Sverige har haft tydliga problem med sin styrning av välfärdssektorn till följd av incitament som kan hämtas ur NPM. Detta främst i form av en mål- och resultatstyrning som centraliserat makten med återkommande rapporteringskrav. För att komma till bukt med problemen inrättades åtgärder för att främja en ny styrning. I nuläget har styrformen tillitsbaserad styrning och ledning sett dagens ljus vilket innefattar en styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov. Studien avsåg ge en grundlig bild kring upplevelser av styrning och ledning inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning i förhållande till ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Detta för att producera kunskap om hur styrning och ledning upplevs inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning och för att bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ledning inom densamma. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer vilkas upplevelser ställts i förhållande till en idealtyp av tillitsbaserad styrning och ledning. De sammanvägda upplevelserna av styrning och ledning motsvarar ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning i hög grad. Mot denna bakgrund indikerar studien på att det finns incitament som går att härleda från ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Vidare framkommer att det finns incitament som kan härledas från NPM. Respondenternas svar indikerar även på att förvaltningen ses som värderingsstyrd med uppfattningar om gott ledarskap, något som skapar förutsättningar att försätta utveckla den tillitsbaserade styrning och ledningen inom densamma. Slutligen har studien, baserat på respondenternas svar, resulterat i en rad upplevda utvecklingsområden för den fortsatta utvecklingen av styrformen inom förvaltningen. Resultaten skall enbart ses som indikationer på hur styrning och ledning upplevs samt hur styrformen kan utvecklas inom förvaltningen. Allt eftersom svaren i många meningar går och inte speglar en övergripande upplevd bild. / Sweden has had clear problems with its governance of the welfare sector because of incentives that can be obtained from NPM. This mainly in forms of performance management that has centralized the authority with recurring reporting requirements. To overcome these problems, measures were taken to promote a new governance. At present, the form of trust-based governance has seen the light of day. This includes a governance, culture and working method with focus on the purpose of the organisation and the needs of the user. The following study was intended to provide a thorough picture of experiences regarding governance within a municipal healthcare administration, in relation to an ideal of trust-based governance. This with an intention to produce knowledge about how governance is experienced within a municipal healthcare administration and to contribute to the development of governance within it. The study was based on qualitative interviews with four first line managers, whose experiences where compared to an ideal of trust-based governance. The results show that the combined experiences of governance largely correspond to an ideal of trust-based governance. Under those terms the study indicates that there are experiences which can be deduced from an ideal of trust-based governance. Furthermore, there are incentives which can be deduced from NPM. The interviewees responses indicate that the administration is regarded as value-driven with perceptions of good leadership, which creates conditions for developing the trust-based governance within it. Finally, the study, based on the responses, has resulted in several experienced aspects for the continued development of the trust-based governance within the administration. The results should only be indications of how governance is experienced and how the form of governance can be developed. All because the responses in many sentences differ and not reflects an overall perceived image.

I den här dokumentanalysen har offentliga verksamheters medarbetar- och ledarpolicys analyserats i syfte att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur tillit och styrning uttrycks i policy. Utifrån syftet togs två forskningsfrågor fram: 1) Om och i så fall på vilket sätt är tillit synligt i dessa policys? 2) Vem är chefen och vem är medarbetaren i dessa dokument? För att besvara syftet analyserades 15 policys från kommuner, regioner och statliga verksamheter. Resultatet visar att tillit är synligt genom att verksamheterna utgår från kärnverksamheterna och att medarbetarens kompetenser lyfts fram som viktiga verktyg för att nå nöjda kunder och leverera en bra välfärd. Enlig policyerna är medarbetarna professionella genom att vara en ansvarstagande medskapare som är rak och tydlig med sina medarbetare och har kunden i centrum. Ledaren i verksamheterna är lyhörda genom tydlighet i sin kommunikation, de är måluppfyllare och möjliggörare samtidigt som de agerar som förebilder för sina medarbetare och har tillit till deras förmågor. / In this document analysis, public sector employees and management policies have been analyzed in order to investigate how trust and leadership are expressed in policy through a qualitative content analysis. Based on the purpose, two research questions were raised: 1) If and if so, in what way is thrustbased leadership visible in these policies? 2) Who is the manager and who is the co-worker in these documents? To answer the purpose, 15 different policies from municipalities, regions and government agencies were analyzed. The result shows that trust is visible through the fact that the operations are based on the core operations and the co-workers skills are highlighted as important tools for reaching satisfied customers and delivering good welfare. In accordance with the policies, the co-workers are professional by being a responsible co-creator who is straightforward and clear with their coworkers and has the customer at the center. The leaders are responsive in the operations and clear in their communication, they are goal fulfillers and enablers while at the same time acting as role models for their employees and having confidence in their abilities.

Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna präglats av reformer för att öka dess effektivitet. Detta har bland annat tagit sig uttryck i marknadisering och managementisering av offentliga verksamheter. Reformerna kan dock ha bidragit till att tilltron till medarbetares kompetens och förmåga försvagats, vilket resulterat i lägre kvalitet i tjänsterna gentemot medborgarna. Av den anledningen tillsatte Sveriges regering år 2016 en delegation med syfte att bidra till en mer tillitsbaserad styrning av offentlig sektor. Tillitsdelegationen var således mellan år 2016–2020 en del av statens offentliga utredningar och bedrev forskning och projekt för att främja idé- och verksamhetsutveckling. Resultatet blev dels en forskningsantologi där tillitsbaserad styrning och ledning definieras som koncept med tillhörande förslag på hur kommuner kan arbeta i praktiken för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning.  Sedan tillitsdelegationen avslutade sitt arbete har det dock inte uppkommit några ytterligare studier som visar på tillitsbaserad styrning och lednings praktiska genomförbarhet i form av faktiska implementeringar i kommuner. Vi ämnar därför att undersöka hur kommuner har tolkat och praktiskt tillämpat tillitsdelegationens normativa idéer i praktiken. Forskningsfrågan lyder således: ”Hur arbetar svenska kommuner för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken?” Studiens syfte är att undersöka hur kommuner jobbar rent praktiskt för att få till stånd en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Författarna menar att studien i förlängningen kan tjäna som stöd, inspiration och bidra med riktlinjer för andra kommuner att anamma tillitsbaserad styrning och ledning i praktiken. Genom att undersöka hur kommuner förstår och arbetar med tillitsbaserad styrning och ledning rent praktiskt bidrar studien med en förståelse för de mer praktiska aspekterna och kan tjäna som underlag för fortsatt utveckling av tillit som vägledande styrfilosofi. För att besvara forskningsfrågan och uppnå̊ studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts. Vid insamling av empirin genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personen med övergripande ansvar för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning i respektive kommun. Dessa utfördes med nio kommuner som har påbörjat arbetet mot en mer tillitsbaserad styrning och ledning. Den data som samlades in vid intervjutillfällena transkriberades och analyserades därefter genom en tematisk analys. Avslutningsvis har denna studie identifierat hur kommuner tolkat tillitsbaserad styrning och ledning samt vilka praktiska metoder och tillämpningar som uppstått. Studien har även identifierat vilka hinder och svårigheter som återfinns när kommuner ska implementera en ny styrmodell vilket främst grundar sig i kontextuella skillnader.

Offentliga organisationer som har samhällsuppdraget inom vård- och omsorg behöver vara i ständig utveckling. Detta skapar ett förändrings- och implementeringsbehov inom offentliga verksamheter. I en snabbt föränderlig värld med en ständigt pågående kunskapsökning och utveckling krävs en hållbar plan för förändringsledning och implementering. Ett exempel på detta är när regeringen 2016 beslutade om den så kallade Tillitsdelegationen. Tillitsbaserad styrning och ledning (som en del av Tillitsdelegationen) har syftet att öka kvalitén i offentliga organisationer, genom att bland annat öka tilliten mellan chef och brukarnära arbetande personal. Syftet med studien var att utforska upplevelser och erfarenheter hos första linjens chefer i kommunala organisationer inom daglig verksamhet enligt LSS avseende implementering och praktisk tillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning. Metoden som använts i studien hade en kvalitativ ansats. Författarna genomförde en pilotintervju innan de åtta intervjuerna med kvinnliga första linjens chefer inom daglig verksamhet. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats utifrån en implementeringsprocess vars centrala begrepp är att: vilja, kunna och förstå. Resultaten av studien visar att det finns skillnader i det praktiska arbetet kring tillitsbaserad styrning och ledning. Covid-19 pandemin har påverkat verksamheterna, där tillit beskrivs som en förutsättning för verksamheterna att göra den omställning som behövts. Det lyfts fram att kommunikation, mod, relation och delaktighet var viktiga komponenter i arbetet med en hållbar tillitsbaserad styrning och ledning. Studien har visat att det finns upplevda hinder främst i form av kontroll och mätningar kopplat till bland annat tidigare styrmodeller som bidrar till svårigheter att fullt ut kunna implementera ett tillitsbaserat ledarskap

