Titel: Anpassning av balanserat styrkort - en fallstudie av serviceavdelningen på Region Kronoberg Nivå: C-uppsats i ämnet Företagsekonomi Författare: Andres Gonzalez Castro, Fredrik Johansson & Safet Kopic Handledare: Yuliya Ponomareva Datum: 2018-04-29 Nyckelord: Balanserat styrkort, Ekonomistyrning, New public management, Offentlig sektor, Anpassning Bakgrund: Begreppet “new public management” uppkom under 1980-talet som en konsekvens av att den offentliga sektorn tyngdes av höga kostnader och bristande kostnadskontroll. New public management syftar till att effektivisera den offentliga sektorn genom att hämta inspiration från den privata sektorn. Parallellt med begreppet “new public management” växte det balanserade styrkortet fram som en ny innovativ styrmodell. Det balanserade styrkortet tog inte enbart hänsyn till finansiella mått, utan även till icke-finansiella sådana för att skapa värde på lång sikt. Problemdiskussion: För att anpassningen av styrmodellen ska fungera måste en organisation ta hänsyn till flera aspekter; dels att styrmodellen är utformad efter verksamhetens specifika behov, dels att de olika perspektiven och styrtal har ett så kallat “orsaks-verkan”– samband. Det finns flera utmaningar med det balanserade styrkortet som kan påverka hur en organisation anpassar och utvecklar sitt styrkort. Det balanserade styrkortet inom offentlig sektor har ifrågasatts, där kritiker menar att styrkortet inte tillför någon nytta och att styrdokumenten som införs inte implementeras fullt ut. Frågeställning: I vilken utsträckning kan ett regionalt övergripande styrkort anpassas till avdelningsnivå? Syfte: Studien ämnar undersöka anpassning och tillämpning av det balanserade styrkortet på Region Kronoberg med särskilt fokus på serviceavdelningen.  Metod: En fallstudie har genomförts på Växjö lasaretts serviceavdelning, som ingår i Region Kronoberg. Intervjuerna som genomfördes gjordes både enskilt och i grupp. Vårt tillvägagångssätt tar ansats i den kvalitativa forskningsmetoden. Både primär och sekundär data har använts för insamling av information. Analys: Både det övergripande och serviceavdelningens balanserade styrkort har modifierats i förhållande till Kaplan och Nortons grundmodell. Flera indikatorer antyder att anpassningen av styrkorten på de olika nivåerna saknar samband – något som Kaplans och Nortons teori anser vara viktigt. Det övergripande styrkortet får på grund av detta en annan funktion än den som är tänkt, vilket medfört att det balanserade styrkortet inte når sin fulla potential genom de fyra perspektiven. Slutsats: Det vi har kommit fram till med denna studie är att anpassningen av det balanserade styrkortet i en stor och komplex organisation som Region Kronoberg kan innebära flera utmaningar. Grunden till dessa är att sambandet mellan det övergripande styrkortet för Region Kronoberg och den enskilda serviceavdelningen inte är optimalt. Det övergripande styrkortet fungerar mer som en modell för att beskriva övergripande mål till serviceavdelningen än ett styrningsverktyg. / Title: The adaptation of the balanced scorecard - a case study of the service department at Region Kronoberg Level: Final assignment for Bachelor of Science in Business and Economics Authors: Andres Gonzales Castro, Fredrik Johansson & Safet Kopic Supervisor: Yuliya Ponomareva Date: 2018-04-29 Key words: Balanced scorecard, financial control management accounting, New public management, public sector, adaptation Background: The concept of New Public Management emerged during the 1980’s as a result of the public sector being burdened by high costs and lack of cost control. New public management aims to streamline the public sector by gaining inspiration from the private sector. In parallel with the concept of New Public Management, the balanced scorecard grew as a new innovative control model. The balanced scorecard not only took into account the financial measurements but also non-financial measures to create value in the future. Problemdiscussion: In order for the adaptation of the control model to succeed, an organization must take several aspects into account, and that the control model is designed according to the specific needs of the business, but also that the different perspectives and control numbers have a causal relationship. There are several challenges with the balanced scorecard that can affect how an organization adapt and develops the scorecard. The balanced public sector scorecard has been questioned, where critics argue that the scorecard does not provide any benefit and that the steering documents that were introduced were not fully implemented. Research question: To what extent can a regional overall scorecard be adapted to departmental level? Purpose: The study aims to investigate the adaptation and application of the balanced scorecard at Region Kronoberg with special focus on the service department. Method: A case study has been carried out at the service department at Växjö lasarett, which is part of the Kronoberg Region. This case study contains the use of individual as well as group interviews. Our starting point has been a qualitative research method. Both primary and secondary data have been used to collect the data. Analyse: Both the overall and service department's balanced scorecards have been modified in relation to Kaplan and Norton's basic model. Several reasons suggest that the use of the control cards at the different levels lacks a connection, which, according to the theory, is considered important. Because of those reasons, the overall scorecard has a different function than the one intended, which means that the balanced scorecard does not reach its full potential through the four perspectives.  Conclusion: What we have achieved with this study is that the adaption of the balanced scorecard in a large and complex organization as Region Kronoberg can pose several challenges. The reason for these challenges is that the connections are not optimal between the overall balanced scorecard for Region Kronoberg and the individual service department. The overall scorecard works more like a model to describe overall goals to the service department than a control tool.

