I det här arbetet har jag studerat hur lärare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lärares val av bilder för att få igång muntlig kommunikation i studieväg 1. Jag har genomfört en enkätundersökning på nätet med 105 deltagande lärare. Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av lärarna använder bilder varje dag. Bildmaterialet lärarna använder sig av är igenkännbara färgfotografier som föreställer olika händelser. Lärarna använder sig av många olika typer av bilder och materialet är utformat på ett varierat sätt. Det har i min undersökning visat sig, att det vanligaste sättet att använda en bild på är att eleverna får beskriva bilden som läraren visar. Eleverna tas idag inte tillvara som den resurs de borde vara i skolan. Då eleverna tar med sig egna bilder till skolan används dessa i ringa utsträckning. Förbarnsligande material ska inte användas till vuxna elever men resultatet visar ändå att alla elever inte tycker att materialet är förbarnsligande. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv bör vi ta tillvara elevernas kunskaper och erfarenheter. Med utgångspunkt i dessa kan lärare och elever tillsammans arbeta med att utveckla elevernas bildtolkningsförmågor och möjligheter att diskutera bilder. / In this study I have examined how teachers of Swedish for Immigrants (sfi) work with their students using pictures and communication. The purpose of the study has been to contribute to the knowledge of sfi-teachers' selection of pictures in order to initiate verbal communication in Study path 1. I have completed a survey on the internet which included 105 active teachers. The results of the study show that more than half of the teachers use pictures every day. The picture material that the teachers use are recognizable color photographs of different incidents. The teachers use many different types of pictures and the material is often designed in a varied way. My study has shown that the most common way to use a picture is to let the students describe the picture the teacher displays. In today´s school the students are not utilized as the resources they should be. When they bring their own pictures to school this is seldom used. Juvenile material should not be used with adult students but the result shows that not all the students think that material for children is juvenile. From a special education teachers' point of view we should put the students' own skills and life experiences into use. Using these as our starting point teachers and students can work together to develop the students' abilities in image interpretation and create opportunities to discuss pictures.

This study deals with the new curriculum GY11 in Swedish and Swedish as a second language, the first course at “Swedish Gymnasium”. The subject is the status and aims of teaching literature and its contents. Eva Hultin’s thesis (2006) Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning. En ämnesdidaktisk studie about Swedish and Swedish as a second language in the curriculum before (Lpo94) this new one serves as a frame of my study. I use her concepts of the old curriculum in order to find out whether these are present in the new one or not. To do so I use a qualitative, thematic and textanalytic method. Since there is not much research done on Swedish as a second language as a subject in school I use some of the most common theories about second language acqustion to make my study scientifically relevant and to link my discussion with the readers preunderstanding of it. This study was initiated by my hypothesis, the new Gymnasium as a part of right-wing politician ideas of different education for different purposeses and its reflections in the new curriculums of the subject Swedish. My results show that Swedish as a second language first and foremost is about basic skills in Swedish and not so much about interculture and bringing the students experiences forward for discussions in the classroom when dealing with literature. Or to use Eva Hultins concepts; the formerly known ideal of Swedish as a second language as a democratic and life skills-developing subject has been replacded by a skillorientated concept more to be compared to what students at practical programmes at Swedish Gymnasium traditionally do whereas Swedish still is about cultivation and making students prepared for democratic skills in life outside school. The study of the new curriculums in Swedish compared to Eva Hultins analysis of the older ones also leads to the conclusion that the new gymnasium to greater extent than before means two separated ways of handling literatur teaching Swedish as a second language and Swedish.

Then the language learning process and the approach in a preparatory class differs itself from a general class. The methods conducted in a preparatory class are not just focused on teaching as in a more traditional method. Achieving the objectives in a preparatory class depends on the individual student and the cohesion in the group. Students have different backgrounds and knowledge level, therefore it is extremely important that the teachers use different work methods in order to achieve and to promote the students' language development. The aim with this survey is to get the knowledge about what education methods is being used by teachers in a preparatory class. The study will be based on three teachers work from different schools and the focus will be on the education methods, operation methods and the individualization degree of the education methods.  As we will see the operation methods of all the teachers are based on the same plan and the difference between them are small. The education method on the other hand differs between teachers and depending on the class the teacher will reform the methods to more accommodate the needs of the students in the class. As for the individualization degree of the education methods the study will show that the goals of the methods do not get achieved due to lack of resources. The teachers do not have the time to individualize the education for each student to the degree that is written in the national school plan.

