Syftet med denna studie var att belysa hur litteraturen beskriver hur syskon till barn med cancer mår, vilka behov de har och vad som görs för dessa syskon. Fjorton artiklar inkluderades i studien och dessa hittades i databaserna Cinahl och Medline (via Pub Med). Sökorden cancer, siblings, emotions, childhood neoplasms, feelings, neoplasms, coping och support har använts i kombination för att hitta artiklarna. Av studiens resultat framkom att många syskon fick förändrad livskvalitet. De kände sig oroliga för det sjuka barnet, en del fick beteende problem som försvann, medan andra kvarstod under en längre tid hos andra. En del kände av konkurensen om föräldrarna. Syskonen visade sig ha behov av att få prata av sig, få socialt stöd och information om vad som händer med det sjuka barnet. Ett sätt tycks vara att de får komma bort och träffa andra syskon med samma problem så att de känner att de inte är ensamma. Stödgrupper och lägerverksamhet är en del av aktiviteterna som syskonen kunde ta del av.

Title: Sibling experiences – to grow up with a sibling with Asperger syndromAuthors: Anna-Lena Hedlund and Monica OlofssonKey words: Asperger, siblings, relations, support To grow up with a sibling diagnosed with Asperger syndrome may differ from what is considered as normal. It can be challenging, but also instructive in some ways. This study examines how it is experienced by the siblings with no diagnosis. The aim is also to investigate how many of them who acquired some kind of support or, if not, would have wished that.Qualitative data are collected by means of five interviews with non-diagnosed siblings. The interview persons are in the age range of 16 to 27 and of both sexes.The result of the study demonstrates that it is an exception rather than a rule that siblings are asked if they are in need of support or information from BUP or school. Most of them had managed it fine by themselves and by support from the family, but not all families have that kind of awareness in their relations.The respondents mainly did not experience many problems for themselves, they were more worried about the sibling’s problems and how they would manage their lives in the future.

Att bli inlagd på sjukhus är för de flesta barn en ny upplevelse. För barnet kan sjukhusmiljön orsaka smärtsamma upplevelser som kan vara mycket svåra att hantera. Innan barnet har fått ett fullt utvecklat språk använder de leken som kommunikationssätt. Barn använder informationen som ett intellektuellt stöd för att hjälpa sig själva att klara av cancersjukdomen. Att undersöka betydelsen av bemötande och information till barn i olika utvecklingsstadier samt deras föräldrar och syskon i samband med cancersjukdom var syftet med studien. En litteraturstudie har gjorts. Författarna till föreliggande arbete har bearbetat materialet genom en innehållsanalys. Resultatet visade att när barnen hade kunskaper om deras cancersjukdom och dess behandling blev det lättare för dem att klara av situationen. Det visade därmed att information till barnen var betydelsefull. Det var också av betydelse för barnen att bli bemötta som speciella istället för att bli bemötta som normala.

Självmord är idag en vanlig dödsorsak bland människor runt om i världen. I den här uppsatsen har begreppet suicid valts istället för självmord då det inte är ett lika negativt laddat ord. Eftersom suicid är så vanligt förekommande är det viktigt att sjuksköterskor får kunskap och information om de efterlevandes sorg. Kunskapen behövs för att kunna lindra lidandet som uppstår efter dödsfallet. Syftet med den här studien är att studera familjens upplevelser när deras son, dotter eller syskon har begått suicid. Författarna valde att göra en litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys som utgick ifrån Fribergs modell. Resultatet visar att de efterlevande drabbas av en lång sorgeprocess med många olika känslor och upplevelser som innebär ett lidande för individen. Det framkom att syskon och föräldrar reagerade på liknande sätt genom chock, misstro och förvirring. Det fanns också olikheter såsom att syskon många gånger sett varningstecken, till skillnad från föräldrarna. Relationerna i familjen och till omgivningen förändras många gånger. Många familjer kände sig isolerade då de upplevde att de inte fick lov av omgivningen att prata om vad som hänt deras familjemedlem. Både syskon och föräldrar upplevde en känsla av skuld efter dödsfallet. De frågade sig själva om de kunde ha gjort mer för att hjälpa familjemedlemmen. Författarna diskuterar resultatet utifrån behovet av stöd hos de efterlevande och hur familjen kan få hjälp att försöka gå vidare med det dagliga livet. Diskussionen avslutas med att belysa sjuksköterskans roll i familjers lidande. För att försöka lindra individernas lidande är det av stor vikt att stöd från omgivning och från vården finns tillgänglig. När det handlar om suicid identifierades att stödgrupper främjade individens hälsa och lindrade lidandet. I slutsatsen har författarna kommit fram till att familjen försätts i en sorgeprocess och drabbas därmed av ett lidande som påverkar varje familjemedlems livsvärld.