Bakgrund: Tillisbaserad styrning och ledning (TBSL) har under de senaste årenkommit att bli allt mera populärt. TBSL kan ses som en motreaktion till kritiken mot dentidigare rådande styrfilosofin New Public Management (NPM). Dessvärre finns det enavsaknad av empiriskt material som studerar hur införandet av TBSL har påverkatstyrningen inom olika delar av den offentliga sektorn. På grund av skolans komplexastyrning och kritiken som lyfts mot NPM inom just skolan identifierats det som ettintressant område för studien. Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga förändringar i styrningen av enorganisation vid införandet av styrfilosofin TBSL. Vi vill skapa en ökad förståelse förhur styrfilosofier relaterar till varandra vid styrförändringar. Arbetet ämnar även attskapa en förståelse för hur offentlig sektor arbetar med förtroende internt. Metod: Studien har genomförts på Nacka gymnasium där flera anställda inom bådelärarkåren och skolledningen har intervjuats. Studien är således en fallstudie och haräven använts sig av flertalet styrdokument för skolan. Vidare har studien använt sig aven kvalitativ forskningsansats och de intervjuer som utförts har varit semistrukturerade. Slutsats: Studien identifierar tendenser av både NPM och TBSL i den nuvarandestyrningen för Nacka gymnasium. Det framkommer även att Nacka gymnasiumanvänder sig av samtliga sju principer för TBSL i varierande utsträckning. Tydligast ärprinciperna tillit, handlingsutrymme, kunskap och öppenhet som är en central del avstyrningen. Införandet av TBSL har i viss mån påverkat styrningen av skolan, även ompåverkan på en operativ nivå är marginell. Litteraturen målar upp NPM och TBSL somtvå vitt skilda styrfilosofier i teorin, men i praktiken är de förenliga och styrningen är tillstor del densamma. Grunden och syftet med filosofierna, att effektivisera verksamheten,är densamma medan skillnaden ligger i TBSLs fokus på tillit och den kulturellastyrningen kontra NPMs fokus på främst den formella styrningen. / Background: Trust based management has during the last years gained attention inpublic sector. Trust based management can be seen as a counter-reaction to New PublicManagement (NPM). There is a lack of empirical studies conducted about this topic withdifferent agencies of the public sector. Due to the complexity within public schoolmanagement and the raise of criticism against the use of NPM in school managementmakes this area interesting to study. Purpose: The purpose of this study is to map out the changes within the the managementduring a management reform. With this study we want to contribute to expanding theknowledge how different management philosophies relate to each other during amanagement reform. The study also tries to understand how public sector can work withtrust within the organization. Method: This study has been conducted at Nacka gymnasium where multiply teachersand members of the board of the school has been interviewed. The study shouldtherefore be considered as a case study and uses multiply internal documents to be ableto understand the organization. The study has been using a qualitative research approachand the conducted interview has been semi-structed. Conclusion: The study identifies tendencies of both NPM and trust based managementin the current management of Nacka gymnasium. It also appears that Nacka gymnasiumuse all of the seven criteria’s for trust based management in different levels. The mostnoticeable criteria’s is trust, room of action, knowledge and openness. The reforms havemade some changes to the management but we didn’t find any evidence for that thereform has made any significant changes in the everyday work task. In the literatureNPM and trust based managements is portraited as vastly different, but in reality the twomanagement philosophy’s can be seen as quite similar. The foundation of the twophilosophy’s, which is to make an organization more efficient, are the same but thedifference consists of that trust based management mainly focus on trust and culturemanagement rather than formal control as NPM does.

Polismyndigheten har i uppdrag av regeringen att med sitt kompetensförsörjande arbete öka sin tillväxt med 10 000 fler anställda till utgången av 2024. Mot bakgrund av kompetensförsörjningens styrande roll i en organisation syftar uppsatsen till att undersöka hur de olika styrformer som präglat offentlig sektor över tid har präglat Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. I uppsatsen tillämpas institutionell logik som analytisk lins, vilket innebär en analytisk inramning för att kunna studera de ömsesidiga relationerna mellan institutioner, individer och organisationer i sociala system. För detta ändamål används en byråkratisk logik, en managementlogik och en tillitslogik för att närmare undersöka de bärande principerna för att styra och organisera Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. Det teoretiska ramverket bygger på olika kännetecken utmärkande för de styrningsreformer som präglat offentlig förvaltning över tid. Med kvalitativ textanalys som metodologisk utgångspunkt har Polismyndighetens styrande regler, rutiner och beslut med relevans för det kompetensförsörjande arbetet bearbetats och tolkats. Resultatet tyder på att Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete bär spår av de tre logikerna, med den byråkratiska logiken och managementlogiken tydligast framträdande. Observationer av tillitslogiken kunde enbart skönjas fragmentariskt, ett faktum som innebar utmaningar i tolkningen av logikens särskilda egenskaper för att styra och organisera. Uppsatsen presenterar därutöver ett resonemang kring logikernas samtidiga existens i modellen för kompetensförsörjning och vad detta kan innebära för Polismyndighetens mål om en ökad tillväxt.