Problemdiskussion och syfte: Baserat på tidigare forskning noterar vi att företag möter utmaningar med att identifiera relevanta sociala hållbarhetsmål, det vill säga mål som kan kopplas till deras affärsstrategi och som genererar lönsamhet. Då vi finner att det brister i forskning som behandlar detta är syftet med denna studie att öka förståelse för de utmaningar som finns med att mäta och länka sociala hållbarhetsmål mot affärsstrategi för att generera lönsamhet.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi använt ett hermeneutiskt synsätt och en deduktiv forskningsansats där genomförandet har baserats på en kvalitativ empiriinsamling som bestått av intervjuer. Empiriska data analyserades sedan med hjälp av narrativ analys.   Resultat & slutsats: Studien visar på att den största utmaningen för företag är att mäta och hitta en direkt länk mellan CSR och lönsamhet. Vidare finner vi att implementering av CSR i affärsstrategin hjälper att påvisa indirekt samband mellan CSR och lönsamhet.   Bidrag: Studien tillför ett teoretiskt bidrag till befintlig forskning som menar på att företag bör lägga ner resurser på att identifiera vad CSR innebär för dem och sedan sätta relevanta mål utifrån det. I det teoretiska bidraget menar vi även på att styrkonceptet (S)BSC bör utökas för att inkludera fokus på kommunicerbarhet eftersom det är en nyckelpunkt för sambandet mellan CSR lönsamhet. Studien presenterar även ett praktiskt bidrag som riktar sig till de yrkesverksamma där vi uppmuntrar företag att formulera en vision som inkluderar CSR och integrera det i affärsstrategin. Samt att fokusera på “what gets valued gets done”, istället för “what gets measured gets done”. Det vill säga rikta bort fokus från mätbara mål och istället fokusera på kommunicerbara mål för CSR.   Förslag till fortsatt forskning: Vi ser det intressant att vidare studera hur kommunicerbara mål för socialt ansvar kan identifieras och formuleras. Detta eftersom befintlig forskning fokuserar på mätbara mål. / Aim: Based on previous research, we found that companies face challenges in identifying relevant social sustainability goals. Meaning, goals that can be linked to the business strategy that are aimed to generate profitability. There is a lack of researches that address this problem; hence the purpose of this study is to increase understanding of the challenges that exist in measuring and linking social sustainability goals to business strategy in order to generate profitability.   Method: To fulfill the purpose of the study, we have used a hermeneutic approach and a deductive research approach. Where the implementation has been based on qualitative research consisting of interviews. Empirical data was then analyzed using narrative analysis.   Result & Conclusions: This study shows that the biggest challenge for companies is to measure and find a direct link between CSR and profitability. Furthermore, we find that the implementation of CSR in the business strategy helps to emphasize an indirect relationship between CSR and profitability.   Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to existing research, which indicates that companies should devote resources on identifying what CSR means to them and then set relevant goals based on it. The theoretical contribution also presents that the (S)BSC concept should be expanded to include focus on communicability as it is the key point for the relationship between CSR profitability. The study also presents a practical contribution aimed at the professionals in which we encourage companies to formulate a vision that includes CSR and integrate it into the business strategy. As well as focusing on “what gets valued gets done”, instead of “what gets measured gets done”. We suggest that companies should aim the focus on communicable goals instead of measurable goals for CSR.   Suggestions for future research: We find it interesting to further study how communicable social responsibility goals can be identified and formulated. This is because existing research focuses on measurable goals.