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra informanter, som alla har ett syskon med en funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att ha ett syskon med funktionsnedsättning. Jag ville också undersöka hur syskon ser på sin syskonrelation i vuxen ålder, samt vad de har för tankar kring framtiden. Studiens resultat visar att syskonen från tidig ålder varit otroligt engagerade och tagit ett stort ansvar både i sitt syskons liv liksom i familjens dagliga rutiner. Av de fyra intervjuade syskonen arbetar idag tre av dem inom handikappomsorgen på något sätt och ser det som helt naturligt. Däremot tror de att de hade valt en annan yrkesbana om de inte haft sitt syskon. Alla fyra informanterna säger själva att det är de som kommer att ta över ansvaret för sitt syskon den dagen deras föräldrar inte lever längre. Detta är ingenting som de egentligen ser fram emot och de uttrycker flera orosmoment inför framtiden såsom; syskonets boendesituation, syskonets arbetssituation, hur det kommer att se ut när man har en egen familj, om syskonet blir sjuk, om de själva blir sjuka etc. I det stora hela var syskonen positiva kring de erfarenheter de bär med sig i livet, på grund av syskonsituationen. Deras upplevelser och erfarenheter har format dem till starka, envisa, empatiska och omtänksamma vuxna människor och alla syskon uttrycker en stolthet över sig själva samt en tacksamhet gentemot sitt syskon.

Bakgrund: När barn drabbas av sjukdom påverkas hela dess familj. Flertalet syskon till långvarigt sjuka barn upplever sig inte delaktiga i vården. En barnsjuksköterska ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att planera vården utifrån hela familjen. Barnsjuksköterskan ska också möta varje individ i familjen. För att kunna utföra familjecentrerad vård, är det viktigt att samverka i team i omvårdnaden. Syftet: Beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att involvera syskon till långvarigt sjuka barn i vården. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer har utförts med totalt tolv deltagare. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien kom fram till att barnsjuksköterskorna erfar att syskonens delaktighet i vården är betydelsefull och att information till syskon ger en ökad förståelse och kunskap. Även hur miljön på vårdavdelningen är utformad har betydelse för om syskon involveras. Barnsjuksköterskor erfar att för att syskon ska involveras krävs en teamsamverkan. Slutsats: Barnsjuksköterskorna anser att det är viktigt att syskon involveras i vården men de tycker att det är svårt att göra det då de ofta prioriterar det sjuka barnet. Syskon kan involveras genom kommunikation och att barnsjuksköterskan visar praktiskt vad de gör och ibland låter de syskonen får hjälpa till med små omvårdnadsåtgärder.