The purpose of this essay has been to investigate how the Trust Delegation constructs trust-based governance and leadership in the delegation's main report SOU 2018:47, and how this construction is reflected in municipal governance models. To answer the purpose of the essay, the main report and municipal governance models have been processed using a discourse methodological work process to then identify discourses that together construct trust-based governance and are reflected in the governance models. The discourses identified in the main report have then been analyzed from a governmentality perspective and Czarniawska's linguistic artifacts. The results show that the construction of trust-based governance and management is based on discourses about trust, the citizen, the leader, the employee, control, and dialogue. Of these discourses, dialogue is primarily reflected in all governance models, while the discourses about the citizen and the employee are present but to a lesser extent. The conclusion shows that trust-based governance, on the one hand, can be seen as a normative framework that shapes subjects, controls behavior, and forms an understanding of how governance and control are understood and exercised. On the other hand, it can be seen as an example of a management language that, through linguistic artifacts, creates a modernized version of New Public Management with trust as the new guiding principle.

Titel: ”Klockren på uttrycket tillitsbaserad chef” – En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av en tillitsbaserad styrning och ledning samt dess implementering. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Johanna Gullstrand och Martina Jelincic. Handledare: Emilia Kvarnström. Datum: 2024 – maj. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att ur ett medarbetarperspektiv undersöka upplevelsen av en tillitsbaserad styrning och ledning samt dess implementering på en svensk, statlig arbetsplats. Metod: En kvalitativ metod applicerades där semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med åtta respondenter från två olika verksamhetsområden inom Statens servicecenter. Materialet har transkriberats samt kodats och analyserats i enlighet med en reflexiv tematisk analys. Resultatet presenteras i en sammanvävd empiri och analys. Resultat och slutsats: Den tillitsbaserade styrningen och ledningen har generellt inte resulterat i stora skillnader för respondenterna, flera av dem menar att de alltid har arbetat efter dessa principer. Därtill skiljer sig graden av utbildning och implementering beroende på vilket verksamhetsområde respondenterna tillhör. Examensarbetets bidrag: Examensarbetet belyser vikten av att implementera ett nytt styrsätt kräver fullt fokus på uppgiften då flera andra pågående processer kan påverka implementeringens kraft. Därtill grundar sig tillitsbaserad styrning och ledning på diverse principer, där denna studie visar på vikten att ha en balans mellan frihet under ansvar och ett verksamhetsnära stöd. Förslag till fortsatt forskning: Tillitsbaserad styrning och ledning utgår från att lita på personerna en arbetar med, men alla personer går inte att lita på; det belyser en forskare och respondent. Det skulle därmed vara intressant att, ur ett chefsperspektiv, undersöka hur en styrning som baseras på tillit bör hanteras om alla inte förtjänar samma tillit. / Title: “Perfect for the expression trust-based manager” – A qualitative study on employees’ experience of a trust-based management and its implementation. Level: Bachelor’s degree thesis in Business Administration. Author: Johanna Gullstrand and Martina Jelincic. Supervisor: Emilia Kvarnström. Date: 2024 – May. Aim: The purpose of this thesis is to examine the experience of trust-based management and its implementation in a Swedish government workplace from an employee perspective. Method: A qualitative method has been applied where semi-structured interviews were conducted with eight participants from two different business areas within Statens servicecenter. The material has been transcribed, coded, and analyzed in accordance with a reflexive thematic analysis. The results are presented in a combined empirical analysis. Results and conclusions: The trust-based management has generally not resulted in major differences for the participants, several of them say that they have always worked according to these principles. In addition, the level of education and implementation differs depending on the area of operation to which the participants belong. Contribution of the thesis: The thesis highlights the importance of implementing a new management approach requires full focus on the task as several other ongoing processes can affect the power of the implementation. In addition, trust-based management is based on various principles, where this study shows the importance of having a balance between freedom with responsibility and operational support. Suggestions for future research: Trust-based management is based on trusting the people you work with, but some people cannot be trusted, as one researcher and respondent highlights. It would therefore be interesting to examine, from a managerial perspective, how trust-based management should be handled if not everyone deserves the same trust.