Syftet med studien är att utifrån lärandet och de förändringar som hittills skett i styrkortsarbetet beskriva och analysera hur Locum håller sitt balanserade styrkort levande. Forskare inom styrkortsområdet framhåller att styrkorten kontinuerligt måste uppdateras för att kunna spegla företagets situation. Lärandet anses vara en förutsättning för förändring, därför inriktas studien på hur förändring och lärande i företaget håller det balanserade styrkortet levande. I den teoretiska referensramen har en cirkelrutin för förnyelse av det balanserade styrkortet tagits fram utifrån befintlig teori inom området. Den kvalitativa studien omfattar datainsamling i form av interna dokument, årsredovisningar och fyra semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på olika nivåer i Locums organisation. Av studien har framkommit att aktivt involverande av medarbetare på alla nivåer i organisationen utgör grunden för att hålla styrkortet levande genom lärande. Locum har på det viset lyckats med sitt styrkortsarbete. Studien har även visat på att Locums styrkortsarbete är i linje med svensk forskning som pekar på vikten av att involvera medarbetare. / Title: Keeping the balanced scorecard alive: case study in Locum Authors: Katja Broxvall, Anders Galmén, Susanna Oktay Key words: Balanced scorecard, change, renewal, circle routine, organizational learning Purpose: The purpose of the case study is to find out how the company keeps its balanced scorecard up to date. We do this by studying change and learning occurred so far in Locum in relation to the renewal of the balanced scorecard. Methodology: We have used a qualitative method based on semi-structured interviews. Theoretical perspectives: To understand the background and prerequisites for renewal we have built up a theoretical framework consisting of theories concerning: Regular routines for maintenance and development of the balanced scorecard, learning organizations through Senges five disciplines, single- and double loop learning, theory of action and theories on change and resistance to change. These theories have been summarized to a framework for analysis. Empirical foundations: The study is based on data which we have received through internal documents, annual reports and four interviews with employees of the studied organization. By analyzing this data we have reached a conclusion. Conclusion: An active involvement of employees throughout the organization is the foundation for keeping the balanced scorecard alive. Learning is achieved by this involvement.

In today's society, the internet is an important part of everyday life. Over recent years the number of electronic services has increased markedly. Communities such as Facebook, consume more of people's time than 5-10 years ago. How can public authorities benefit from these communities or are the municipalities not ready for this? The municipalities determine how their resources should be allocated based on the municipality's needs. The municipalities may be in charge of such matters of public interest which is linked to one municipality or its citizens. The purpose of this study is to explain what a virtual meeting platform means and how the public authority can take advantage of the virtual world to create benefits for its citizens by modifying existing tools. We have chosen a deductive approach with elements of induction, and the study is positivistic because of the approach on trying to find absolute knowledge from this study. We have developed five hypotheses by material from a pilot study. The material from the pilot study has served as the basis for a quantitative survey among users of Facebook. By introducing the Balanced Scorecard a municipality can, based upon local needs and capabilities, develop goals and measures based on the municipality strategy. We have constructed a model that is partly based on David Lundberg's 5-model (Lundberg, 2009). The model, Heimberg Flower, focuses on the "benefit"-factor which is directed towards the virtual options from which the municipality may choose which options to examine or test. Our hypothesis could prove two significant relationships, there is adesire for internet-based services, and that Facebook is preferred over other virtual meeting places for representation by the municipality. Using the modified Balanced Scorecard according to Heimberg Flower, the model can serve as a basis for municipalities in efforts to implement IT solutions that create value for the citizen.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden. En kommunal verksamhet måste också anpassa det balanserade styrkortet för att det ska fungera väl i verksamheten som är politiskt styrd. Vi kommer via teorier kring det balanserade styrkortets införande och anpassning till den kommunala verksamheten diskutera strategins roll i organisationen och utifrån de fyra processerna vision, kommunikation, verksamhetsplanering samt uppföljning och lärande söka svar på problemformuleringen; Hur använder en svensk kommunal verksamhet sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem? Vi har genom en kvalitativ metod samlat in informationen genom en fallstudie med 9 intervjuer av respondenter med olika arbetsuppgifter inom socialtjänsten. Genom vår hermeneutiska kunskapssyn har vi i vår studie sökt svar på vår problemformulering och syften genom att genomföra intervjuer inom 3 olika nivåer i socialtjänsten; ledningsgruppen, mellanchefer och övriga medarbetare. Med denna uppdelning kan vi se om ledningens uppfattning om det balanserade styrkortet stämmer överens med övriga anställda inom socialtjänsten.  