Introduktion: Suicid är ett folkhälsoproblem som ser olika ut på olika platser runt om i Sverige, vissa kommuner såsom Grums kommun har under en tid drabbats mycket och speciellt bland ungdomar. Ett samarbete i Grums har startats där deltagarna består av aktörer som arbetar med ungdomars hälsa i någon form. Syftet är att förbättra samarbetet och förbättra förutsättningarna för Grums ungdomar att leva ett liv med god hälsa. Syftet med studien är att kartlägga det suicidpreventiva arbetet som aktörerna gör i sina respektive verksamheter och utifrån en socialekologisk modell sätts dessa i relation till olika nivåer i samhället där verksamheten befinner sig i relation till ungdomarna. För att arbetet ska ge resultat måste de metoder och arbetssätt som används grundas i den evidensbaserade forskningen. Metod: En workshop hölls i Grums där aktörernas diverse roller fastslogs för en bättre förståelse över det stöd som erbjuds ungdomarna och hur målgruppen faktiskt upplever sin situation i Grums utifrån aktörernas erfarenheter. Telefonintervjuer av 3 aktörer om deras arbetssätt gentemot målgruppen i Grums kompletterade workshopen. Materialet analyserades utifrån en socialekologisk modell. En systematisk litteraturöversikt gjorde grundjobbet med att finna de metoder och arbetssätt som har visat sig ha evidens. Resultat: De olika aktörernas roller i det suicidpreventiva och hälsofrämjande arbetet med Grums ungdomar klargörs. Vidare påvisas hur de olika verksamheternas arbete i vissa fall sker flexibelt utanför de satta ramarna för den specifika aktören. Mycket av arbetet sker överlappande genom olika kategorier och faser i ungdomarnas liv. Risk- och skyddsfaktorer inom olika områden identifierades. Av de totalt 25 studierna som sållades fram blev det 9 som uppfyllde kriterierna. Slutsats: Det är inte enbart viktigt för de olika aktörerna att förstå inte sin egen verksamhet utan även vad andra aktörer gör och har för resurser. Även för målgruppen är det viktigt att veta vad som görs och hur det arbetas. Då individer slutligen själva väljer att söka och använda det stöd som finns är det viktigt att sänka de trösklar som finns. Det finns en rad olika evidensbaserade sätt att arbeta med suicidprevention utifrån Grums kommuns förutsättningar. / Introduction: Suicide is a public health problem with different characteristics in different places in Sweden, some municipalities like Grums have had some difficulties amongst their youth. Grums has started a cooperation with the organizations that works with the target groups health in some way with the aim to improve the collaboration between the organizations and also improve the conditions for teens. The purpose of the study is to map the participants work with suicide prevention and put them in relation to different levels in society and the target group in a socio-ecological model. For the work to give positive results the methods must be evidence-based. Method: A workshop in Grums was held where the different participants work was established and mapped to create a better mutual understanding over the services provided to the teens. Interviews over the phone with 3 of the participants about their work with teens In Grums was used to complement the workshop. The material was analyzed with a socio-ecological model. A systematic review did the groundwork in finding the evidence-based methods presented. Results: The role of the different organizations in the work with suicide prevention among teens in Grums is mapped. It shows that the work of the different organizations in some cases is flexible and extends outside of the borders of the specific organization. A lot of the work is overlapping through different categories and phases in a teens life. Risk factors and protective factors where identified. Of the 25 studies that where found it was merely 9 that fulfilled the criteria. Conclusion: It is not only important for the different organizations to understand not only their own operation but also the other work made by others and the resources they have but it is also important for the target group to know what is being done and how. Because individuals choose to seek help and to use the support that’s eligible it is important to lower the threshold to do so. There are some different evidence-based ways to work with suicide prevention with the conditions in Grums municipality.

