Vid implementeringar av FIFO-arkitekturer har asynkrona FIFO-konstruktioner använts. Denna lösningsmetod har visat sig innehålla en del brister vid tillämpning på höghastighets system, vilket ledde till att synkrona FIFOn började ersätta asynkrona FIFOn. Den synkrona arkitekturen har samma funktonalitet som de asynkrona typerna med fördelar som högre hastighet och enklare gränssnitt. I rapporten har olika FIFO-konstruktioner behandlats och jämförelser har gjorts mellan synkrona och asynkrona arkitekturer. Det vid ISY konstruerade SRAM-minnet har sedan avgjort vilken typ av FIFO-arkitektur som varit bäst lämpad för implementering. Det implementerade FIFO-minnet ordnar indata- och utdataflöden till ett enkelports SRAM-minne på 256 ord med 16 bitar per ord. / Previous implementations of FIFO-architectures has often been asynchronous FIFO-constructions. This method has some limitations in high speed systems. Instead synchronous FIFOs has more and more replaced asynchronous FIFOs. The synchronous architecture has the same features as the asynchronous but with advantages such as higher speed and simplified interface. In the report different types of FIFO-constructions has been studied and comparison between synchronous and asynchronous architectures has been done. The memory unit developed by ISY decided which FIFO-architecture that were best suited for the implementation. The implemented FIFO-memory arrange in- and outdataflow to a single-port SRAM memory containing 256 words with 16 bits per word.

Perversion är ett negativt laddat begrepp som används för att beskriva personer eller företeelser som avviker från normen, oftast den sexuella. Jag undersöker vad, vem och vilka som kallas perversa i tidningen Expressen år 1966, 1986 och 2016, med syftet att synliggöra hur begreppets användningsområde har förändrats. Min metod har sina rötter i den begreppshistoriska teorin och är utvecklad av Reinhart Koselleck. Genom synkrona och diakrona analyser granskar man politisk-sociala begrepp och sammanhangen de brukas inom. Resultatet visar att bruket av begreppet som ett icke-sexuellt, värdeladdat ord har varit konstant. Det har också åsyftat ett varierande antal sexuella läggningar och uttryck, varav några finns närvarande under alla årtal. Min slutsats blir att det perversa inte nödvändigtvis förblir perverst: ibland brukas begreppet impulsivt, som en reaktion mot det vi inte är vana vid. Begreppets associationer med det förbjudna och tabubelagda förblir dock beständiga.

Att genomföra kris- och samverkansövningar är tidskrävande och kostsamma på grund av långa planeringstider och långa resesträckor mellan deltagarna. CriseIT-2 är ett forsknings- och utvecklingsprojekt vars uppgift är att ta fram digitala stöd för att underlätta genomförandet av kris- och samverkansövningar. Inom forskningsprojektet startades ett utvecklingsprojekt för att utveckla en synkron chattfunktion för att understödja diskussionsmoment i realtid på distans. Studiens syfte var att genomföra användartester på Prototyp 7 av denna chattfunktion, för att sedan kunna skapa en utvärdering med rekommendationer. Den empiri som ligger till grund för besvarandet av fyra undersökningsfrågor samlades in via observation, kvalitativa intervjuer, diskussionsprotokoll samt skärminspelning. Användartestet genomfördes digitalt, och bestod av två moment som de sex testdeltagarna skulle genomföra med hjälp av prototypen. Efter genomfört användartest kunde resultaten analyseras och användas för att besvara undersökningsfrågorna. Fyra rekommendationer definierades för att kunna förbättra nästa prototyp: Skapa tydligare etiketter till feedbackknapparna, korrigera buggar, låsande av resultatruta, och slutligen anpassa instruktioner efter målgrupp. Chattfunktionens användargränssnitt med en diskussionsruta (den verkliga chatten) och en resultatruta (där bara en person kan skriva åt gången) fungerade bra, men raderingsmöjligheterna i resultatrutan bör ses över.