I analysen och slutsatsen kom vi fram till ett antal faktorer som styrker att socialtjänsten använder sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Bland annat att: alla respondenter kände till visionen och termen styrkort, det balanserade styrkortet används som en extern och intern kommunikationskanal, socialtjänsten är en strategifokuserad organisation och de har aktuella förbättringsarbeten. De faktorer som motsäger sig detta är att: det balanserade styrkortet inte är kopplat löpande till resursfördelning och att det inte finns någon möjlighet för socialtjänsten att omformulera styrkortet då perspektiv och resultatmått är politiskt styrda. Som helhet ser vi stora fördelar med det pågående förbättringsarbetet KLARA 2013 som genom processkartläggningar syftar till att förbättra socialtjänsten på längre sikt. Vi drar slutsatsen att socialtjänsten använder sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem men att det finns vissa områden som skulle kunna utvecklas. De rekommendationer vi kan ge är att bryta det tydliga fokus som finns mot det ekonomiska perspektivet och istället lägga större vikt på de övriga perspektiven. Kommunikationen kan förbättras mellan olika enheter och även strategin bör lyftas fram på det framgångsrika sätt de lyft fram verksamhetsidén, värdegrunden och visionen. / There has always been a need to control the future economic growth and during the 1990s the Balanced Scorecard became a popular management model in both the private and the public sector. Using the Balanced Scorecard in a Swedish municipality is based on the argument to be able to see beyond financial measurements. According to the founders of the Balanced Scorecard, Kaplan and Norton, the Balanced Scorecard has evolved from being seen as a measurement system to a strategic management system. This thesis will through a case study evaluate how the social services within Umeå municipality are using the Balanced Scorecard as a strategic management system. The social services are a non-profit organization, which has the challenge of performing well today as well as in the future. The municipality needs to adapt the Balanced Scorecard to make it a well functioning tool to be used in a politically controlled environment. Through theories regarding the implementation and adaptation of the Balanced Scorecard in a municipality, the role of the strategy will be discussed. With a basis in the four processes vision, communication, business planning and monitoring and learning we will seek the answer of our research question; how does a Swedish municipality use the Balanced Scorecard as a strategic management system? A qualitative method was used to gather information from 9 interviews with respondents from various levels of the organization. With a hermeneutic view of the knowledge, we will evaluate whether the management’s point of view differs from the view of other employees.  We found a number of factors supporting that the social services within Umeå municipality uses the balanced scorecard as a strategic management system, among others: all the employees were aware of the vision and the term scorecard, the balanced scorecard is used as an external and internal communication channel, the social services is a strategy-focused organization and they have a project for improvement. The factors that oppose the use as a strategic management system are: the balanced scorecard is not linked to the allocation of resources and that there is no possibility for the social services to reformulate the perspectives and measures due to political control. We can see great advantages with the ongoing project for improvement KLARA 2013 that through process mapping aims to improve the social services in the long run. We concluded that the social services are using the balanced scorecard as a strategic management system but there are some areas that could be developed further. We recommend the social services to switch focus from the economy perspective to include more from the other 3 perspectives of the Balanced Scorecard. Improvements can be made in the communication between different business areas and the strategy also has to be better communicated through the organization.

Syfte: Att undersöka hur det balanserade styrkortet fungerar som styrinstrument på några kliniker inom sjukvården. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod. Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska perspektivet utgörs av Kaplan och Nortons grundmodell och Aidemarks modell av det balanserade styrkortet. Empiri: Det empiriska materialet består av information som samlats in genom intervjuer med personer i ledande ställning vid ett av sjukhusen inom Region Skåne. Slutsatser: Det undersökta sjukhuset valdes på grund av att man där påstod sig ha infört det balanserade styrkortet (BSC) på flera avdelningar. Njurmedicinska enheten valdes efter förfrågan och Ögonmottagen valdes ut av ekonomichefen. Det visade sig emellertid att BSC inte i praktiken har blivit infört på Njurmedicinska enheten eller Ögonmottagningen på det sätt som sjukhusledningen var övertygad om. / Purpose: To examine how the balanced scorecard is used in the control of some hospital units. Methodology: This essay uses a qualitative research method. Theoretical perspective: The theoretical perspective consists of a model made by Kaplan and Nortons base model of the Balanced Scorecard and Aidemark. Empirical foundation: The empirical study consists of information collected from persons in leading position in one of the hospitals in Region Skåne. Conclusions: The hospital was chosen because the hospital management claimed that the Balanced Score Card (BSC) was introduced in several of the wards. The kidney medical unit was chosen after inquiry and the eye unit was chosen by the financial director. However, the BSC is not implemented in the kidney medical unit or the eye unit as the hospital management was assured.