Studien har två syften: att undersöka relationen mellan inlärningen av ett andraspråk, i vuxen ålder, och inlärares identitet och att ta reda på om personer som arbetar på SFI, som har kommit till Sverige i vuxen ålder, arbetar identitetsstödjande med språkinlärning eller bemöter eleverna på ett sätt som stödjer identitetsskapandet för eleverna. För att undersöka detta har semistrukturella intervjuer använts och de har analyserats med hjälp av metoden fenomenografi. De åtta personer, som har intervjuats, har alla kommit till Sverige i vuxen ålder och arbetar inom olika yrkesområden på SFI i en mellanstor, svensk stad. I intervjuerna framkom att alla de intervjuade personerna förändrade sin identitet när de var nya i Sverige. Undersökningen visar att det som var svårast var att hitta nyanser i språket och att uttrycka känslor och åsikter på det nya språket. De intervjuade sa att de kopplade sin egen bakgrund till eleverna och bemötte eleverna på ett identitetsstödjande sätt. Det man behöver jobba med på SFI är nyanser och djup i språket, att veta i vilken kontext man kan använda ett visst språkbruk och att jobba med språk och kultur på samma gång. Det skulle fungera identitetsstödjande att reflektera över hur man kan komma in i samhället och bli delaktig. Alla som möter nyanlända behöver bortse från språksvårigheter och istället se människan bakom orden. / The study has two purposes: to investigate the relation between second language learning as an adult and the students' identity, and to analyse if the persons who work at SFI (Swedish for immigrants), who has arrived to Sweden as adults, work to support the students' identity as they learn the languages, or if they treat the students in a way that support their creation of a new/changed identity. To investigate this, has semi-structural interviews been used and they have been analysed with a method called “fenomenografi”. The eight persons who have been interviewed have all come to Sweden as adults and they work with different professions at SFI, in a middle-sized town in Sweden. In the interviews you could see that all the informants changed their identities when they had just arrived to Sweden. The study shows that the hardest point in the language learning was to learn to use the shades of meaning and how to express feelings and opinions in the new language. The informants told that they connected their own historical background with the students' stories and treated them in a way that supported the students' identities. At SFI you need to work with the use of different shades of meaning and go to the bottom with the language. You must also work with how to know where in different contexts you should use different styles in languages and work with both language and culture at the same time. It would work as a support to the identities to reflect on how to get into and participate in the society. Everyone who gets to meet persons who have recently arrived needs to leave the difficulties with the language out of account and instead see the individuals behind the words.

Detta arbete behandlar ämnet läsförståelse ur olika perspektiv. Fokus ligger på hur man kan träna upp en god läsförståelse genom att använda olika lässtrategier. Uppsatsen vänder sig både till ämnet svenska och svenska som andraspråk, därför är vissa avsnitt riktade direkt mot den senare typen av lärare och elever, som detta arbete kan vara behjälpligt för. En stor del av uppsatsen handlar också om lässtrategier, vilka bland annat utgör en del av grunden i de kvalitativa intervjuer, som utförs för att svara på arbetets frågeställningar. Informanterna är två lärare i svenska och svenska som andraspråk, som arbetar på ett mellan – respektive högstadium. I resultatet och diskussionen framkommer att såväl informanterna som forskarna, anser att läsförståelse innebär att man kan avkoda en text och tolka dess innehåll. De menar också att de viktigaste lässtrategierna är att: förutspå handlingen, ställa egna frågor om texten, klargöra otydligheter och sammanfatta texten. Slutsatsen av detta är att det verkar vara dessa lässtrategier man som lärare bör lägga ner tid och engagemang på, att lära ut. Dessutom konstateras det i diskussionen att undervisning i hur man läser olika texter, är ett obligatoriskt inslag i kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk. Något som förhoppningsvis, tillsammans med andra faktorer, kan motverka fler låga resultat i kommande PISA-undersökningar.

