretiskt och genom en hypotetisk jämförelse i praktiken, där jämförelsen utgick ifrån en fallkommun som tillämpade en användning av balanserat styrkort. En skrivbordsundersökning genomfördes av båda styrmodellerna i avsikten att dels kunna genomföra den teoretiska jämförelsen av de båda modellerna och dels för att ligga som grund för den empiriska studien av en kommun i praktiken. Kommunen som undersöktes var Nacka kommun, vilka vid tidpunkten för studien använde sig av en variant av det balanserade styrkortet. Utifrån Nackas situation och förutsättningar arbetades ett PSS för kommunen fram, vilket låg till grund för en praktisk jämförelse mellan de båda styrmodellerna. De viktigaste resultaten som undersökningen visade var att de största skillnaderna mellan balanserat styrkort och PSS dels ligger i processen för framtagandet av modellen och dels i hur de olika modellerna ser på kunden. Båda dessa skillnader har sin grund i hur PSS i större utsträckning än det balanserade styrkortet utgår ifrån kunden, vilket visar sig både sett till modellen i sig, men även i processen för framtagandet. Dessa skillnader är grunden för hur en kommun som använder sig av balanserat styrkort skulle påverkas av att byta styrmodell till PSS. Processen vid framtagandet skulle vara mer fokuserad på kunden och dennes åsikt skulle i högre grad blandas med medarbetarnas, istället för att processen enbart formas internt. Detta blir dock mer tids- och resurskrävande då ytterligare moment läggs till för en mer utförlig process. Modellen i sig skulle bli mer kundorienterad, men organisationer behöver före en eventuell implementering av PSS göra avvägningen om de extra resurserna som sätts in i processen skulle leda till önskat resultat.

Offentliga sjukvårdsverksamheter möter idag svårigheter i sitt miljöarbete. De har begränsade resurser i både monetära termer och i form av personal. Organisationen kan påverka verksamheten att arbeta med miljöfrågor och nå sina miljömål genom att använda styrverktyg. Denna studie har för avsikt att undersöka vilka styrverktyg den offentliga organisationen Region Östergötland använder på verksamhetsnivå i sin sjukvårdsverksamhet för att nå de uppsatta miljömålen. Studien besvarar vilka miljömål och styrverktyg som organisationen har samt vilka utmaningar och möjligheter som styrverktygen innebär för verksamheten. Forskningsmetoden som använts i studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Utfallet av studien är att Region Östergötland använder flertalet styrverktyg för att nå miljömålen. Det finns två övergripande miljömål, satta av regionfullmäktige, samt delmål som ska bidra till måluppfyllelsen. Både formella och informella styrverktyg har framhävts av vikt ur miljösynpunkt. Miljöledningssystemet ISO 14001, offentlig upphandling och kunskapshöjande åtgärder är några exempel. Utmaningar och möjligheter som finns för att styra mot miljömålen finns likaledes. Exempelvis är ett bestående engagemang från anställda, chefer och politiken av vikt för att miljöarbete ska existera och prioriteras. Därutöver understryks att miljöarbetet inte ytterligare får belasta verksamheten utan måste integreras i det ordinarie arbetet, att målkongruens måste finnas samt att den offentliga upphandlingen är central för att nå miljömålen. Studien har tillfört insikt i problematiken gällande vilka styrverktyg som kan användas för att uppnå miljömålen i offentlig sjukvårdsverksamhet. Studien belyser svårigheter och möjligheter med styrverktygen som identifierats som behöver beaktande för att nå miljömålen. / Today, public healthcare services in Sweden face difficulties in their environmental work. Their operations have limited resources in both monetary terms and in terms of staff. An organization can influence their activities so that they include environmental aspects, and thereby achieve the organization's environmental goals. This by using management tools. The thesis investigates which tools the public organization, Region Östergötland, uses in their healthcare-operation to reach their environmental goals. The study answers what environmental goals Region Östergötland has and what management tools the organization uses. The thesis also illustrates the challenges and capabilities these management tools entail. The research method used in the thesis is qualitative with an abductive approach. The outcome of the study is that Region Östergötland uses a number of control tools to achieve the environmental goals. There are two overall environmental goals, set by the municipality, as well as interim targets that will contribute to the achievement of the all-embracing environmental goals. The study finds that both formal and informal steering tools are used. The environmental management system ISO 14001, public procurement and knowledge-raising measures are some examples. Challenges and opportunities are also found in the study. The findings of the thesis emphasize that interest and engagement from employees, managers and politicians is important for environmental work to exist and be prioritized. Further, the environmental work must not mean additional tasks that burden the business further. The activities must thereby be integrated into the regular work. Additionally, there need to be goal congruence throughout the organization, where public procurement is a crucial part in achieving the environmental goals. The study provides insight to the difficulties of a public health care organization regarding which control tools that can be used, as well as highlighting difficulties. The thesis provides insight in what is needed to take into consideration for achieving environmental goals.

Bakgrund: Socialt företagande är en slags organisatorisk hybridform som växt fram under de senaste decennierna. Dessa organisationer bygger sina affärsmodeller med syfte att både generera vinst och skapa nytta för samhället. I och med detta står organisationer inom socialt företagande för utmaningar som berör prestationsmätning och beslutsfattande. Det finns därför ett behov att öka förståelsen för hur dessa typer av organisationer arbetar med prestationsmätning och vad beslutfattandet grundas på. Syfte: Studien ämnar bidra med ökad förståelse för prestationsmätning och internt beslutsfattande inom socialt företagande. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsansats där utgångspunkt tagits i det konstruktivistiska perspektivet. Genom semistrukturerade intervjuer med tre olika företag har ett empiriskt material uppnåtts som bidragit till en nyanserad bild av det studerade området. Slutsats: Socialt företagande arbetar med prestationsmätning, men på olika sätt. Prestationsmätning och beslutsfattande genomsyras främst av de sociala värderingar som finns inom dessa organisationer. Det finns dock en komplexitet vad gäller prestationsmätningen och det interna beslutsfattandet på grund av organisationernas hybridkaraktär. Till exempel kan det vara svårt för dessa organisationer att uppfylla socialt värdeskapandet samtidigt som de finansiella målen måste tas hänsyn till. / Background: Social enterprises are a kind of organisational hybrid form that has emerged in recent decades. These organisations build their business models with the purpose of both generating profits and making benefits for society. As such, social enterprises face a variety of challenges, which affect performance measurement and decision-making. There is therefore a need to increase the understanding of how these types of organisations work with performance measurement and what factors underpin their decision-making. Aim: The aim of the study is to contribute to an increased understanding of performance measurement and internal decision-making in social enterprises. Methodology: This study has a qualitative research approach based on the constructivist perspective. Through semi-structured interviews with three different companies empirical material has contributed to a nuanced aspect of the studied area. Conclusion: Social enterprises work with performance measurement, but in different ways. Performance measurement and decision-making are predominantly influenced by the social values found within these organisations. However, complexity arises in terms of performance measurement and internal decision-making due to the organisations' hybrid character. For example, it may be difficult for these organisations to fulfill social value creation while taking the financial goals into account.