Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala verktyg i interaktion med flerspråkiga elever. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa metoder, där data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever och lärare i årskurs 4-6. Resultatet av studien visar på den betydande roll som kombinerad undervisning mellan digitala verktyg och analogiska redskap har för elevernas inlärning. Genom att använda digitala verktyg i samband med andra undervisningsmetoder kan eleverna dra nytta av ökad interaktion och engagemang i ämnet. Studiens slutsats understryker vikten av att hitta och integrera digitala verktyg på ett meningsfullt sätt för att främja elevernas utveckling och inlärning inom ämnet.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver att de arbetar språkutvecklande med elever som har svenska som andraspråk. De forskningsfrågor som ska besvara syftet är följande:  - Hur arbetar fritidslärare pedagogiskt med olika språkliga förutsättningar hos eleverna? - Hur agerar fritidslärarna för att stötta eleverna i det språkliga samspelet med varandra? - Hur arbetar fritidslärarna språkutvecklande på fritidshemmet med elever som har svenska som andraspråk?    I studien har en kvalitativ metod använts för att undersöka studiens syfte. Tre arbetslag har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog åtta respondenter. Resultatet visade på en mångfald beskrivningar av arbetssätt hos deltagarna där metoder som bildstöd, kroppsspråk och en stöttande roll i kommunikationen hamnade i fokus. Hinder för arbetet med språkutveckling som lyftes fram var tidsperspektivet samt stora barngrupper.

Digitala verktyg utgör en central del i dagens undervisning eftersom skolan digitaliserar sig i takt med samhällets digitalisering. Förutom digitaliseringen i skolan präglas den också av mångfald och flerspråkighet där många elever har ett annat modersmål än undervisningsspråket. Därför vill vi i vår litteraturstudie ta reda på hur digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling, samt hur digitala verktyg kan vara en utmaning i andraspråksundervisningen. I den här kvalitativa litteraturstudien har vi använt oss av tretton vetenskapliga artiklar som handlar om vårt problemområde. Resultaten visar att digitala verktyg kan stötta elever i sin andraspråksutveckling. Genom digitala applikationer såsom digital läsning, röstinspelning, digital skrivning och stavningskontroll kan gynna elevernas språkutveckling i andraspråk. Digitala verktyg möjliggör social interaktion och samspel mellan eleverna genom exempelvis digitala spel, där resultaten visar större elevengagemang och språkutveckling genom spel. Många av digitala verktygen möjliggör användning av två språk, exempelvis översättningsappar och flerspråkiga böcker, detta hjälper eleven genom att ta stöd av sitt modersmål för att lära sig andraspråk. I studien framkommer digitala verktyg som redskap för att utveckla och höja elevernas motivation för lärande. Vi har även kopplat digitala verktygs användning i andraspråksutveckling till Vygotskijs kända sociokulturella teori. Resultaten visar att även om digitala verktyg utgör ett stöd i andraspråksutvecklingen finns det ändå utmaningar i dess användning i andraspråksundervisning. Dessa utmaningar handlar om brist på digitala kompetenser hos lärarna och att elevens vägledning i att använda vissa digitala verktyg är resurs och tidskrävande, dessutom finns det komplicerade digitala applikationer som är svårt att använda för yngre elever. Sammanfattningsvis är våra slutsatser att digitala verktyg gynnar elevernas utveckling i andraspråk och stöttar deras lärande. Därför är det viktigt att ge tid för lärare att förbereda sig och bekanta sig med digitala verktyg för att kunna vägleda eleverna så att de kan orientera sig i det stora informationsflöde som förändrar sig med snabb takt.

I denna studie har vi valt att fokusera på målgruppen med gymnasie- eller högskoleutbildade utomeuropiska migranters övergång mellan skola och arbete. De kommer från olika länder utanför Europa. Informanterna kommer från Afghanistan, Iran, Syrien, Pakistan, Bolivia, Etiopien och Thailand och de har minst gymnasieutbildning. Majoriteten av informanterna har högskoleutbildning och har haft yrkeserfarenheter såsom lärare, företagsekonom, revisor och DJ samt programledare från sina hemländer. Fem av informanterna har migrerat till Sverige med anknytning till sina anhöriga och tre av informanterna har migrerat till Sverige av asylskäl. Informanterna som ingår i denna studie har det gemensamt att de saknade erfarenheter av det svenska utbildningssystem och inte heller kunde svenska när de anlände till Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter. Hur deras drömliv bli i det nya landet och hur viktigt språket är för dessa migranter, hur de hanterar kulturella skillnader i Sverige, samt vilket stöd de har fått av studie- och yrkesvägledare under deras övergång mellan skola och arbete. I studien har använts en kvalitativ metod och genomförts intervjuer med fem kvinnor och tre män mellan 31–63 år för att ta del av deras berättelser. Studien har sökt svar på hur viktigt språkets roll är för migranterna, hur kulturella skillnader hanteras i värdlandet, hur migranternas drömliv blir i det nya landet, samt vad studie- och yrkesvägledare spelar för roll under migranternas övergång. Studiens resultat visar att informanterna har haft både positiva upplevelser av övergången och även tuffare perioder med hinder och osäkerhet som har präglat deras övergång. Vissa informanter upplever att de har nått sina mål trots att de idag arbetar med det yrket som de inte utbildat sig till och vissa har fått sadla om och arbetar med det de trivs med idag.