De senaste årens tekniska utveckling på datorområdet har även gett återverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har används mest för att utveckla kommunikationen mellan lärare och studenter på distansutbildningarna. I utgångsläget har tekniken alltså används för att underlätta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lärande (e-learning) kan förklaras som ”Teknikbaserat lärande” (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjälp av elektroniska media. Betoningen på lärande visar att tyngdpunkten förflyttats från hur utbildningen genomförs, till ett innehåll i utbildningen. Det finns behov av förbättringar för effektivare e-lärande inom distansutbildning. Samarbete och gemensam arbetsuppgift anses vara till hjälp vid lärande. I hög grad sker utbildning och dialog inom distansundervisning och e-lärande asynkront. Detta innebär att deltagarna inte samtidigt har direktkommunikation med varandra utan kommunikationen sker i med e-post.För att kunna möta möjligheterna till effektivare e-lärande borde en möjlighet till synkront kollaborativt arbete över gemensam arbetsyta vara av intresse.Syftet med projektet var att utveckla en synkron kollaborativ bild- och textbaserad applikation för e-lärande. Baserad på forskaren inom kognitionsvetenskap Maria Larssons rapport om fem faktorer för effektivare e-lärande samt utvärdera dessa genom en prototyp. Applikationen var tänkt att användas vid ett moment i ämnet "Organisationskommunikation" inom en distanskurs, där studenterna skulle bilda sig en uppfattning om en organisations kultur. Applikationen testades vid två tillfällen, först som ett koncepttest och därefter som en digitalt konstruerad prototyp. Tre personer deltog vid varje testtillfälle.Koncepttestet genomfördes med observation av deltagarna med dokumenterad ljudinspelning av dialogen samt efterföljande intervjufrågor. Prototyptestet utfördes med observation och med ”think-aloud” metoden samt intervjufrågor. Här skedde dokumentationen med hjälp av ljudinspelning samt skärmdumpar.Utvärderingen utgjordes av observation och intervjuer med testdeltagarna och visade att applikationen till stor del baserades på Maria Larssons fem faktorer. Min slutsats är att det varit möjligt att utveckla en applikation som till stor del baseras på de fem faktorerna och att konceptet samt prototypen kan vidareutvecklas. Värdet av ett par enstaka test kan vara begränsat då det enbart gällt sex personer. Utökade testsessioner med flera olika grupper hade kunnat ge mer tillförlitliga resultat. Jag finner att det är angeläget med fortsatt forskning angående inlärning via Internet. / The technological development during the recent past, i.e. information technology (IT), has presented new possibilities for distance learning. IT has, so far, mostly been used to enhance the communication between teachers and students. With e-learning or technology-based learning the emphasis is rather on content in education instead of how education is performed. There is a need of improvements for more efficient e-learning within distance learning. The objectives of this study were to develop synchronous collaborative software application, based on five factors for more efficient e-learning, that researcher in cognition science Maria Larsson presented 2001. The software application was evaluated through a case study in a distance course of Organisation communication. The task was how to identify the culture in a specific organisation.The application was tested on two occasions with three participants at each occasion. The first test was as low-tech concept test and the second test was made with the use of the digital prototype. On both occasions the participants reflections was recorded during the test sessions and after the tests interviews were performed with each participant. My conclusions following the evaluation of the observations and the responses to the interviews are that it is possible to develop an application based on the five factors (learning styles, narrative form, collaboration, interaction and feedback) for more efficient e-learning. However, more research and testing are needed.