Syftet med denna studie var att genom en enkät kartlägga socialsekreterares upplevelse av beredskap och förekomst av möten med självmordsnära klienter inom socialtjänsten. I Sverige dör cirka 1100 människor årligen genom suicid och det klassas idag som ett folkhälsoproblem. Enligt forskning, kommer socialsekreterare inom socialtjänsten ofta i kontakt med suicidala klienter men hur dessa möten hanteras har inte studerats i någon större utsträckning. Studiens urval har avgränsats till Stockholm samt tre andra län och enheterna försörjningsstöd och vuxen/beroende valdes ut för närmare granskning. Forskning pekar på olika riskfaktorer för självmord, som exempelvis psykisk ohälsa, socioekonomisk utsatthet eller missbruk, därav valet av dessa enheter. Empirin bearbetades med hjälp av programmet SPSS, genom vilket bi- och univariata analyser utfördes. Resultatet analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning, samt med teori om suicidprevention. Ett av studiens huvudresultat var att många socialsekreterare stöter på självmordsnära klienter. En majoritet av dessa socialsekreterare har träffat en eller flera självmordsnära klienter det senaste året. Vidare visade resultatet att de medverkande i viss utsträckning upplever sig beredda i möten med dessa klienter. En femtedel av de medverkande uppgav att de genomgått utbildning i suicidprevention och resultatet visade att sådan utbildning har positiv påverkan på deras upplevelse av beredskap. / The purpose of this study was to map out social workers’ preparedness and the occurrence of encounters with suicidal clients within the social services, through a survey. Nearly 1100 people in Sweden dies because of suicide every year and suicide is classified as a public health problem. According to research social workers often encounter suicidal clients, but how these encounters are handled have not been studied in any greater degree. The study’s selection was defined to Stockholm and three other counties. The units within the social services that were chosen for further examination were income support and adult/addiction. Research revolving suicide indicate that socioeconomic vulnerability, addiction and mental illness are risk factors connected to suicide, hence the choice of these units. The collected data material was processed by means of SPSS, through which univariate and bivariate analyses have been executed. The results were interpreted by means of earlier scientific findings, as well as theories concerning suicide prevention. One of the main findings that could be extracted from this study was that many social workers encounter suicidal clients. Most of the social workers have met one or several suicidal clients during the past year. The results also implies that the participants believe that they have preparedness to some extent in encounters with these clients. One fifth of the participants state that they have passed training in suicide prevention and the results show that training of such has a positive impact on their experience of preparedness.

Varje dag väljer minst tre personer i Sverige att avsluta sina liv. Antalet personer som överlever ett suicidförsök är desto fler. Dessa personer kommer i kontakt med hälso- och sjukvård på olika sätt och möts ofta av stigmatisering och tystnad. Forskning visar att sjuksköterskan upplever en osäkerhet i mötet med patienten efter ett suicidförsök. För att bidra till en värdig vård behöver vi förstå vad patienten kan uppleva i vården. Syftet med litteraturstudien är därför att belysa upplevelsen av att vårdas efter ett suicidförsök ur ett patientperspektiv. Flera artikelsökningar resulterade i åtta kvalitativa artiklar vilka analyserades och sammanställdes i denna litteraturstudies resultat. Att vårdas efter ett suicidförsök förklaras i resultatet utifrån fem huvudteman där vårdarens bemötande ses som en central del. Patienten är också i behov av att få befinna sig på en trygg plats, där hen kan finna balans då patienten ofta tappat tilltron till sig själv. Det finns också en längtan efter att få dela sina tankar och planer på suicid med vårdpersonal. För att patienten ska få dessa behov tillgodosedda krävs en professionell och kompetent vårdare. Tyvärr visar forskning att vårdaren inte alltid lyckas tillgodose patientens basala behov. / At least three people commit suicide in Sweden every day. The numbers of the people who survive a suicide attempt are way more. These people get in touch with professional healthcare in different ways. Sadly they are often met with stigmatization and silence. Research shows that nurses often feel insecure when caring for these patients. To contribute to a meaningful care professional caregivers have to understand what these patients might experience. The purpose of this study is therefore to highlight the experiences of patients being cared for after a suicide attempt. Eight qualitative studies was selected and analysed. The result suggests how care after a suicide attempt can be understood throughout five themes: To be met in the right way, to feel safe, to find balance, to talk about suicide and to not trust in yourself. To be met by a professional caregiver was seen as the most important part of being cared for. There is also a longing to talk about the suicide attempt and the patient is in need of a safe place where he or she gets the opportunity to find balance. Lack of self-trust is also seen as a result of the suicide attempt. To be able to provide what the patient is in need of the caregiver has to be professional and competent. Unfortunately caregivers don’t always succeed in providing the care that the patient is in need of.