<p>Then the language learning process and the approach in a preparatory class differs itself from a general class. The methods conducted in a preparatory class are not just focused on teaching as in a more traditional method. Achieving the objectives in a preparatory class depends on the individual student and the cohesion in the group. Students have different backgrounds and knowledge level, therefore it is extremely important that the teachers use different work methods in order to achieve and to promote the students' language development. The aim with this survey is to get the knowledge about what education methods is being used by teachers in a preparatory class. The study will be based on three teachers work from different schools and the focus will be on the education methods, operation methods and the individualization degree of the education methods.  As we will see the operation methods of all the teachers are based on the same plan and the difference between them are small. The education method on the other hand differs between teachers and depending on the class the teacher will reform the methods to more accommodate the needs of the students in the class. As for the individualization degree of the education methods the study will show that the goals of the methods do not get achieved due to lack of resources. The teachers do not have the time to individualize the education for each student to the degree that is written in the national school plan.    </p>

Then the language learning process and the approach in a preparatory class differs itself from a general class. The methods conducted in a preparatory class are not just focused on teaching as in a more traditional method. Achieving the objectives in a preparatory class depends on the individual student and the cohesion in the group. Students have different backgrounds and knowledge level, therefore it is extremely important that the teachers use different work methods in order to achieve and to promote the students' language development. The aim with this survey is to get the knowledge about what education methods is being used by teachers in a preparatory class. The study will be based on three teachers work from different schools and the focus will be on the education methods, operation methods and the individualization degree of the education methods.  As we will see the operation methods of all the teachers are based on the same plan and the difference between them are small. The education method on the other hand differs between teachers and depending on the class the teacher will reform the methods to more accommodate the needs of the students in the class. As for the individualization degree of the education methods the study will show that the goals of the methods do not get achieved due to lack of resources. The teachers do not have the time to individualize the education for each student to the degree that is written in the national school plan.

In this qualitative study I examine how teachers of Swedish as a second language in adult education interpret and plan their teaching based on the 2017 revised curriculum of the Swedish National Agency for Education. I also study how the teachers use genre based methods and what pros and cons they see with these methods. The study shows big differences in the interpretation and application of the curriculum based on the core content. It also shows a variation between campuses in the extent to which students are able to participate in the planning and to be informed, at the beginning of the course, of how the assignments relate to the course content. All the participating teachers use genre based methods but most of them have chosen to combine these methods with other forms of teaching. In general, the participating teachers approve genre based methods but most of them mentioned lack of time as the biggest challenge when applying these methods in adult education.

The aim of this essay is to examine how two different schools in Södertälje municipality are working to include and integrate newly arrived high school students in the subject Swedish as a second language. I will do a comparative study in which I study the teachers’ completely opposite way of working to integrate newly arrived school students in the subject Swedish as a second language. I have used a qualitative method where I have conducted interviews. My main theory is Peder Haug's (1998) theory. He uses the concepts of “segregerande integrering” and “inkluderande integrering”. Overall, I would determine that the results of my study suggest that there are many ways that you can work with to achieve integration in school and in the Swedish community. The conclusion of this study is that the newly arrived high school students are integrated in different ways. I have found that the teachers’ in both schools are satisfied with their work and believe that both working methods are aiming at integration. Both schools despite the differences and the similarities in their working methods strive towards the same aim and that is that the newly arrived high school students is going to be integrated in school education and in society.

The Swedish debate regarding the reform of the third person pronoun plural has been examined with the NLS theory and with the perspective of literacy as not only a mental process but also as a social practice. The debate was initiated in autumn of 2016 by an article written by the teacher Henrik Birkebo in which he argued for a reform. To examine the legitimacy of the main arguments in the debate in relation to pupils’ actual use of the Swedish alternatives for the third person pronoun plural de/dem and dom in secondary school, 307 answers to the National Tests in Swedish and Swedish as a Second Language from 2015 has been quantified in a corpus. The result shows that the argument for a reform due to the hardship for pupils to make out the difference between de and dem sees literacy mainly as a mental process. This is not shown in the corpus. A minority cannot use de and dem as the norm requires, and this minority consists of pupils with high and low grades. The argument to not too hastily make a reform sees literacy as a social practice and as a performance in a social context. This is more likely to be true according to the results of the analysis of the corpus. 82 % of the pupils want to use de/dem which shows that this is seen as a more respected literacy than the use of dom, which only 6 % of the pupils use in the corpus.