Bakgrund: Dagens företagsklimat blir allt mer snabbrörliga vilket har lett fram till nya marknadsförhållanden i många branscher. Företag uppmanas att anpassa sig och finna nya sätt att konkurrera genom att anpassa sina resurser, vilket beskrivs som dynamiska färdigheter. Nyckelord är timing, hastighet och flexibilitet, vilket inte alltid är så lätt att eftersträva då det finns många krafter inom en organisation som begränsar dess flexibilitet. Syfte: Med följande bakgrund och problematik är syftet med studien att analysera hur organisationer kan gå till väga för att utveckla dynamiska färdigheter och samtidigt minimera den inneboende trögheten i en organisation. Metod och avgränsning: För att besvara följande resonemang har en fallstudie gjorts på ett svenskt företag inom hästavelsnäringen. Val av företag blev Flyinge AB där fem olika intervjuer genomfördes. Ytterligare ett företag, Hästak AB, kontaktades för att få en mer nyanseras bild av avelsbranschen i sin helhet. Resultat: En förändringsprocess är otroligt komplex då det finns många olika faktorer som påverkar dess utfall. Dynamiska färdigheter kan ses som en förändringsprocess och förändringen kan antingen vara stegvis eller kontinuerlig. Den Ideala förändringen att eftersträva är den kontinuerliga, eftersom den ses som naturlig och motverkas inte på samma sätt av de anställda som en stegvis förändring. På så vis är det enklare att vara flexibel och snabbfotad som är centrala egenskaper i dynamiska företag. Det inre motstånd som finns till förändring kan bland annat ses i organisationsstruktur och kultur. Ledaren har en viktig roll att fylla för att motverka denna tröghet. För att göra detta ska ledaren analysera vad som är problemen idag, kommunicera förändringen, samla acceptans för den samt se till att den genomförs. Balanserade styrkort kan i denna process fungera som ett kommunikationshjälpmedel. / Background: In recent years many business environments have been characterized by a fast and advanced technical development, change in demands and increased competition. The market conditions are constantly changing and because of that organizations have to find new ways to compete. This can be realized through adjustments and restructurings of the firm’s resources portfolio and it is also called dynamic capabilities. Key Words in this process are timing, speed and flexibility. Nevertheless, these elements can be hard to attain since many organizations have an internal inertia that will restrict their agility. Aim: The purpose of the study is to analyze how an organization can develop dynamic capabilities and in the same time reduce its internal inertia. Method: To answer the above reasoning a case study has been realized at a Swedish company within the sector of horse-breeding. The stud farm Flyinge AB was chosen and five different interviews were conducted. An additional interview was conducted at Hästak AB with the purpose to get a better understanding of the horse-breeding industry. Result: Change can be seen as a complex process with many different factors that affect the outcome. A dynamic capability is a process of change and it can be either episodic or continuous. The ideal form of change is continuous since it has a low level of internal inertia. The resistance to change can be seen in organizational structure and culture. To eliminate these obstacles the leader has an important role. The leader should identify the problem, come up with a strategy, communicate the new strategy/change, find acceptance for it and finally implement it. In the change process balanced scorecard can be used as an instrument for communications.