Jag undersöker chattmeddelandet i forumet Facebook Messenger för att se om jag kan finna mönster i de språkliga egenskaper som återfinns. Jag undersöker om egenskaperna innehar mest talspråkliga eller mest skriftspråkliga egenskaper, alternativt om egenskaperna kan anses vara unika för internetchatt. Syftet är att betrakta om chattspråk kan anses vara en självständig varietet i svenska språket.   Materialet består av chattkonversationer från tio informanter födda på 1990-talet samt sju informanter födda på 1960-talet. Genom att söka språkliga mönster hos två olika åldersgrupper går det att belysa huruvida konventionella språkegenskaper i chatt kan vara en generationsfråga. Jag använder en kvantitativ innehållsanalys för att analysera mitt material då jag har valt att kvantifiera de chattspråksegenskaper som jag har funnit. Jag har kvalitativa inslag i min analys för att ha möjlighet att tolka mitt resultat.   Det går att finna mönster i informanternas chattspråk. Det är vanligt att informanter brukar två utropstecken på rad, ”!!”, när de vill betona något i sitt meddelande. Det är också vanligt att utelämna information från chattmeddelanden: framförallt subjektspronomen eller prepositioner.   Det finns skillnader åldersgrupperna emellan. De yngre informanterna brukar många emoticoner medan de äldre gör det vid enstaka tillfällen. De yngre informanterna brukar emoticoner som satsavdelare – i stället för punkt och kommatecken – medan de äldre skriver enligt mer formella skriftspråksnormer. De äldre informanterna skriver ofta inledningar och avslutningar på sina meddelanden vilket de yngre inte gör.   Chattspråk, eller internetspråk, kan sägas vara en självständig språkvarietet även om de flesta språkliga egenskaperna inte är genuint nya. Verksamheten för kommunikation styr språket. Syftet med var och varför människor skriver till varandra har förändrats på grund av internet, vilket påverkar språket.

Covid-19 pandemin ledde till att stora delar av världens utbildningsväsen tvingades ställa om till distansundervisning. Denna studie undersöker möjligheter som digitala verktyg bidrar med för att lösa utmaningar med elevers lärande, då matematikundervisning övergår till distansundervisning. Sex semistrukturerade videointervjuer genomfördes med matematiklärare från gymnasieskolor runtom i Sverige. Kategorierna som identifierades utifrån intervjuerna var Elevers motivation och matematikprestationer, Bedömning samt Kommunikation. Flera elevers motivation missgynnades av den fysiska distansen, men vissa gynnades av situationen. En rättvis bedömning ansågs omöjlig att genomföra och den synkrona kommunikationen minskade då elever drog sig för att be om hjälp. Digitala verktyg möjliggjorde dock högre närvaro, formativ bedömning samt ökad asynkron kommunikation på distans. I diskussionen framställs de möjligheter med digitala verktyg som denna studie bidrar med samt bekräftar lärares upplevelser av eleverna mot tidigare forskning om elevers upplevelser i distansundervisning. / The covid-19 pandemic led to large parts of the world's education system being forced to switch to distance education. This study examines opportunities that digital tools contribute  to solving challenges with students learning, as mathematics education is transitioned to distance learning. Six semi-structured video interviews were conducted with mathematics teachers from upper secondary schools around Sweden. The categories identified on the basis of the interviews were Student motivation and mathematics performance, Assessment and Communication. Several students' motivation was disadvantaged by the physical distance, but some were favored by the situation. A fair assessment was considered impossible to carry out and synchronous communication decreased as students withdrew to ask for help. However, digital tools allow for higher attendance, formative assessment and increased asynchronous distance communication. The discussion highlights the opportunities with digital tools that this study contributes to and that teachers 'experiences of students are confirmed by previous research on students' experiences in distance education.