Bakgrund: Användandet av PMS och olika styrmedel är föremål för ständig diskussion. Ett populärt verktyg inom styrning är det balanserade styrkortet, som kombinerar finansiella mål med ickefinansiella mål. Dessa mål fastställs och verkställs utifrån en organisations strategi. Hybrida organisationer är organisationer som har flera olika målsättningar, och har visats ha svårighet att identifiera sina mål inom det balanserade styrkortets perspektiv. I den svenska kontexten är en typ av hybrida organisationer kommunala bostadsbolag. Tidigare studier har efterfrågat vidare forskning om användandet av PMS i hybrida organisationer, varför en studie av omfattningen av kommunala bostadsbolags användning av det balanserade styrkortet kan bidra till forskningsområdet. Syfte: Skiljer sig omfattningen av redovisningen av de olika dimensionerna kopplade till det balanserade styrkortet mellan kommunala och privata bostadsbolag? Metod: Studien har applicerat en kvantitativ metod där vi, i linje med tidigare studier, tillämpar en kvantitativ innehållsanalys som består av 30 kommunala bostadsbolag och 30 privata bostadsbolag årsredovisningar. Studien bygger på en deduktiv ansats där en hypotes formulerats utifrån befintliga teorier. Erhållen empiri har använts för deskriptiv statistik, korrelationsmatrisen samt OLS-regressioner för att beskriva omfattningen av redovisning utifrån det balanserade styrkortets olika dimensioner. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns vissa samband mellan kommunalt ägande av bostadsbolag och omfattningen av redovisningen av de olika dimensionerna i det balanserade styrkortet. Kommunalt ägande visade signifikant negativt samband med omfattningen av det finansiella perspektivet och interna-processer-perspektivet i det balanserade styrkortet. Av kontrollvariabler för storlek visade endast materiella anläggningstillgångar positiva signifikanta samband med omfattningen av redovisningen. / Background: The use of PMS and various management control systems is the subject of constant debate. One popular tool is the balanced scorecard, which combines financial and non-financial goals described in several different dimensions. These goals are set and executed dependent on the strategy of the organisation. Hybrid organisations are organisations which have several different goals, and have shown difficulty in identifying what their goals are in the context of the balanced scorecards various perspectives. In the context of Sweden, one type of hybrid organisations are municipal housing corporations. Earlier studies have requested further research regarding hybrid organisations and their use of PMS. This study aims to contribute to this area of research by studying the extent of municipal housing corporations use of the balanced scorecard. Purpose: Does the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard differ between municipal housing corporations and private housing corporations? Methodology: The study applies a quantitative method in which we, in line with earlier studies, apply a quantitative content analysis which consist of 30 municipal housing corporations and 30 private housing corporations. The study is constructed with a deductive approach where a hypothesis has been formulated by existing theories. Obtained empiricism has been used for descriptive statistics, correlations matrix and OLS-regressions to describe the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard. Conclusion: The results of the study show that there exists some relation between municipal housing corporations and the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard. Municipal ownership showed a significant negative relation with the extent of the financial perspective and the internal processes perspective. For the control variables regarding size, only fixed assets showed a significant positive relation with the extent of the reporting.

Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of how the existing gap betweenstrategy formulation and strategy implementation can be bridged in a project-­‐based organization.  The reason for this is to contribute with an empirical example of what challenges and obstacles are associated with this gap and how these can be solved.Method: The investigation of the strategy implementation in a project-­‐based organization has been conducted as a case study. To collect the necessary empirical material, three rounds of interviews were held with relevant employees of the case company, such as the Head of Strategy, Head of Product and sales people. The interviews have been complemented by collection of documents and participation in meetings held at the case company.Findings: The findings of the case study have showed that the strategy can be implemented in three ways in a project-­‐based organization: through the organizational structure, through the executed external projects and through the portfolio management. Additionally, the findings have revealed a number of existing problems within strategy implementation. The major challenges found were achieving balance in the Balanced Scorecard, prioritization of both internal and external projects and managing a programme as a project, which were confirmed in the literature.Practical implications: This study has resulted in a description of  how  a  project-­‐based organization implements its strategy. Furthermore, this study highlights the existing challenges within this process, such as achieving balance in the Balanced Scorecard and better prioritizing the internal and external projects.Theoretical implications: This study contributes with increased insight and knowledge of how a project-­‐based organization implements strategy and thus, expands the knowledge of how the gap between strategy formulation and implementation can be decreased. Several problems highlighted in the literature associated with this gap have been verified by this study. In this way, additional theoretical implications are the proposed solutions for how these problems can be solved. / Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur det existerande gapet mellan strategiformulering och strategiimplementering kan överbryggas i en projektbaserad organisation. Anledningen till detta är att bidra med ett empiriskt exempel kring vilka utmaningarnas och hinder som associeras med detta gap samt hur dessa kan överkommas. Metod: Undersökningen av strategiimplementeringen i en projektbaserad organisation har genomförts i form av en fallstudie. För att samla in det nödvändiga empiriska materialet har tre intervjurundor genomförts  tillsammans  med relevanta anställda på fallstudieföretaget.  Exempel på dessa är Strategichefen, Produktchefen och säljare. Intervjuerna var kompletterade genom insamling av dokument och genom deltagande på möten som hölls på fallstudieföretaget. Resultat: Resultat av denna fallstudie visar att strategi kam implementeras på tre sätt i en projektbaserad organisation: genom organisationsstrukturen, genom exekveringen av externa projekt  och genom portföljhantering. Resultaten har också visat ett antal existerande problem inom  rategiimplementeringen. De stora utmaningarna är att uppnå balansen i de balanserade styrkorten, prioriteringen av både interna och externa projekt och hantera ett program som ett projekt. Dessa utmaningar var bekräftade i litteraturen. Praktiskt bidrag: Denna studie har resulterat i en beskrivning av hur en projektbaserad organisation implementerar sin strategi. Dessutom har denna studie lyft fram de existerande utmaningarna inom denna process, såsom att uppnå balansen i de balanserade styrkorten och bättre prioritering av interna och externa projekt. Vetenskapligt bidrag: Denna studie bidrar med ökad insyn och kunskap om hur en projektbaserad organisation implementerar strategi och således, utvidgar kunskapen om hur gapet mellan strategiformuleringen och implementeringen kan minska. Flera problem som lyfts fram i litteraturen och som associeras med detta gap har blivit bekräftade i denna studie. Därför är de föreslagna lösningarna på hur dessa problem kan lösas ännu ett vetenskapligt bidrag.

Bakgrund och problem: Styrning utgör en fundamental aspekt för utvecklingen av skolverksamheten. Ofta benämns behovet av en flerdimensionell styrning, där det balanserade styrkortet förespråkas som ett bra alternativ. Däremot utgör användningen av det balanserade styrkortet ett relativt outforskat ämne, som vanligtvis begränsas till att spegla dess implementering och tänkta resultat, men inte dess fortsatta användning efter introduktion. Mot bakgrund av ovanstående ter det sig intressant att studera hur det balanserade styrkortet används inom en skolverksamheten som redan har introducerat verktyget i sin verksamhet, och vilka aspekter som är viktiga för en framgångsrik användning.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur det balanserade styrkortet används som styrningsverktyg i en kommunal skolsektor, och vilka aspekter som är viktiga för dess framgångsrika användning ur ett långsiktig perspektiv. Metod: Studiens tillvägagångssätt utgår från en kvalitativ metod, där en fallstudie har genomförts i Västerås kommun på tre grundskolor. Innehållet delas upp i tre avsnitt där den första utgör den teoretiska referensramen, följt av empirisk referensram och analys. Den teoretiska referensramen ämnar att skapa en förståelse för ämnet. Insamling av det empiriska materialet har sedan utförts genom semi-strukturerade intervjuer, med ett målstyrt urval som lett till fem respondenter, två från kommunen och tre rektorer från olika grundskolor. Empirin har även kompletterats med dokument från kommunen och skolan. Slutligen har det teoretiska och empiriska materialet analyserats utifrån en komparativ metod, för att belysa likheter och skillnader mellan respondenterna samt mellan teori och empiri.  