Walleräng, A. (2020). Suicide prevention within the Swedish Prison and Probation service – Employees experiences of “Guidelines for suicide prevention”. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden.   A qualitative interview study with people working in the Swedish Prison and Probation service was conducted to explore their experiences of “Guidelines for suicide prevention”. As a starting point were the guidelines used within prisons and the probation service. Semi-structured interviews, where the respondents were allowed to reflect over its content and how they used it in their daily work, were used together with an interview guide. The data was then analysed through content analysis and later categorised. The result was divided into two domains; the individual and the organisation. Each category was described in the result. The main finding was that the responders described the guidelines as a good support in their work. Although they also reported a lack of clear descriptions of how the cooperation between the Prison and Probation service and external psychiatry was to be conducted. Guidelines were mostly directed inwards. In conclusion, the guidelines are produced to simplify the suicide preventive work. The importance of staff presence and personal engagement are key factors to successfully reduce suicides and self-harm.   Key words: Suicide prevention, prison, guidelines, experiences, interview study. / Sammanfattning Syftet med studien vara att undersöka hur anställda vid Kriminalvården upplever Handboken för suicidprevention som används inom häkte, anstalt och frivård. Anställda inom samtliga verksamhetsgrenar deltog i 4 st. semi-strukturerade intervjuer som utgick ifrån en intervjuguide. Deltagarna fick möjlighet att reflektera fritt utifrån sina upplevelser av suicidpreventivt arbete. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys där kategorier identifierades. Kategorierna delades upp inom två teman; Individen och Organisationen. Utifrån dessa analyserades resultatet och redovisas utifrån kategorier. Resultatet ger att handboken upplevs som ett bra stöd i verksamheten och som källa till rutiner överlag. Resultatet visar även att handboken har brister och kan upplevas som otydlig. Bristerna består främst i att den inte upplevs beskriva hur samverkan skall går till mellan Kriminalvården och psykiatrin. Det suicidpreventiva arbetet vänder sig främst till häkte och anstalt även om det stora antalet klienter finns inom frivården.   Nyckelord: Suicidprevention, Kriminalvård, Handbok, Upplevelse, Intervju

Le taux de décès par suicide augmente avec l’âge dans la plupart des pays du monde, en particulier pour les hommes. En revanche, la prévalence des tentatives de suicide (TS) et des idées suicidaires parmi les personnes âgées est moindre que dans les autres classes d’âge. Les facteurs associés au décès par suicide dans la population générale sont surtout les troubles psychiatriques, y-compris les troubles de l’usage de substances, et les antécédents de TS. En ce qui concerne les personnes âgées, on peut y ajouter des facteurs spécifiques, comme l’isolement, les maladies et douleurs chroniques, ou la perte d’autonomie. La démence ne semble en revanche pas constituer un facteur de risque. Les mesures de prévention du suicide les mieux établies sont basées sur la restriction de l’accès aux moyens, le traitement des troubles psychiatriques et les systèmes de maintien d’un suivi après TS. La formation de sentinelles (« gatekeepers ») est une mesure réputée efficace mais qui n’a pas été évaluée indépendamment d’autres interventions avec un bon niveau de preuve. Des interventions s’adressant aux personnes âgées vivant dans la communauté ont également été développées mais leur efficacité sur les comportements suicidaires a rarement été évaluée avec un bon niveau de preuve. En France, comme dans la plupart des pays européens, environ 10 % des personnes de plus de 75 ans et le tiers des plus de 90 ans vivent dans des établissements hébergeant des personnes âgées (EHPA). Les études actuelles ne permettent pas de dire si le fait d’être institutionnalisé augmente le risque suicidaire, déjà très élevé dans ces classes d’âge. Les EHPA ou EHPAD (Établissement d’Hébergement pour Personnes Âgées