Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II. Vilka konstruktioner av relationen mellan en individs position i syskonskaran och dess intelligens har konstruerats i undersökningar från 1970-talet och idag?Den tidigare forskningen visar hur forskare ser på intelligens och IQ-mätningar, samt arvets och miljöns betydelse för intelligensen. I tidigare forskning presenteras även forskning om syskon, samt även några moderskaps- och faderskapsdiskurser ur annan forskning. I de tre artiklarna framträdde olika diskurser för intelligens, syskonskap, faderskap och moderskap. Dessa diskurser är; ”den mätbara intelligensen”, ”individdiskurs”. ”syskonpositionsdiskurs”, ”fadern som försörjare”, ”den frånvarande fadern” och ”modern som uppfostrare”.

Malmö HögskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogiska programmetHöstterminen 2010AbstraktGhannad, Charlotte (2010). Att växa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer där ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgångar och syskonen påverkar ömsesidigt varandras tillvaro. Föräldrarna ansvarar för omsorgen om sina barn och försöker efter bästa förmåga fördela tiden rättvist mellan syskonen och deras behov. I familjer där ett av barnen har en funktionsnedsättning kan det bli ännu svårare för föräldrarna att vara rättvisa, eftersom dessa barn många gånger har behov av mer uppmärksamhet än andra barn. Syftet med undersökningen är att studera syskonens tillvaro samt om de påverkas och i så fall på vilket sätt, av att växa upp med ett syskon som har diagnosen autism. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoden är kvalitativ i form av intervjuer med syskon och föräldrar i familjer där ett av barnen har diagnosen autism. Även personal från barn- och ungdomshabiliteringen deltog och delade med sig av sina erfarenheter kring syskonen. Resultatet visar att syskonen är tillfreds med sin tillvaro, även om det många gånger kan innebära större ansvar och fler påfrestningar än i många andra familjer. Både föräldrarna och personalen från barn- och ungdomshabiliteringen upplevde syskonen som mer inkännande än många andra barn i samma ålder. Syskonen hyste en medvetenhet om vilka situationer som fungerade respektive inte fungerade och anpassade sig efter barnet med diagnosen autism. Nyckelord: Autism, barn- och ungdomshabilitering, föräldrar, relationer, syskon.

SAMMANFATTNING Introduktion: I Sverige drabbas ca 300 barn av cancer varje år och ca 85% överlever. För barn mellan 1–14 år är det den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. Att uppnå en familjefokuserad omvårdnad är viktigt för att ge det sjuka barnet stöd men också för att kunna stötta varje enskild individ i familjen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barn och unga vuxnas upplevelser av att ha ett syskon med cancer. Metod: En beskrivande design med kvalitativ litteraturöversikt som datainsamlingsmetod användes. Tio artiklar togs fram från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Dessa studerade syskon från nio olika länder. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultatanalysen genomfördes genom att läsa samtliga artiklar flera gånger, sammanfatta och sedan diskutera likheter och skillnader. Utifrån det skapades sedan teman med tillhörande underteman. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudteman; känslor, hantering av känslor och social hälsa. Syskonen upplevde olika starka känslor som kunde hanteras på olika sätt. Känsla av ensamhet och exkludering i familjen var vanligt förekommande och kunde lättare hanteras genom att få anpassad information. Ett ökat ansvar i familjen och hemmet var också vanligt. Detta kunde upplevas som en börda eller som ett sätt att hjälpa till. Stöd från vänner upplevdes på olika sätt, många uppskattade det men tyckte att det kunde vara svårt att prata om situationen. Slutsats: För att kunna arbeta familjecentrerat är det viktigt att sjuksköterskan förstår hur barn och unga vuxna upplever att ha ett syskon med cancer. I studien framkom det att de ofta kunde känna sig ensamma och bortprioriterade. Det är viktigt att uppmärksamma detta och därför fortsätta studera området. / ABSTRACT Introduction: About 300 children get sick with cancer every year in Sweden and about 85% survives. It’s the most common cause of death for children between 1–14 years in Sweden. The whole family is affected by the cancer in different ways. It’s important for the sick child and to be able to support all individuals in the family to achieve a family-focused care. Aim: The aim of the study was to describe experiences of children and young adults who have a sibling with cancer. Method: A qualitative literature study with a descriptive design for data collection was conducted. Ten articles were selected from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles studied siblings from nine different countries. To review the articles the template for qualitative articles by SBU was used. The results were analyzed by reading all of the articles several times, summarize the results and then discuss similarities and differences. Based on this, three main themes were established. Results: The results were categorized into three different themes; emotions, dealing with emotions and social health. The siblings experienced different kind of emotions that they dealt with in various ways. A feeling of loneliness and exclusion from the family was common and could be managed more easily by getting customized information. It was also common for the siblings to get a greater responsibility in the family and household. Some participants saw this as a burden, while some participants saw this as way of helping out. The support from friends was experienced in different ways, while several of the siblings thought it was a good thing, they also thought it was difficult to talk about the subject. Conclusion: To be able to work in a family-centered way, it’s important for the nurse to understand how the experiences of children and young adults of having a sibling with cancer are. In the study it became clear that they often could feel lonely and deprioritized. This is important to recognize and because of this it’s also important to keep on studying the area.