Sammanfattning – “Ekonomistyrning i skolsektorn” Datum:               2014-01-08 Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp             Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Författare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                     15 juni 1985                        23 mars 1988 Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson                Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning            Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                          Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor? Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna. Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.            Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning. Den största skillnaden är att de fristående skolornas rektorer har ett större eget bestämmande över resursförbrukningen.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utforma ett balanserat styrkort för att genom detta visa hur en managementgrupp kan arbeta med viktiga målsättningar för att utveckla en attraktiv stadskärna och cityhandel. Metod: I denna uppsats har vi använt oss av den kvalitativa metoden med en abduktiv ansats, där vi fördjupat oss i teori samtidigt som vi genomfört intervjuer med personer som arbetar inom ämnet. Vi har utifrån denna teori och resultat analyserat vilka delar som är viktiga för att skapa en attraktiv stadskärna och attraktiv cityhandel. Resultat & slutsats: Det resultat som vi genom detta arbete kommit fram till är att de allra viktigaste målsättningarna att utveckla för att skapa en attraktiv stadskärna och cityhandel är - Motiverade och aktiva aktörer inom stadskärna, ökat samarbete inom stadskärnan, öka antalet besökare, öka andelen besökare som blir kunder samt öka andelen nöjda kunder. Om dessa målsättningar uppfylls menar vi att attraktionskraft skapas i stadskärnan och cityhandeln. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget med denna uppsats är att det finns ett antal målsättningar som är viktigast för att skapa en attraktiv stadskärna och cityhandel. Det praktiska bidraget är ett balanserat styrkort samt målkort som centrumledare / Aim: We aim with this theses is to identify important factors required to develop an attractive city centre and city centre commerce. We are also going to look into the work needed to accomplice this and which stakeholders that are needed to be involved in this work. Method: In this essay we have used the qualitative method with an abductive approach, were we have been taking note of theory parallell with doing interviews with persons activ within this subject. From this theory and inteview results we have analyzed which parts in the city centre and city centre commerce that are important to make it more attractive. Conclusions: Our conclusion is that the most important factors to work with to develop an attractive city centre and city centre commerce is - motivated and active stakeholders within the city centre, increased cooperation within the city centre, increased amount of visitors, increased amount of visitors that become satisfied customers. If these key facors are fullfilled we mean that the city centre and the city centre commerce is attractive. Contribution: The theoretical consequence of our study is that there are several key factors to work with to create an attractive city Centre. The practical consequence of this is that the management in the city center groups can work with our balanced score card to create an attractive city center and city commerce in their cities.

Bakgrund:Balanserat styrkort är ett av de mest populära prestationsmätnings-verktygen för att förbättra och styra organisationer. Förutom de ekonomiska strategimålen finns ett värde att identifiera sina ogripbara,tysta värden – humankapital, kundrelationer, varumärken, inno-vationskapital och företagskultur.Utbudet av mjukvara för IT-stöd för balanserat styrkort är idag stort men vilka faktorer bör finnas med i ett IT-stött balanserat styrkort för att ge organisationer den helhetssyn och flexibilitet som krävs? Syfte:Att identifiera de faktorer som bör finnas med i ett användbart IT-stöd för balanserat styrkort efter de förutsättningar och önskemål som finns i vårdbolag. Metod:Utifrån systemsynsättets tankesätt att helheter alltid avviker från summan av dess delar har en explorativ fallstudie genomförts ge-nom att studera befintligt system och genom intervjuer med användare. Slutsats:De viktigaste funktionerna i ett IT-stöd för balanserat styrkort bör fokusera på att tydliggöra strategier och samband i organisationen, det bör innehålla verktyg för kommunikation, dokumentation av gemensamma synsätt och mål och mätningar och det bör stödja ut-veckling av styrkort. För att kunna genomföra ett framgångsrikt styrkortsarbete är IT-stödet bara en faktor av många. Andra faktorer är minst lika viktiga för att skapa ett verkningsfullt styrkort. / Background:Balanced Scorecard is one of the most popular measurement frame-works for improving and managing organizations. Apart from the strategic economic goals there is a value in identify your intangible silent values – humane capital, costume relations, trademarks, inno-vation capital and corporate culture. There’s a wide range of soft-ware for BSC information systems today, but what are the factors that are vital for an information system för balanced scorecard to give organizations the entirety and flexibility they demand? Purpose:To identify factors that is needed in a useful information system for balanced scorecard considering desired conditions in a health care company Methodology: On the basis of the systems approach that assumes that the reality is arranged in such a way that the entirety differs from the sum of the parts, an explorative case study has been carried out by examining a present information system and by interviewing users. Conclusion:The most important functions in software for balanced scorecard should focus on legible strategies and connections in the organiza-tion, it should contain tools for communication, documentation of common approaches and goals and measurements and it should support development of scorecards. To be able to carry out an ac-tionable scorecard the software only is one factor of many. Other factors are of at least the same importance to create powerful score-cards.