Slutsats: Studien kommer fram till att det balanserade styrkortet är användbart i en kommunal skolsektor. Däremot är verktyget kontextberoende och måste därmed anpassas till den specifika verksamheten. De viktiga aspekter som uppmärksammats, och anses behövas för att det balanserade styrkortet ska få en framgångsrik användning, är bland annat kommunikation, uppföljning och tydlighet för en gemensam förståelse. Även möjliga fallgropar belyses, som kan tänkas hämma det balanserade styrkortets användning. / Background and problem: Organizational management is a fundamental aspect of the development of the school sector. The need for multidimensional control is often referred to, where the balanced scorecard is advocated as a good alternative. However, the use of the balanced scorecard is a relatively unexplored topic, and is usually limited to reflecting its implementation and intended results, but not its continued use after introduction. Considering the above, it seems interesting to study how the balanced scorecard is used in a school sector that has already introduced the tool in its business, and what aspects that are important for a successful use. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the balanced scorecard can be used as a management control system in a municipal school sector, and what aspects that are important for a successful use from a long-term perspective.  Method: The study's approach is based on a qualitative research method, where a case study has been executed in Västerås municipality at three primary schools. The content is divided into three sections, the first of which constitutes the theoretical frame of reference, followed by the empirical frame of reference and analysis. The theoretical frame of reference aims to create an understanding of the subject. Collection of the empirical material has then been carried out through semi-structured interviews, with a goal-oriented sample that has led to five respondents, two from the municipality and three principals from different primary schools. The empirical material has also been supplemented with documents from the municipality and the school. Finally, the theoretical and empirical material has been analyzed on the basis of a comparative method, to highlight similarities and differences between the respondents and between theory and empirical data. Conclusion: The study concludes that the balanced scorecard is useful in a municipal school sector. However, the tool is context-dependent and must therefore be adapted to the specific organisation. The important aspects that have been observed, and that are considered necessary for the successful use of the balanced scorecard, include communication, follow-up and clarity for a common understanding. Possible pitfalls are also highlighted, which may inhibit the usage of the balanced scorecard.

This thesis was based on the subjects of mathematical statistics and industrial economics and management in order to analyze the grades of pupils in the final year of elementary school. The purpose was to find out what variables had a statistically significant impact on pupils’ final grades so that municipalities and schools could better understand what variables are important when trying to improve the average school results. A multiple regression model was used on data, obtained from the database of Skolverket, in order to examine what variables were statistically important. The final regression model acquired through a model reduction procedure showed that mostly structural covariates such as the academic background of pupils, percentage of female pupils and the percentage with Swedish background had a statistically significant impact on the academic performances of the students. R2 adjusted of the final model was 0.5289. The multiple regression model was discussed by referencing to previous research. In addition, the strategic management performance framework known as Balanced Scorecard which was introduced by Robert S. Kaplan and David P. Norton was used to discuss relevant key performance indicators to achieve the strategic objectives of schools. / Detta examensarbete, inom ämnet för matematisk statistik och industriell ekonomi, genomfördes med syftet att analysera avgångsbetygen för år 9 i den svenska skolan. Syftet var att förstå vilka variabler som hade en statistisk signifikant påverkan på elevers avgångsbetyg, så kommuner kan förstå vilka variabler som är viktiga för att förbättra de genomsnittliga skolresultaten. En regressionsanalys utfördes, på data från Skolverket, för att se vilka variabler som var statistiskt signifikanta. Den slutgiltiga regressionsmodellen, erhållen genom iterativ reducering av variabler, visade att främst strukturella kovariat, som akademisk bakgrund hos elever, andel kvinnliga studenter och andel studenter med svensk bakgrund hade en signifikant betydelse på studenters akademiska resultat. Justerad R2 var 0.5289 för den slutgiltiga modellen. I diskussionen utvärderades modellen utifrån tidigare forskning. Vidare användes teorin om balanserat styrkort, utvecklat av Robert S. Kaplan och David P. Norton, för att diskutera relevanta nyckeltal för att uppnå strategiska mål för skolan.