Bakgrund: Ätstörningar är en av de tio vanligaste psykiska sjukdomarna i befolkningen och delas in i Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, Ätstörning Utan Närmare Specifikation och Hetsätningsstörning och diagnotiseras med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Förekomsten av ätstörningar är högre bland atleter än i normalbefolkningen och är vanligast i estetiska- uthållighets- samt viktklassidrotter men förekommer även i idrotter utan uttalade krav på låg kroppsvikt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbats av en ätstörning.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna ASSIA, PubMed och SportDiscus under perioden 24 februari till 17 april år 2020. I resultatdelen inkluderades 13 artiklar.Resultat: Tränare upplever svårigheter i att upptäcka ätstörningssymtom hos en atlet då de ofta fokuserar på fel ätstörningsdiagnos. Tränare tycker det är viktigt att atleten kan känna stöd hos dem samt att tränare kan hjälpa atleten att hitta behandlingsalternativ. Föräldrar uppfattar sjukdomstiden som den svåraste tiden i livet dels för att relationen till den drabbade försämras och att de inte får närvara i behandlingsprocessen så som de önskar. Det är lätt för föräldrar att ta på sig skulden för sitt barns ätstörning men med hjälp av multifamiljterapi kan de känna sig mindre värdelösa. Syskon upplever mycket känslor och svårigheter att hitta sin egna roll i familjen då de ibland känner sig osynliga och får ta en stor roll i familjen. När de förstår att sitt syskon drabbats av en ätstörning vill de vara så långt ifrån det beteendet som möjligt.Konklusion: En ätstörning påverkar inte bara den drabbade atleten utan alla i omgivningen.

Bakgrund Familjen är en enhet där beteendet hos en individ påverkar de andra. När ett barn drabbas av svår sjukdom påverkar det hela familjens dagliga liv, inte minst drabbas de andra barnen i familjen. Oavsett hur syskonrelationen ser ut så betyder syskon mycket för varandra. Syskonrelationen är ofta den närmsta och längsta relationen i livet. Syskon behöver få vara tillsammans och det gäller även vid sjukdom. När ett syskon blir sjukt utgör de friska barnen i familjen en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem. Barn som har ett svårt sjukt syskon genomgår många känslomässiga förändringar. I samband med syskonets sjukdom och behandling lever barnet ofta med ängslan, oro, depression, undandragande, blyghet och social isolering. Inte sällan reagerar barnet med beteenden som aggression, nedstämdhet, och konflikter med kamrater. Ofta ägnas föräldrarnas uppmärksamhet mest till det sjuka syskonet vilket leder till att det friska barnet känner sig svartsjuk och övergiven.  Sjuksköterskan har en viktig förebyggande, stödjande och pedagogisk roll i arbetet med dessa barn. Syfte Syftet med studien var att beskriva barns behov av stöd när ett syskon är svårt sjuk. Metod Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en litteraturöversikt. Totalt inkluderades 15 artiklar i studiens resultat. Resultat Socialt stöd var en viktig faktor för barn när det gällde förmåga att anpassa sig till stressande livshändelser exempelvis sjukdom. Barn som hade tillgång till stort socialt stöd hade mindre symtom av oro, depression och mindre beteendeproblematik. Det märktes skillnad i dessa avseenden mellan de barn som fick stort respektive litet socialt stöd. Det var av stor vikt att barn fick information när ett syskon var sjukt. Information hjälpte barnet att få svar på sina frågor och gav det en klarare bild av syskonets situation. Genom information kunde felaktiga uppfattningar och onödig oro hos barnet undvikas. De flesta barn och deras föräldrar efterfrågade mer information. I samtliga studier framgick att det emotionella stödet var viktigt. Barn som fick emotionellt stöd besatt större resurser att hantera sin situation. Det emotionella stödet kunde innebära att ha någon att prata med och att dela sina bekymmer med, någon som lyssnade och fanns till hands. Samtalet var viktigt då det gav barnen insikter och en känsla av samhörighet. Det emotionella stödet var även viktigt för att barnet inte skulle känna sig ensamt och övergivet. Praktiskt stöd upplevde barnen också som en av de viktigaste formerna av stöd. Stödgrupper där barn fick chans att träffa andra barn i samma situation var betydelsefullt för barnets välbefinnande. Projekt där barn fick åka på läger tillsammans visade sig ha en mycket positiv effekt och bidrog till att barnet kände samhörighet och att känslor av ensamhet och oro minskade. Flera barn uttryckte en önskan om att få delta i fler gruppträffar och att få träffa de andra deltagande barnen oftare Slutsats När ett syskon är svårt sjuk försämras livssituationen för det friska barnet i familjen och känslor av ilska, oro, depression och övergivenhet är vanliga. Många barn har ett stort behov av att få stöd i samband med syskonets sjukdom. Stödgrupper och barnläger för dessa barn har visat sig ha en mycket god effekt på barnens känslomässiga och fysiska välbefinnande. Brist på stöd leder till onödig oro och hälsoproblem för de här barnen.