Syftet med studien var att undersöka vilka strategier erfarna lärare använder sig av och hur de arbetar för integrering i klassrumsundervisning för nyanlända elever. Studien är kvalitativ och baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer med erfarna lärare i en kommun i norra Sverige och alla lärare har arbetat med minst fem nyanlända elever i sin karriär. Resultatet visade att lärarna fått sina strategier för att undervisa nyanlända elever genom erfarenhet och upplever att de inte fått tillräckligt med utbildning. Lärarna förespråkar ett användande av strategier som bildstöd, IKT, modella och social interaktion. Resultatet stämmer överens med forskningen om hur lärarnas arbete för integrering ska gå till. Slutsatsen blev att framgångsrika strategier och integreringsarbetet korrelerar med varandra. / The purpose of the study was to investigate what strategies experienced teachers use and how they work for integration into classroom teaching for newly arrived students. The study is qualitative and based on six semistructured interviews with experienced teachers in a municipality in northern Sweden and all teachers have worked with at least five newly arrived students in their careers. The results showed that the teachers received their strategies to teach new arrivals through experience and experience that they did not receive enough education. Teachers advocate the use of strategies such as image support, ICT, modella and social interaction. The result is in line with the research on how teachers' work for integration will be addressed. The conclusion was that successful strategies and integration work correlate with each other.

The aim for this study was to investigate adult illiterate students’ motives for becoming literate. The study was conducted in an adult education institution in Sweden where I interviewed four participants learning how to read and write in a second language. All the informants were illiterate when they started school in Sweden and I wanted to investigate if there were differences in second language acquisition dependent on age, gender, motivation or motive. Individual qualitative interviews were used in the method, based on grounded theory. The result showed no motive differences and all informants had the same motive as a goal; to obtain a job. Motivation, however, varied depending on age, but no gender differences could be found. According to this study, high motivation and a positive attitude are the most important factors for succeeding in the literacy work.

The need for second language learning is increasing in today’s multicultural and globalized society, and adult studies are becoming more common. Teachers must encourage all students, and all schools need to promote equality. Motivation is one of the most important factors for positive learning and progress, and it can be helpful for second language teachers to know more about this subject. The aim of this study was to examine which motivational factors that influence adult immigrants to learn Swedish through SFI education in Sweden. The importance of different motivational factors in studying was examined. Results were produced through a combined method of a survey among 44 SFI students, and interviews with six of these students. A future job was the factor that had the greatest impact on the informants’ motivation to study SFI. Also the ability to help their children with school work was essential to them. It is important to know Swedish in Sweden and that contributes to the desired independence. Meaningfulness, future goals and positive expectations are important for motivation. The study cannot be generalized to a larger population, but it can say something about the diversity in today’s schools. Further studies are proposed in the conclusion.

In 1995, Swedish as a secondary language was formally established as an independent subject within the Swedish schooling system. The subject is meant to promote the progression of multilinguals within the Swedish language, but it is shown that there is some insecurity on how to organize and carry out the task. This insecurity is something that has caught my interest and sat the basis of this study.  I have through out this study used a qualitative approach combined with the use of a semistructured interview technique. These interviews were analysed using a theoretical framework including social constructivism, social categorization and ethnical identity. The purpose of this study is to examine how eight former student of Swedish as a secondary language, born or since early age brought up in Sweden, relates themselves to the role of a student of a secondary language in need of special education. The following questions where raised: How do the participants relates themselves to the role of a student of a secondary language in need of special education? How are the participants positioned, by themselves and others, found in their own narrative? How did the role of a student of a secondary language influence the participants motivation, accomplishments and self-perception through their schooling? The participant gave a consistent view that it was not their actual language skills, but rather the fact of being bilingual, that was the basis of them being picked to attend Swedish as a secondary language classes. There was also a wast dissatisfaction regarding the role, which affected their motivation, performance and self-perception through out schooling. / År 1995 blev skolämnet svenska som andraspråk formellt etablerat som ett självständigt ämne i hela det svenska skolväsendet. SVA-ämnet är tänkt att gynna flerspråkiga elevers utveckling i det svenska språket, dock visar det sig råda en viss osäkerhet kring hur man på bästa sätt organiserar samt genomför detta. Denna ovisshet är något som fångat mitt intresse samt lagt grunden för denna studie. Jag har i denna undersökning använt mig av en kvalitativ ansats i kombination med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer analyserades med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk bestående av bl.a. socialkonstruktionism, social kategorisering samt etnisk identitet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur åtta före detta SVA-elever i vuxen ålder resonerar kring, samt förhåller sig till rollen ”andraspråkselev” i behov av särskild undervisning. För att besvara syftet ställdes tre frågeställningar: Hur framställer deltagarna sig själva i rollen ”andraspråkselev” i behov av särskild undervisning? Hur positionerar sig deltagarna själva och av andra, så som det framstår i deras berättelser? Vilken betydelse fick rollen ”andraspråkselev” för deltagarnas motivation, skolprestation och självuppfattning under skolåren? Intervjupersonerna påvisade en samstämmig syn kring att det var flerpråkigheten i sig, och inte de faktiska språkkunskaperna, som låg till grund för att de valdes ut som SVAelever, trots att samtliga deltagare ansåg sig vara starkast i det svenska språket. Vidare visade det sig att deltagarna positionerade sig och positionerades av andra i olika avvikarpositioner relaterat till rollen ”andraspråkselev”, en roll som visade sig bidra till förhandlingar kring den etniska identiteten och tillhörighet utifrån en föreställd gemenskap som också visar sig vara problematiskt. Det påvisades även ett stort missnöje kring rollen vilket påverkade deltagarnas motivation, skolprestation samt självuppfattning genom skolgången.