Bakgrund:  Balanserat styrkort är en ledningsmetod och en styrfilosofi för att styra organisationer. Det fungerar som ett ramverk och verktyg för att mäta, följa upp och hantera prestationer. Enligt Kaplan och Norton innefattar balanserat styrkort fyra perspektiv, det finansiella perspektivet, kundperspektivet, processperspektivet samt utvecklingsperspektivet. Perspektiven utgör en hierarkisk ordning med ett kausalt samband mellan respektive perspektiv. Få studier har fastställt kausalitet i samband med användning av balanserat styrkort som Kaplan och Norton (1992) tidigare beskrivit vara en stor del av ett väl balanserat styrkort. Genom att undersöka en förvaltning i offentlig sektor erhålls därför en uppfattning kring hur det balanserade styrkortet är uppbyggt i dess verksamhet och om kausalitet råder mellan de fyra perspektiven. Studien fokuserar på en förvaltnings introduktion av det balanserade styrkortet och hur detta används och dess effekter, samt om offentliga sektorn innehar kausalitet mellan de fyra perspektiven.  Syfte:  Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur det uppställda balanserade styrkortet används inom omsorgsförvaltningens aktiviteter och utreda om det råder kausalitet mellan perspektiven.  Metodval:  Forskningsstudiens tillvägagångssätt utgår från en kvalitativ metod, där en fallstudie har genomförts i Kristianstad kommuns omsorgsförvaltning. Insamlingen av det empiriska materialet har erhållits genom åtta semistrukturerade intervjuer, med fyra verksamhetsutvecklare, tre medarbetare samt en planeringschef för förvaltningen. Empirin har kompletterats med sex dokument från kommunen. Den teoretiska referensramen syftar till att skapa en förståelse för ämnet balanserat styrkort. Slutligen kopplas empirin till teorin i ett analysavsnitt.  Slutsats:  Det balanserade styrkortet tillämpas i omsorgsförvaltningens genom att i första hand fastställa kvalitetsmålen attraktivitet, trygghet, hållbarhet och ekonomi. Sedan tillämpas balanserat styrkort för att styra och följa upp verksamheternas aktiviteter genom att etablera nyckeltal med avseende på de fyra kvalitetsmålen. Styrkortet fungerar som en strategisk ram för hela förvaltningen som hjälper till att specificera och kommunicera målen samt koppla dem till konkreta indikatorer, det vill säga nyckeltal. Aktiviteterna i respektive perspektiv ger upphov till effekter i de andra dimensionerna i den hierarkiska ordningen, ett samband som tyder på kausalitet, en kedja aktiviteter som kan kopplas till en orsak-verkan-effekt. Genom att beakta kausaliteten mellan de fyra perspektiven som förekommer till följd av tillämpningen av balanserat styrkort kan förvaltningen uppnå sina mål på ett mer effektivt och strategiskt sätt. Det främjar en helhetssyn på verksamheten och hjälper till att skapa en balans mellan de olika dimensionerna. / Background: Balanced scorecard is a management method and a management philosophy for managing organizations. It serves as a framework and tool for measuring, tracking and managing performance. According to Kaplan and Norton, the balanced scorecard includes four perspectives, the financial perspective, the customer perspective, the internal business process perspective and the learning and growth perspective. The perspectives constitute a hierarchical order with a causality between them. Few studies have established causality associated with the use of the balanced scorecard that Kaplan and Norton (1992) previously described as a major component of a well-balanced scorecard. By examining an administration in the public sector, an idea is therefore obtained about how the balanced scorecard is structured in its operations and whether causality prevails between the four perspectives. The study will focus on an administration's introduction of the balanced scorecard and how this is used and its effects, as well as whether the public sector holds causality between the four perspectives.  Purpose:  The purpose of this study is to create an understanding of how a balanced scorecard is used within the activities of the care administration and to investigate whether there is causality between the perspectives.  Method:  The study's approach is based on a qualitative method, where a case study has been carried out in Kristianstad municipality's care administration. The collection of the empirical material has been obtained through eight semi-structured interviews, with four business developers, three employees and a planning manager for the administration. The empiricism has been supplemented with six documents from the municipality. The theoretical frame of reference aims to create an understanding of the subject of the balanced scorecard. Finally, the empirical evidence is linked to the theory in an analysis section.  Conclusion:  The balanced scorecard is applied in care management by primarily determining the quality goals of attractiveness, safety, sustainability and economy. A balanced scorecard is then applied to manage and follow up the operations' activities by establishing key performance indicators with regard to the four quality objectives. The scorecard functions as a strategic framework for the entire administration that helps specify and communicate the goals and link them to concrete indicators, i.e key performance indicators. The activities in each perspective give rise to effects in the other dimensions of the hierarchical order, a connection that indicates causality and a chain of activities that can be linked to a cause-effect-effect. By considering the causality between the four perspectives that occur as a result of the application of the balanced scorecard, management can achieve its goals in a more efficient and strategic way. It promotes a holistic view of the business and helps to create a balance between the different dimensions, such as the financial perspective, the citizen perspective, the employee perspective and the development perspective.