Most major cell phone manufacturers have been releasing cell phones equipped with Near Field Communication (NFC). At the same time there is also increasing use of mobile payments and user verification with the use of the NFC technology. These trends indicate both the increasing popularity and great potential for increased use of NFC in today’s society. As a result NFC has a huge potential to simplify our everyday tasks, ranging from paying for items to accessing our office or home. In this context we will focus on using NFC together with a Power over Ethernet (PoE) powered circuit board and NFC reader to realize a simple system for granting access to open a locked door. One of the purposes of this realization is to explore what services can be realized when such a system is connected to the home/building network and connected to the Internet. A second purpose is to learn how to use network attached devices, as the concept of the Internet of Things is considered by many to be a driving force in the next generation Internet. This project uses very in expensive and low power hardware, as the number of devices is potentially very large and thus in order to minimize the technology’s impact on the environment we must consider how to minimize the power used – while maintaining the desired user functionality. This bachelor’s thesis project made it possible for a PoE powered circuit board containing a MSP430 microcontroller to work along with a NFC reader, which was connected through the Serial Peripheral Interface (SPI). We hope that the end result of this project will lead to a simpler life by exploiting this increasingly ubiquitous technology. For example, a homeowner could send a one-time key to a repair person who is coming to fix their sink. Similarly a homeowner could send a key to their neighbor which is valid for two weeks so that their neighbor could come into their home to water the plants while they are away on vacation. Another example is lending your apartment key to a friend while you are out of town. / Det blir allt vanligare med närfältskommunikation (NFC) i dagens samhälle, mobiltelefons-tillverkarna börjar utveckla nya telefoner med NFC teknik inbyggd, samtidigt som användningen av NFC ökat. Det sker även en utveckling inom mobila betalningar och användar-verifiering med användning av NFC, då NFC förenklar detta. Med detta sagt kommer vi att arbeta med detta i detta kandidatexamens-arbete där vi fokuserar på NFC samt Power over Ethernet som använder MSP430 chippet som kärna. Med dessa enheter kombinerade kommer en enkel rörelse med ett NFC kort över en NFC läsare som sedan skall ge åtkomst till en låst dörr. Detta i större kombination med en Internetuppkoppling kunna ge ägaren möjligheten att kunna skicka ut dörrnycklar till andra användare. I detta kandidatexamensarbete gjorde vi det möjligt för ett PoE kretskort bestående av ett MPS430 mikroprocessor att samarbeta med en NFC läsare genom SPI protokollet. Genom att utveckla detta projekt hoppas vi att vårt slutresultat leder till en enklare delning av nycklar med hjälp av denna teknologi.

Online conversations via video have nowadays partially replaced face to face contact, and there are some challenges that occur in video conversations, e.g., time delay and the placement of the camera which leads to eliminating the possibility for direct eye contact, and time delay. There are experiences that these conditions disturb the social connection with the other, which does not mainly affect problem solving effectiveness, but something relational seems to alter. This study investigated if eye-movement can used to measure social connectedness during video conversation. In order to study this, two custom made units (“NUNAs”) with robotized cameras were built, which e.g. allow for unprocessed eye contact. A feasibility pilot was conducted, which data this report is based on. The experimental conditions were 1, available eye contact, 2, skewed visuality and 3, time delayed signal. The participants (n = 12) took part pairwise, they were familiar with online conversation and did not self report autism spectrum disorder. They were instructed to talk naturally and unprobed through video using the NUNA’s for 30-50 minutes, and the three conditions were changing every 4 minutes. Eye movement behavior within the three conditions was compared, such as the duration of the visit in the eyes area. None of the results showed a significant difference. Factors that might lead to these results, such as limited sample size, are discussed. Eye movement in relational processes may be needed to be studied on a dyadic level, and not on individual. / Onlinekonversationer via video har numera delvis ersatt kommunikation ansikte mot ansikte. Det finns dock vissa utmaningar som uppstår vid videosamtal, exempelvis placeringen av kameran som leder till ett omöjliggörande av ögonkontakt, och tidsfördröjning. Det finns erfarenheter av att dessa förhållanden stör känslan av samhörighet till den andre, vilket inte påverkar problemlösningens effektivitet nämnvärt, istället är det de relationella aspekterna som förändras. Denna studie undersökte om ögonrörelser kan användas för att mäta social anknytning under videokonversation. För att studera detta byggdes två specialtillverkade enheter (”NUNA”) med robotiserade kameror, som t.ex. tillåter obearbetad ögonkontakt. En pilotstudie genomfördes och data ifrån studien har legat till grund för denna rapport. Experimentförhållandena var 1, tillgänglig ögonkontakt, 2, skev visualitet och 3, fördröjd signal. Deltagarna (n = 12) deltog parvis, de var bekanta med onlinekonversationer och rapporterade själva att de inte var inom autism spekrat. De instruerades att prata naturligt genom video med hjälp av NUNA i 30-50 minuter, och de tre förhållandena ändrades var 4:e minut. Ögonrörelsebeteenden inom de tre tillstånden jämfördes, såsom längden på besöket i ögonområdet. Inget av resultaten visade någon signifikant skillnad. Faktorer som kan leda till dessa resultat, såsom begränsad urvalsstorlek samt att ögonrörelser i relationella processer kan behöva studeras på dyadisk nivå, och inte på individnivå, diskuteras.