Dépendantes) pourraient malgré tout constituer un terrain de choix pour valider des interventions visant à diminuer le risque suicidaire parmi les personnes âgées. Dans ce travail de thèse, nous présentons en premier lieu une revue systématique de la littérature portant sur les interventions visant à diminuer le risque suicidaire en EHPA. Nous n’avons retrouvé dans la littérature que six articles, dont quatre portent sur l’évaluation de la formation de sentinelles parmi le personnel. Aucune étude ne présente l’impact des interventions sur les comportements suicidaires. Nous exposons en deuxième lieu une étude visant à mieux évaluer au cours d’un suivi d’un an, les effets de la formation de sentinelles parmi le personnel de douze EHPAD du département du Rhône par comparaison à douze autres dans lesquels aucune formation particulière sur ce sujet n’avait été menée. Nous montrons que la formation de sentinelles a des impacts très larges, amenant les institutions à développer des stratégies de prévention multimodales et à modifier la prise en charge des résidents suicidaires. Cependant, les résultats sont hétérogènes selon le contexte institutionnel. En dernier lieu, nous proposons une étude qualitative menée auprès de membres du personnel de trois EHPAD visant à analyser les représentations sociales qu’ont ces personnes du suicide des personnes âgées. Nous montrons que ces représentations sont similaires à celles de la population générale et tendent à légitimer et banaliser le suicide des personnes âgées. En conclusion, nous proposons plusieurs pistes de recherche. L’une d’entre elles consisterait à évaluer de manière rétrospective les taux de décès et de TS dans un grand nombre d’EHPA, par exemple sur l’ensemble d’une région, afin que cette évaluation puisse servir de comparaison avec les personnes non-institutionnalisées et surtout de base afin de mesurer l’efficacité d’un programme multimodal de prévention du suicide dans certains EHPAD. Par ailleurs, nous proposons de mieux cerner les facteurs associés aux suicides ou aux TS parmi les résidents d’EHPAD par l’étude exhaustive des données issues du dossier médical et des transmissions infirmières, bien plus riches que pour des personnes non-institutionnalisées / Suicide death rates are increasing with age in most countries worldwide, especially for men. On the contrary, Suicide attempts (SA) and suicidal ideations seem less prevalent in the elderly than in other age groups. Factors associated with death by suicide in the general population are mainly psychiatric disorders, including substance use disorders, and a history of SA. As far as the elderly are concerned, other specific factors play a role, such as loneliness, low social connectedness, physical illness, chronic pain or functional disability. Dementia does not seem to be a factor associated with suicide risk. Evidence based suicide prevention strategies are centred on restricting access to means of suicide, treating psychiatric disorders, and chain of care strategies after SA. Gatekeeper training, though deemed effective, has not been evaluated independently from other strategies and requires further investigations. Interventions targeting the elderly have also been proposed but their effect on suicidal behaviours has not been evaluated with a good level of evidence. In France, as in most European countries, about 10% of elderly aged 75 and over, and a third of those aged 90 and over live in nursing homes. The current scientific literature is still inconclusive on whether living in a nursing home is increasing or decreasing the suicide risk for the elderly, which is already very high. Nursing homes could nonetheless be a setting of choice to study suicide prevention interventions targeting the elderly. In this doctoral thesis, we first propose a systematic review of the scientific literature describing suicide prevention interventions in nursing homes and long-term care facilities. We could include only six studies, four of which evaluate gatekeeper training for the nursing homes staff. We found no study evaluating the impact of interventions on suicidal behaviours. In a second study, we assessed during a one-year follow-up, the impact of gatekeeper training among the staff of twelve nursing homes in the Rhône département