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för implementeringen av tillitsbaserad styrning och ledning på Arbetsförmedlingen. Vidare ska intentionerna med tillitsbaserad styrning och ledning undersökas för att ställas gentemot tjänstemännens förutsättningar. Implementeringsproblematik är något som kan förekomma om rätt förutsättningar inte finns bland dem som ska implementera. Förutsättningarna har i uppsatsen undersökts med hjälp av Lundquists tre implementeringsvillkor – förstå, kan och vill. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod och genomförts med tjänstemän på Arbetsförmedlingen och med organisationschefen för att besvara syftet och frågeställningarna. Uppsatsen redogör för den tidigare forskning som är relevant och går vidare in på det teoretiska ramverket som ligger till grund för studiens analys. Resultatet visar att tjänstemännen förstår vad som efterfrågas av dem och har kompetens för att genomföra arbetssättet. Deras motivation ökar vilket innebär att viljan finns där. Men det finns inte tillräckligt med resurser i form av tid, pengar och personal för att kunna genomföra deras uppdrag utifrån tillitsbaserad styrning och ledning.

Denna studie handlar om styrning och ledning i Karlstad kommun. Studien syftar till att undersöka hur New Public Management och Tillitsbaserad styrning och ledning kan bidra till en förståelse för den centralt kommunicerade styrningen och ledningen. Den övergripande problemställningen som besvaras i studien är Vilka dominerande inslag av Tillitsbaserad styrning och ledning samt New Public Management återfinns i den centralt kommunicerade styrningen och ledningen av Karlstads kommun? Frågeställningen besvaras med en idéanalys. Två styrningstrender används som idealtyper för att utforska det empiriska materialet som består av styrdokument och intervjuer med tjänstemän inom kommunledningen. De två trender som utgör teoretisk grund är New Public Management och Tillitsbaserad styrning och ledning. Studiens relevans ligger i den svenska regeringens pågående arbete med att förändra hela styrkedjan inom den offentliga sektorn, från New Public management till Tillitsbaserad styrning och ledning. Den övergripande problembilden baseras på antagandet att vissa centrala delar i New Public Management har lett till en oproportionerlig ökning av administrativa arbetsuppgifter, vilket i slutändan lett till en ineffektiv användning av de offentliga resurserna. Genom att undersöka befintlig styrning och ledning i en svensk kommun idag får vi en bättre nulägesbild av vilka områden som, mer eller mindre uttryckligen, präglas av de två trenderna. Således kan de båda trenderna sägas representera det gamla och det nya då regeringens ambition är att ersätta delar av den ena med den andra. Resultatet av studien visar att genom att se på olika områden är det möjligt att lokalisera element från de två trenderna i varierande utsträckning. De båda trenderna var för sig är dock inte tillräckliga för att skapa sig en rättvis bild av den centrala styrningen och ledningen i Karlstad kommun. Tillsammans bildar de vad som bäst beskrivas som en hybridmodell. / This paper is about governance and management in the municipality of Karlstad. The study aims to explore how New Public Management and Trust based governance and management can contribute to an understanding of the centrally communicated governance and management. The main question that is to be answered in this paper is What dominant elements of Trust based governance and management as well as New Public Management can be found in the centrally communicated governance and management of the municipality of Karlstad? The question is answered by an idea analysis. Two management trends are being used to explore the empirical material that consists of steering documents and interviews with representatives of the municipal management. The two trends that are used as theoretical base and ideal types for this study are New Public Management and Trust based governance and management. The relevance of the study lies in the fact that the Swedish government has a work in progress on changing the course of the governance throughout the public sector, from New Public Management to Trust based governance and leadership. The overall problem scenario is based on the assumption that some of the central elements of New Public Management has led to an disproportionate increase in administration, which in the end has led to a non- efficient usage of the public resources. By examining the existing governance and management in a Swedish municipality today we get a better situation image of which areas that are, more or less explicitly stated, characterized by the two trends. Thus both trends can be said to represent the old and the new as the government's ambition is to replace parts of one with the other. The result of the study shows that by looking at different areas you are able to locate the two trends in varying extent. The trends by themselves are not enough to get a clear image of the governance and management in Karlstad, yet together they form what is best described as a hybrid model.