Over the past century, capitalism has dominated as the socioeconomic system. While profit-centric companies drive global innovation, they often focus on short-term profits, disregarding the broader context. Research suggests that proactive quality improvement, coupled with precise goal setting, enhances corporate performance and aligns strategies within the company. This study explores methods for enhancing goal setting within a medium-sized Swedish firm, offering a blueprint for implementation. The study has a normative approach and utilizes qualitative semi-structured interviews alongside quantitative elements. Insights from interviews underscored the need for enhanced communication, modified goal setting at departmental and individual levels, and clearly defined, measurable KPIs to ensure efforts towards clear objectives. The Balanced Scorecard appears as a valuable tool for translating vision and strategy into actionable objectives and KPIs. The Balanced Scorecard can monitor across financial, customer, process, and learning perspectives, all connected to the organization's vision and strategy. / Under det senaste århundradet har kapitalism dominerat som det socioekonomiska systemet. Även om företag med vinstintresse bidrar till den globala innovationskraften, så fokuserar de ofta på kortsiktiga resultat, i stället för att fokusera på den holistiska bilden, företagets aktiviteter eller systemkomponenterna. Studier visar att implementering av offensiv kvalitetsutveckling med en tydlig måldelning ökar företagsprestanda och hjälper företag förankra målsättningarna med företagets strategi och affärsplan. Fallstudien undersöker därför hur ett svenskt medelstort företag kan förbättra sin måldelning. Dessutom presenteras ett implementeringsförslag till fallstudieobjektet som de kan använda som inspiration för att initiera dialog. Metoden applicerar ett normativt förhållningssätt, vilket innebär att studien är vägledande och datainsamlingsmetoden inriktade sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med kvantitativa inslag, med en hög grad av standardisering.  Intervjumaterialet motiverade bland annat att det finns en önskan om förbättrad kommunikation, tydligare och mer anpassade mål på avdelnings- och individnivå, samt bättre definierade och mätbara nyckeltal. Detta för att garantera att hela organisationen arbetar mot gemensamma övergripande mål. Ett verktyg som skulle kunna hjälpa till att bryta ner vision och strategi till målsättningar och nyckeltal är balanserade styrkort. Styrkort utvecklar, visualiserar och tillser nyckeltal i måldelningsprocessen. Balanserade styrkort används för att styra verksamheten genom att mäta prestationer inom fyra olika områden: det finansiella perspektivet, kundperspektivet, processperspektivet och lärandeperspektivet. Dessa perspektiv är sammanlänkade genom att de alla baseras på organisationens vision och strategi.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur styrkortsanvändning hos svenska kommuner upplevs av involverade chefer, särskilt sett till användbarhet och användarvänlighet. Metod: Denna studie antar ett kvalitativt och tolkningsinriktat synsätt och har en abduktiv ansats. Tillvägagångssättet omfattar en litteraturstudie samt empiri-insamling medelst semistrukturerade intervjuer, vilka sedan växelvis har ställts mot varandra genom en tematiserad analys. Slutsats: Vår slutsats är att styrkortsanvändning hos svenska kommuner uppvisar avsevärd variation, men att styrkorten överlag upplevs som användbara för organisationen; något mindre användbara för den enskilde chefen samt att bristfällig användarvänlighet är vanligt förekommande. Förslag till fortsatt forskning: Se stycke 6.4. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med empirisk bekräftelse av att balanserat styrkort upplevs vara ett användbart koncept för kommunal styrning. Vidare påvisar studien att styrkortet främst är praktiskt användbart för organisationen som helhet; sett till den enskilde chefen är användbarheten och användarvänligheten mer begränsad, och förbättringspotentialen upplevs vara stor sett till båda perspektiv. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding for how scorecard usage in Swedish local government is perceived by the involved managers, especially in terms of usefulness and ease of use. Method: This study adopts a qualitative and interpretative stance and has an abductive approach. The mode of procedure includes a literature study and collection of empiric material through semistructured interviews, which have then iteratively been positioned versus each other in a thematised analysis. Conclusions: Our conclusions are that scorecard usage in Swedish local government organisations encompasses considerable variation, but that the scorecards in general are perceived as useful for the organisation; somewhat less useful for the individual manager and that inadequate ease of use is commonly occurring. Suggested future research: See paragraph 6.4 below. Contribution of the thesis: Our study contributes with empiric confirmation that the balanced scorecard is perceived to be a suitable concept for Swedish local government management. The study also shows that the scorecard is useful primarily for the organisation as a whole; the usefulness and ease of use seen to the individual manager is more limited, and the potential for improvement is perceived to be considerable seen to both perspectives.