Bakgrund: Könsbalansen i styrelser diskuteras ur rättvise-och effektivitetsperspektiv. Investerare har därför förväntningar på jämställda styrelser. Vissa länder inför också kvotering för att påskynda denna balans. Forskningen kring hur styrelsens sammansättning påverkar besluten om hur verksamheten styrs är inte entydig. Det verkar finnas ett visst samband där jämställda styrelser har mer fokus på specifika icke-finansiella mått som hållbarhet. Överlag så har det visat sig att företag som jobbar mer med icke-finansiella mått har bättre förutsättningar till att nå en bättre företagsstrategi på lång sikt. Det är dessutom viktigt att komplettera och balansera redovisningen av finansiella-mått med icke-finansiella mått för en bättre strategisk prestanda och implementationen av strategiska planer. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur könsbalansen inom styrelser påverkar rapporteringen av icke finansiella mått. Metod: En kvantitativ studie som har utformats med av en deduktiv ansats. Studiens hypotes har skapats med teoretisk grund från Critical Mass, The Upper Echelon och det balanserade styrkortet. Datainsamling har gjorts med en innehållsanalys av primärdata från årsredovisningar. Urvalsmetoden består av en totalundersökning från bolag noterade på Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm år 2018. Slutsats: Studiens resultat visar att det går att förkasta hypotesen “det finns ett samband mellan rapporteringen av icke finansiella mått och jämställda styrelser” eftersom OLS-regressionerna inte visar några signifikanta samband mellan jämställda styrelser och omfattningen av redovisningen av icke-finansiella mått kopplade till det balanserade styrkortet. Studien drar en slutsats om att könsbalansen inom styrelser varken har en negativ eller positiv påverkan på rapporteringen av icke-finansiella mått, då analysen inte har visat något statistiskt signifikant samband. / Introduction: The gender balance in boards is discussed from a fairness and efficiency perspective. Investors therefore have expectations of equal boards. Some countries have also introduced quotas to speed up this balance. The research on how the composition of the board affects decisions about how the business is governed is not clear. There seems to be a certain relationship where gender equal boards have more focus on specific non-financial measures such as sustainability. In general, it has been found that companies that work more with non-financial measures have better conditions for reaching a better corporate strategy in the long term. In addition, it is important to supplement and balance the reporting of financial metrics with non-financial metrics for better strategic performance and for the implementation of strategic plans. Purpose: The purpose of the study is to explain how gender balance within boards affects the reporting of non-financial measures. Method: A quantitative study designed with a deductive approach. The study's hypothesis was created with a theoretical basis from Critical Mass, The Upper Echelon and The Balanced Scorecard. Analysis of data has been done with a content analysis of primary data from annual reports through a census survey from companies listed on Large Cap on Nasdaq OMX Stockholm 2018. Conclusion: The study's results show that it is possible to reject the hypothesis “there is a relationship between the reporting of non-financial measures and gender equality boards” because the OLS regressions did not show any significant relationship between gender equality boards and the extent of the reporting of non-financial measures linked to The Balanced Scorecard. The study concludes that the gender balance within boards has neither a negative nor a positive impact on the reporting of non-financial measures, as the analysis has not shown any statistically significant relationships.