This master thesis aimed to design a permanent magnet assisted synchronous reluctancemachine (PMaSynRM) rotor for pump applications which were to be implemented inan existing Induction Machine stator. The machine were to be compared with a similarpermanent magnet synchronous machine (PMSM) with similar torque production in termsof cost and performance.This thesis goes through the theory of the Synchronous Reluctance Machine andthe Permanent Magnet assistance. A rotor was designed by utilizing existing design approachesand simulation of performance by use of finite element analysis. A demagnetizationstudy was conducted on the added permanent magnets in order to investigate thefeasiblity of the design.The final design of the PMaSynRM was thereafter compared to the equivalentsurface-mounted PMSM in terms of performance and cost. The performance parameterswas torque production, torque ripple, efficiency and power factor. Due to the lower torquedensity of the PMaSynRM, for equal torque production the PMSM had a 40% shorterlamination stack than the PMaSynRM.The economic evaluation resulted in that when utilizing ferrite magnets in the PMa-SynRM it became slightly cheaper than the PMSM, up to 20%. However, due to the fluctuatingprices of NdFeB magnets, there exist breakpoints below which the PMaSynRM isin fact more expensive than the PMSM or where the price reduction of the PMaSynRMis not worth the extra length of the motor. However, it was shown that the PMaSynRMis very insensitive to magnet price fluctuations and thereby proved to be a more securechoice than the PMSM / Detta examensarbete avsåg att designa en rotor till en permanentmagnetsassisteradsynkron reluktansmaskin (PMaSynRM) för pumpapplikationer, vilken skulle implementeras i en befintlig asynkronmaskin (IM) stator. Maskinen jämfördes ekonomiskt och prestandamässigt med en liknande synkronmaskin med permanentmagneter (PMSM) med jämförbar vridmomentsproduktion.Uppsatsen avhandlar teorin bakom synkrona reluktansmaskiner och konceptet kring permanentmagnetassistans. Rotorn designades genom användandet av befintliga designmetoder och simulering genom finit elementanalys (FEA). En avmagnetiseringsstudie utfördes på de adderade magneterna för att undersöka rimligheten kring designenDen slutgiltiga designen av PMaSynRMen jämfördes därefter mot den jämlika PMSMen i termer om prestanda och kostnad. De undersökta prestandaparameterarna var vridmoment, vridmomentsrippel, verkningsgrad och effektfaktor. Eftersom vridmomentsdensiteten i en PMaSynRM är lägre än hos en PMSM så visade sig PMSMen ha en 40% kortare lamineringskropp än PMaSynRMen vid jämnlik vridmomentsproduktion.Den ekonomiska utvärderingen resulterade i att vid användandet av ferritmagneter i PMaSynRMen så blev den något billigare än PMSMen, upp till 20%. På grund av fluktuerande priser hos NdFeB magneter, så finns det brytpunkter där PMaSynRMen faktiskt blir dyrare än PMSMen eller då kostnadsreduktionen för PMaSynRMen kan bedömas att vara för låg med tanke på den ökade längden och vridmomentsrippel. Däremot visades det att PMaSynRMen är väldigt okänslig för prisvariationer och därför visades vara ettkostnadsmässigt tryggare val än PMSMen

As embedded systems advance, the complexity and multifaceted requirements of products have increased significantly. A trend in this domain is the selection of different types of application models and multiprocessors as the platform. However, limited design space exploration techniques often perform one particular model, and combining diverse application models may cause compatibility issues. Additionally, embedded system design inherently involves multiple objectives. Beyond the essential functionalities, other metrics always need to be considered, such as power consumption, resource utilization, cost, safety, etc. The consideration of these diverse metrics results in a vast design space, so effective design space exploration also plays a crucial role. This thesis addresses these challenges by proposing a co-mapping approach for two distinct models: the periodically activated tasks model for real-time applications and the synchronous dataflow model for digital signal processing. Our primary goal is to co-map these two kinds of models onto a multi-core platform and explore trade-offs between the solutions. We choose the number of used resources and throughput of the synchronous dataflow model as