compared to twelve others where no specific training on suicidal risk had been organized. We show that gatekeeper training can have broad impacts, leading nursing homes to implement multi-level prevention programmes and improving the way suicidal residents are taken care of. Yet, results are heterogeneous across nursing homes, depending mainly on the institution’s context. In a last study, we used a qualitative study design to assess the social representations that nursing homes employees have on the suicide of elderly people. We show that these social representations are similar to those in the general populations, which are inclined to justify and accept elderly suicide. As a conclusion, we detail some proposals for future research. The first would be to assess retrospectively the number of suicide and SA in a large number of nursing homes, enabling us to compare with elderly suicide and SA rates in the community, and above all to set a baseline for comparing suicide et and SA rates before and after implementing multilevel suicide prevention strategies in some of these nursing homes. The second study could take advantage of the numerous medical and paramedical data collected daily in the nursing homes to better understand factors associated with suicides and SA in the elderly

Bakgrund: Personer med bipolärt syndrom utgör en stor riskgrupp för suicid. Sjuksköterskor arbetar aktivt, på olika sätt, med att förebygga suicidal problematik. Detta arbete är svårt och komplext, men kan underlättas genom att ha en gemensam plan vid försämring. Personerna med bipolärt syndrom lägger stor vikt i att ha en fast sjuksköterskekontakt, ha någon att prata med. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av suicidprevention för vuxna personer med bipolärt syndrom, inom psykiatrisk öppenvård. Metod: Metoden som användes  i denna studie var en kvalitativ innehållsanalys. En semistrukturerad intervjuguide användes för att inhämta data. Data insamlades med hjälp av intervjuer. Resultat: I resultatet framkommer fyra kategorier och sammanlagt tio subkategorier. Följande huvudkategorier redovisas i resultatdelen; att vara närvarande och uppmärksam i stunden, att sträva efter en hållbar relation, att hänga med i svängarna och att skapa balans i vardagen. Slutsatser: Det suicidpreventiva arbetet för personer med bipolärt syndrom är svårt och ofta krävande. Detta beror mycket på syndromets komplexitet och det skiftande måendet. Stora krav ställs på sjuksköterskans arbete att skapa en relation, men också att involvera anhöriga i vården. Förebyggande åtgärder är viktiga ytterst signifikant för att förhindra suicid. Det gäller att motivera och belysa de aspekter i personens livsvärld som faktiskt fungerar, i främjandet av personens återhämtning. / Background: People with bipolar syndrome are a major risk group for suicide. Nurses work actively, in various ways, to prevent suicidal problems. This work is difficult and complex, but can be facilitated by having a common plan for deterioration. The people with bipolar syndrome attach great importance to having a permanent nurse contact, having someone to talk to. Objective: The aim of the study was to describe the specialist nurses' experiences of suicide prevention for adults with bipolar syndrome, in open psychiatric care. Method: The method used in this study was a qualitative content analysis. A semi-structured questionnaire was used to collect data. Data were collected using interviews. Result: The result shows four categories and a total of ten sub-categories. The following main categories are reported in the results section; to be present and attentive at in the moment, to strive for a sustainable relationship, to keep up with the turns and to create balance in everyday life. Conclusions: The suicide prevention work for people with bipolar syndrome is difficult and often demanding. This is very much due to the complexity of the syndrome and the changing mood. Great demands are placed on the nurse's work to create a relationship, but also to involve relatives in the care. Preventive measures are e extremely significant in preventing suicide. It is about motivating and highlighting the aspects of the person's life world that actually work, in promoting the person's recovery.