Using semi-structured interviews, the following study aims to investigate whether young men and women studying at Linnaeus University interpret differences and/or similarities between how they are raised in relation to their older or younger siblings of the opposite or same sex. We also want to understand and create an understanding of how interpreted differences/similarities between siblings in are related to age and gender. We create an understanding of the material with the help of ”dramaturgical perspective” by Goffman. At the same time we try to interpret the differences between siblings by the perspectives of ”doing gender” and ”doing family”. With the help of thematic analysis method we have been able to identify and analyze patterns and themes within the collected data. The results show that there are patterns regarding interpreted differences and/or similarities between how they are raised in relation to their older or younger siblings of the opposite or same sex. The results also show that interpreted differences/similarities between siblings regardning gender and age differs.

Bakgrund: Internationellt diagnostiseras varje år 300 000 barn i åldrarna 0-19 år med cancer. När ett barn diagnostiseras med cancer påverkas hela familjen, inklusive det friska syskonet. Det är inte ovanligt att dessa hamnar i skymundan då större delen av fokuset riktas åt den sjuke. Som sjuksköterska är det därför angeläget att veta mer om det friska syskonets perspektiv vid barncancer. Ökad kunskap möjliggör utrymme till att inkludera det friska syskonet i vårdprocessen, samt för att kunna ge den stöttning och information som önskas. Syfte: Syftet var att beskriva hur ett barn upplever att det är att leva i en familj där ett syskon har fått en cancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, inkluderades efter att ha sökts fram via databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna var skrivna på engelska och publicerade mellan åren 2010-2020. Dataanalysen gjordes med hjälp av Kristenssons (2014) integrerade analys. Resultat: Resultatet visade att syskon som hade en bror eller syster med cancer upplevde stora förändringar i livstillvaron både emotionellt, psykiskt och socialt. Detta inkluderade både positiva samt negativa förändringar. Faktorer som syskon upplevde var till hjälp för deras välbefinnande var att känna delaktighet, att få kontakt med andra som var eller varit med om en liknande situation, få anpassad information samt uppmärksamma positiva händelser för att hitta möjligheter till att ha roligt. Slutsats: Att vara syskon till en bror eller syster med cancer medför förändringar och väcker många blandade känslor. Den nya tillvaron påverkar på olika sätt familjesituationen, skolan samt andra relationer. Vårdpersonal, föräldrar och andra yrkesverksamma som möter och arbetar med dessa syskon kan stötta dem genom att via uppmärksamhet och frågor visa intresse för det friska syskonets välmående och inte enbart ha fokus på den sjuke. / Background: Internationally every year 300 000 children 0-19 years get diagnosed with cancer. When a child is diagnosed, the whole family, including the healthy sibling, is affected. It is not uncommon for these siblings to end up in the shadows as most of the focus is on the diagnosed child. As a nurse it is therefore important to know more about the sibling´s perspective during childhood cancer. Increased knowledge enables space to include the healthy sibling in the care process, as well as to be able to provide the support and information that is desired. Aim: The aim was to describe child’s experiences of having a sibling with cancer. Method: Literature review where 17 scientific articles, both qualitative and quantitative, were included after being searched in the databases PubMed and CINAHL. The articles were written in English and published between the years 2010-2020. The data analysis was conducted with Kristensson's (2014) integrated analysis. Results: The results showed that siblings who had a brother or sister with cancer experienced major changes in life both emotionally, mentally and socially. This included both positive and negative changes. Factors that siblings experienced were helpful for their well-being were to feel involved, to get in touch with others who were or had been in a similar situation, to receive adapted information and to pay attention to positive events and find opportunities to have fun. Conclusions: Being a sibling of a brother or sister with cancer brings changes and evokes many mixed feelings. The new life affects the family situation, the school and other relationships in different ways. Healthcare professionals, parents and other professionals who meet and work with these siblings can support them by showing interest in the healthy sibling's wellbeing through attention and questions and not just focusing on the diagnosed child.