Familjeföretag är den mest förekommande företagsformen i världen och forskningen kring familjeföretag har ökat markant under de senaste årtiondena. I takt med globalisering och företagsmässig tillväxt ställs det allt mer krav på företags ekonomistyrning, vilken oftast har en informell karaktär bland familjeföretag. För att ekonomistyrningen ska behålla sin funktion i detta lyfter forskare fram att den behöver inkludera ett mer strategiskt fokus med strategiska styrmedel som understödjer företagsvisionen, något som kan kräva att familjeföretagen genomgår en professionalisering genom inhämtning av extern kompetens. Huruvida strategiska styrmedel används bland familjeföretag eller inte, saknas det dock kvalitativ forskning om, varpå vi har vänt oss mot en familjeföretagsintensiv region som kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt, den så kallade Gnosjöregionen. Studiens syfte är att öka förståelsen för vilken roll strategiska styrmedel har bland familjeföretagen i Gnosjöregionen. Detta har vi ämnat försöka göra genom att fokusera kring tre utvalda strategiska styrmedel, nämligen benchmarking, ABC-kalkylering och balanserat styrkort. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Detta för att öka möjligheten att skapa en djupare förståelse för det undersökta ämnet. Studiens resultat har påvisat att det enda av de undersökta styrmedlen som används formellt är benchmarking, detta genom kontinuerlig prestationsbenchmarking. Vidare har studiens resultat visat på tendenser att de två övriga strategiska styrmedlen ABC-kalkylering och balanserat styrkort används, men att det sker mer informellt. Emellertid ser vi ett ökat intresse och behov för dessa två strategiska styrmedel till följd av företagsmässig tillväxt. Vår slutsats är dock att för att familjeföretag lyckosamt ska kunna implementera dessa tre strategiska styrmedel, så räcker inte professionalisering genom att anställa en extern ekonomichef, utan det krävs en ytterligare professionalisering genom extern kompetens. / Family firms are the most common type of business in the world and the study of family firms has increased significantly over the recent decades. In line with globalization and business growth, the need for management accounting and control have increased which often has an informal characteristic in family firms. Scholars have warned that if management accounting and control is to maintain its relevance it needs to adapt a more strategic focus, through strategic management accounting and control instruments, to underline the vision of the business, which can create the need of professionalization of the family firm, through hiring external expertise. Whether strategic management accounting and control instruments is something that family firms are using or not, has not been investigated with qualitative research, which is why we have focused on a family firm intensive region characterized by high economic growth, the so-called region of Gnosjö. The purpose with this research is to increase the understanding of what role the strategic management accounting and control instruments have within family firms in the region of Gnosjö. We did so by focusing on three specifically chosen strategic management accounting and control instruments, explicitly benchmarking, activity based costing and the balanced scorecard. The study was conducted using a qualitative approach, in which data was collected through semi-structured interviews. This is to increase the ability to create a deeper understanding of the examined subject. The results show that only one of the three surveyed instruments that is being used formally is benchmarking, which is primarily done through continuous performance benchmarking. Furthermore, the study results show tendencies that the two other strategic instruments, activity based costing and the balanced scorecard, is used but in a more informal way. However, we see an increased interest and a need for these two strategic instruments as a result of business growth. Our conclusion is however that if these three strategic management accounting and control instruments are to be successfully implemented in a family firm, professionalization by hiring an external CFO is not enough; instead it requires a further professionalization through external expertise.