our performance metrics for assessment. We adopt a combination method in which periodic tasks are given precedence to ensure their deadlines are met. The remaining processor resources are then allocated to the synchronous dataflow model. Both the execution of periodic tasks and the synchronous dataflow model are managed by a scheduler, which prevents resource contention and optimizes the utilization of available processor resources. To achieve a balance between different metrics, we implement Pareto optimization as a guiding principle in our approach. This thesis uses the IDeSyDe tool, an extension of the ForSyDe group’s current design space exploration tool, following the Design Space Identification methodology. Implementation is based on Scala and Python, running on the Java virtual machine. The experiment results affirm the successful mapping and scheduling of the periodically activated tasks model and the synchronous dataflow model onto the shared multi-processor platform. We find the Pareto-optimal solutions by IDeSyDe, strategically aiming to maximize the throughput of synchronous dataflow while concurrently minimizing resource consumption. This thesis serves as a valuable insight into the application of different models on a shared platform, particularly for developers interested in utilizing IDeSyDe. However, due to time constraints, our test case may not fully encompass the potential scalability of our thesis method. Additional tests can demonstrate the better effectiveness of our approach. For further reference, the code can be checked in the GitHub repository at*. / Allt eftersom inbyggda system utvecklas, blir komplexiteten och de mångfacetterade kraven av produkter har ökat avsevärt. En trend inom detta område är urval av olika typer av applikationsmodeller och multiprocessorer som plattformen. Dock begränsad design utrymme utforskning tekniker ofta utföra en viss modell, och kombinera olika applikationsmodeller kan orsaka kompatibilitetsproblem. Dessutom inbyggt systemdesign i sig involverar flera mål. Utöver de väsentliga funktionerna, andra mätvärden måste alltid beaktas, såsom strömförbrukning, resurs användning, kostnad, säkerhet, etc. Övervägandet av dessa olika mätvärden resulterar i ett stort designutrymme spelar så effektiv designrumsutforskning också en avgörande roll roll. Denna avhandling tar upp dessa utmaningar genom att föreslå en samkartläggning tillvägagångssätt för två distinkta modeller: modellen med periodiskt aktiverade uppgifter för realtidsapplikationer och den synkrona dataflödesmodellen för digital signal bearbetning. Vårt primära mål är att samkarta dessa två typer av modeller på en multi-core plattform och utforska avvägningar mellan lösningarna. Vi väljer antalet använda resurser och genomströmning av det synkrona dataflödet modell som vårt prestationsmått för bedömning. Vi använder en kombinationsmetod där periodiska uppgifter ges företräde för att säkerställa att deras tidsfrister hålls. Den återstående processorn resurser allokeras sedan till den synkrona dataflödesmodellen. Både utförandet av periodiska uppgifter och den synkrona dataflödesmodellen är hanteras av en schemaläggare, vilket förhindrar resursstrid och optimerar utnyttjandet av tillgängliga processorresurser. För att uppnå en balans mellan olika mått, implementerar vi Pareto-optimering som en vägledande princip i vårt tillvägagångssätt. Denna avhandling använder verktyget IDeSyDe, en förlängning av ForSyDe gruppens nuvarande verktyg för utforskning av designutrymme, efter Design Space Identifieringsmetodik. Implementeringen är baserad på Scala och Python, körs på den virtuella Java-maskinen. Experimentresultaten bekräftar den framgångsrika kartläggningen och schemaläggningen av den periodiskt aktiverade uppgiftsmodellen och det synkrona dataflödet modell på den delade flerprocessorplattformen. Vi finner Pareto-optimal lösningar av IDeSyDe, strategiskt inriktade på att maximera genomströmningen av synkront dataflöde samtidigt som resursförbrukningen minimeras. Denna uppsats fungerar som en värdefull inblick i tillämpningen av olika modeller på en delad plattform, särskilt för utvecklare IDeSyDe. På grund av tidsbrist kanske vårt testfall inte är fullt ut omfattar den potentiella skalbarheten hos vår avhandlingsmetod. Ytterligare tester kan visa hur effektiv vår strategi är. För ytterligare referens, koden kan kontrolleras i GitHub*.