Suicide rate is above EU average in Czechia. At the same time, no initiative trying to solve this problem exist. Aim of this thesis is suggest content of suicide prevention policy suitable for Czech environment. Author adopts optics of evidence-based policy approach and in line with this, meta- review (systematic review of systematic reviews; MR) and group discussion were conducted. MR identified 73 potentially effective interventions, 47 (64%) of these were recommended for assessment for Czech context. These interventions were critically reviewed by seven experts and discussion resulted in set of comments and other relevant outputs. Results of MR and group discussion were then put together in relation to broader context and in this sense they represent optimal basis for complex suicide prevention policy in Czechia.

Bakgrund: Suicid är en självdestruktiv handling som leder till döden och är oftast en konsekvens av ett ohanterbart lidande. Bedömning av suicidrisk utgör en betydande del av den psykiatriska omvårdnaden som både ställer krav och är en stor stressfaktor för sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att identifiera och syntetisera sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma suicidrisk inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ studie med en metaetnografisk design av Noblit och Hare (1988). Resultat: I studien framkom huvudmetaforen Livräddande arbete utan flytväst på stormiga hav som symboliserar sjuksköterskans roll och förutsättningar i arbetet med att bedöma suicidrisk. Sjuksköterskor ansåg att bedömning av suicidrisk gav dem en känsla av ansvar för personens liv. Syntetiseringen genererade temat Balansera mellan ytterligheter med tre subteman Autonomi kontra Begränsningar, Transparens kontra Distans och Magkänsla kontra Bedömningsinstrument samt temat Härbärgera känslor med tre subteman Bära ansvaret, Ha ryggen fri och Söka stöd och bekräftelse. Slutsats: Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård behöver stöd i arbetet med suicidnära personer och bedömningar av suicidrisk. Tid och möjlighet till reflektion är viktigt för sjuksköterskans hantering av de känslor som arbetet med suicidnära personer medför. Förslag till klinisk tillämpning är att införa tydliga rutiner gällande stöd i omvårdnadsarbetet samt regelbunden avsatt tid för reflektion. / Background: Suicide is a self-destructive act that leads to death and is usually a consequence of a suffering the person has not been able to handle. Suicide risk assessment constitutes a significant part of psychiatric care, which both place demands and is a major stress factor for the psychiatric nurse. Aim: The purpose of the study was to identify and synthesize psychiatric nurses' experiences of assessing suicide risk. Method: A qualitive study with a Meta ethnographic design by Noblit and Hare (1988). Results: The study revealed the main metaphor Life-saving work without a life jacket on stormy seas that symbolizes the nurse’s role and conditions in the work of assessing suicide risk. Nurses felt that assessing suicide risk gave them a sense of responsibility for the person’s life. The synthesis generated the theme Balancing between extremes with the three subthemes Autonomy versus Limitations, Transparency versus Distance and Gut feeling versus Assessment instruments and the theme Harboring emotions with the three subthemes Bear the responsibility, Cover your back and Seek support and affirmation. Conclusion: Nurses in psychiatric care need support. There´s a need for clinical supervision and scheduled time for self-reflection so the nurse can be able to handle the feelings working with assessing suicide risk may trigger. Suggestions for clinical application include introducing clear routines regarding support at work and regular time set aside for reflection.

In 2022 Spain recorded its highest suicide rates in history. Spanish politicians acknowledge the need for solutions but fail to agree on adequate ones that could help decrease the current upward trend in suicides. The study aims to analyse practical argumentations advanced by politicians during the 2022 Parliamentary debate where the issue of suicide was addressed, to explore the place suicide has in the decision-making process, to investigate the reasons for and against concrete ways of acting regarding the issue, and to understand how these arguments align with current political ideologies. This will deepen the understanding of the political response to the suicide crisis. To achieve this aim, the research applies Isabela and Norman Fairclough’s Political Discourse Analysis framework. The findings show that suicide is not addressed as the public health crisis it constitutes, and it is overshadowed by political power dynamics where regional nationalistic ideologies play a big role.

No description available.