Bakgrund Elever med lässvårigheter har rätt till en anpassad läromiljö för att utvecklas utifrån egna förutsättningar, så att de kan nå sina mål i alla ämnen. Läroboken Hem- och konsumentkunskap åk 7-9, finns som inläst material men eftersom det är svårt att ha en dator i ett kök, ber oftast elever med lässvårighet en klasskamrat att läsa upp receptet.  Syftet Med denna observationsstudie var syftet att se om elever kan läsa och tolka recepten i läroboken, samt att ta reda på vilka andra svårigheter eleverna har med recepten. Metod En observationsstudie på elever med diagnosticerade lässvårigheter och/eller svenska som andraspråk. Observationerna har inkluderat fotografering och anteckningar och har bestått av en teoretisk del, där eleven fick läsa ett recept och stryka under saker de tyckte var svåra att förstå, samt en praktisk del, där eleven fick utföra ett moment taget ur receptet. En praktisk uppgift kunde vara koka och sjuda. Efter datainsamlingen analyserades observationerna och fotografierna samt anteckningarna. Resultat Eleverna hade svårt för vissa ord och begrepp, men även att förflytta blicken från ingredienslistan till instruktionstexten. Detta fick konsekvenser för den praktiska uppgiften. Slutsats Läroboken Hem- och konsumentkunskap åk 7-9 var skriven till elever som har normal, åldersadekvat läskunnighet. Som boken var utformad var den inte tillgänglig för elever som hade lässvårigheter av olika slag, och det var inte självklart att alla kunde förstå och tolka recepten så som det var tänkt. Ett nytt och förenklat läromedel skulle behövas tas fram. Baserat på vår studies resultat planerar vi därför att skriva en ny kokbok med skrift, bilder och digitalt material som ska underlätta för eleverna när de har praktiskt arbete. / Background Students with reading difficulties have the right to an adapted learning environment to develop based on their own conditions, so that they can achieve their goals in all subjects. The textbook “Hem- och konsumentkunskap åk 7-9” (translated: Home- and consumer studies, grades 7-9), is available as audiobook, but since it is difficult to have a computer in a kitchen, students with reading difficulties usually ask a classmate to read the recipe out loud. Objective With this observational study, the purpose was to see if pupils can read and interpret the recipes in the textbook, and to find out what other difficulties the pupils have with the recipes. Method An observational study of pupils with diagnosed reading difficulties and / or Swedish as a second language. The observations have included photography and notes and have consisted of a theoretical part, where the pupils read a recipe and underlined things they thought were difficult to understand, and a practical part, where the pupil performed an task from the recipe. A practical task could be to boil and simmer. After data collection, the observations and photographs as well as the notes were analyzed. Results The pupils had difficulties with certain words and concepts, but also with moving their gaze from the list of ingredients to the instructional text. This had consequences for the practical task. Conclusion The textbook “Hem- och konsumentkunskap åk 7-9”, was written for pupils who have normal, age-appropriate literacy. As the book was designed, it was not suitable for pupils with reading difficulties of various kinds, and everyone could not understand and interpret the recipes as intended. A new and simplified teaching material needs to be developed. Based on the results of our study, we plan to write a cookbook with writing, pictures and digital material that will make it easier for the pupils when they have practical work.