The need to steer economic development has always been great and as management model has the balanced scorecard has been popular since the mid- 1990s, mainly in the private sector but also in the municipal sector. The introduction of the balanced scorecard has been primarily to organizations to see more than economic dimensions. The Balanced Scorecard was originally a measurement system, and today it works more as a strategic instrument. In our study is a case study to evaluate a municipality and how they make use of the balanced scorecard as a tool for strategic and value-adding work in municipal activities. In the local business is it important that the organization adapts the balanced scorecard, so it fits on the basis that it is a politically driven organization, with mandates, committees and administrations. In our study, we used a qualitative method with a deductive approach. In the study, we have gathered information through a case study where we interviewed 7 people in leading positions. In our analysis and results section, we came to the conclusion that the municipality does not use the balanced scorecard correctly. We also found that the balanced scorecard as a tool for value creation and strategic planning does not work in a favorable way. In our study, we see difficulties with the implementation of the balanced scorecard. If the municipality has invested in implementing the balanced scorecard at all levels of the business so the municipality would be able to use it on one of the activities more adequately. When the municipality is a politically driven organization, it is important that vision alive and changing based on the conditions that reflect the outside world and the municipality in general. Looking at a vivid vision, goals and business ideas, it's balanced scorecard in line with how a balanced scorecard should look like. The municipality has a strategic plan in terms of staff and employees at large. In the study, we have seen that the strategic plan is not followed up in a good way and for the business favorably, the municipality chooses the easy way out for evaluation. Employee participation to changes and ongoing human resources management feels nonexistent. However, as has been the vision of creating empowered and motivated employees. In our conclusion, we describe how we in our study look at the use of the balanced scorecard in municipal operations. We can also discern that a balanced scorecard as a tool for value creation and strategic work is good if it is used properly. In the study, we have concluded that the municipality we have chosen to study should not use the balanced scorecard when you have not created the tools and platforms required for employees, civil servants and politicians to evaluate, monitor and create a living scorecard change over time. The study reveals major shortcomings in the implementation, evaluation and follow-up possibilities, and the consequence of this is that the balanced scorecard is not - 4 - preferable in municipal operations as a strategic instrument for value creation and long-term planning. / Behovet att styra den ekonomiska utvecklingen har alltid varit stort och som styrmodell har det balanserade styrkortet varit populärt sedan mitten av 1990- talet. Främst inom den privata sektorn men även inom den kommunala sektorn. Införandet av det balanserade styrkortet har främst varit för att organisationerna skall kunna se mer än de ekonomiska måtten. Det balanserade styrkortet var från början ett mätsystem och idag fungerar det mer som ett strategiskt instrument. I vår fallstudie utvärderar vi en kommun och hur de använder sig av det balanserade styrkortet som ett instrument för det strategiska och värdeskapande arbetet inom den kommunala verksamheten. Inom den kommunala verksamheten är det av vikt att organisationen anpassar det balanserade styrkortet så det passar in utifrån att den är en politiskt styrd organisation, med mandatperioder, nämnder och förvaltningar. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. I studien har vi samlat in information genom en fallstudie där vi intervjuat 7 personer i ledande position. I vår analys och resultatdel kom vi fram till att kommunen inte använder sig av det balanserade styrkortet på rätt sätt. Vi kommer även fram till att det balanserade styrkortet som instrument för värdeskapande och strategiskplanering inte fungerar på ett gynnsamt sätt. I vår studie ser vi svårigheter med implementeringen av det balanserade styrkortet. Vi ser vidare att om kommunen satsat på att implementera det balanserade styrkortet på alla nivåer i verksamheten skulle kommunen kunna använda det på ett för verksamheten mer adekvat sätt. Då kommunen är en politiskt styrd organisation är det av vikt att visionen lever och förändras utifrån de förutsättningar som speglar omvärlden och kommunen i stort. Ser vi till en levande vision, mål och verksamhetsidéer är det balanserade styrkortet väl i linje med hur ett balanserat styrkort bör se ut. Kommunen har en strategiskplan när det gäller personal och medarbetare i stort. I studien har vi sett att den strategiska planen inte följs upp på ett bra och för verksamheten gynnsamt sätt, kommunen väljer den enkla vägen för utvärdering. Delaktigheten bland medarbetarna för förändringar och löpande personalpolitiska frågor känns obefintlig. Dock så har man visionen om att skapa delaktiga och motiverade medarbetare. - 5 - I vår slutsats beskriver vi hur vi i vår studie ser på användningen av det balanserade styrkortet inom kommunal verksamhet. Vi kan även skönja att ett balanserat styrkort som instrument för värdeskapande och strategiskt arbete är bra om det används på rätt sätt. I studien har vi kommit fram till att kommunen vi har valt att studera inte bör använda sig av balanserat styrkort då kommunen inte skapat verktygen och de plattformar som behövs för medarbetare, tjänstemän samt politiker för att utvärdera, följa upp och skapa ett levande styrkort som förändras över tid. Studien visar på stora brister i implementeringen, utvärdering och uppföljningsmöjligheter och följden av detta är att det balanserade styrkortet inte är att föredra inom kommunal verksamhet som ett strategiskt instrument för värdeskapande och långsiktigplanering.