Den grundutbildade sjuksköterskan kommer att stöta på barn i sitt yrke både som patienter och anhöriga. Nästan varje dag insjuknar ett barn i cancer i Sverige. Dessa barn har ofta syskon som blir anhöriga. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår de anhörigas situation och mående, det ligger därför i sjuksköterskans intresse att uppmärksamma syskon och deras välbefinnande. Det cancersjuka barnet hamnar i fokus, vilket gör att det friska barnets behov riskerar att bli otillfredsställda. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa upplevelsen av att vara syskon till ett barn med cancer. Detta för att sjuksköterskan ska kunna bemöta syskonen och tillgodose deras behov. Metoden som används i uppsatsen är en litteraturöversikt för att kunna skapa en överblick av tillgänglig forskning inom området. Totalt användes tio artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod som granskades, analyserades och slutligen sammanställdes till ett nytt resultat. Resultatet består av fyra kategorier och tio underkategorier. De fyra kategorierna som identifierades är: emotionell belastning, ensamhetens olika uttryck, den nya vardagen samt syskons behov under sjukdomsförloppet. I diskussionen resoneras de olika sätt som sjuksköterskan kan stötta och bemöta de friska syskonen på. Sjuksköterskan kan agera stödperson genom att bygga en tillitsfull relation för att minska lidandet i dess olika former.

Bakgrund: I Sverige insjuknar ungefär ett barn om dagen i någon form av cancer. Cancer beror på att ett fel uppstår i en cell och den sjuka förändrade cellen växer och delar sig ohämmat, vilket bildar en tumör. Föräldrar och syskon påverkas fysiskt och psykiskt när ett barn i familjen blir allvarligt sjukt. Sjuksköterskan har ansvar för vårdandet av patienten och de närstående samt bör se dem som en helhet i omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars och syskons erfarenheter och upplevelser av att ha ett barn i familjen med diagnosen cancer. Vidare var syftet att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design bestående av 14 vetenskapliga artiklar.    Huvudresultat: I resultatet beskrivs det att hela familjen påverkades känslomässigt, fysiskt och psykiskt när ett barn i familjen har diagnosen cancer. I längden började föräldrarna omvärdera vad som var viktigt i deras liv och kände hopp inför framtiden. Syskonen beskrev situationen som att förlora sin familj och kände ett behov av att få stöd. I längden kom dock hela familjen närmare varandra.   Slutsats: Hela familjen påverkades psykiskt och fysiskt när ett barn i familjen har diagnosen cancer. För att ge stöd till föräldrarna kan sjuksköterskan låta de vara delaktiga i vården och reflektera över känslor samt finnas som ett fysiskt och psykiskt stöd. För syskonen kan sjuksköterskan ge stöd genom att skapa en rutin för att göra dem delaktiga, ge möjlighet att uttrycka känslor samt skapa en trygghet. / Background: About one child a day in Sweden get diagnosed with cancer. Cancer is an illness that’s affecting the cells, the cells that are affected is growing too fast and splits uncontrollably to form a tumor. When a child is seriously ill both parents and siblings was affected mentally and physically. The nurse has the responsibility for the treatment of the patient and the patients family, and should see them as an entirety.   Aim: The aim of this study was to describe the experiences of the parents and siblings when a child in the family has cancer. Also the aim was to explain the research methods in the articles chosen for this study.   Method: The method was a literature research describing 14 scientific articles.     Main Results: In the result it is explained how the family is emotionally, physically and mentally influenced when a child in the family is diagnosed with cancer. By the course of time the parents started to revaluate the –most important things in their lives and felt more hope for the future. The siblings described the situation as to lose their family and felt the need for support. But eventually the family felt closer to each other.   Conclusion: When a child is diagnosed with cancer the whole family gets influenced by it both physically and mentally. To support the parents the nurse could let them be a part of the treatment, let them think over the feelings that may develop and to be there both mentally and physically. The nurse can also be supportive for the siblings of the cancer diagnosed child by creating a routine to help them participate in the treatment and make an environment that feels safe so they can express their feelings.

Det friska barnet påverkas av att leva med ett långvarigt sjukt syskon, precis som det påverkar den övriga familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan inkluderar de friska syskonen i vården, ser dem som en del av familjen och hjälper dem få en känsla av sammanhang. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva syskonets upplevelse av att ha en syster eller bror med långvarig fysisk sjukdom. I resultatet inkluderades tio artiklar och ur dem framkom tre teman med underteman. Det första temat var förändring för syskonet med undertema utmaningar för familjen och utmaningar i vardagen. Det andra temat, som uppenbarade sig, var syskonets behov med fyra underteman: behov av familjen, behov i vardagen, behov av kunskap och behov av stöd. Det sista temat var syskonets känslor med följande underteman; känslor runt familjen, känslor runt sig själv, och känslor om omgivningen. Syskonen vill ses som en del av familjen och de upplever att deras syskonrelation fördjupas. De vill vara delaktiga i omvårdnaden av det sjuka barnet och de har ett behov av information om vad de kan göra men även behov av en ökad kunskap runt diagnos, behandling, och prognos. / The healthy child is affected by living with a sibling that has a chronic disease the same way as it affects the whole family. It is important that the nurse includes the healthy siblings in the care, sees them as a part of the family and helps them to a sense of coherence. The aim in this literature study was to describe the sibling´s experience of having a brother or sister with a chronic disease. The result includes ten articles and from them three themes with subthemes emerged. The first theme is changes for the sibling with subthemes as challenges for the family and challenges in everyday life. The second theme that emerged was the sibling’s needs with four subthemes: need of the family, need in everyday life, need of knowledge and need of support. The last theme was the sibling´s feelings with the following subthemes: feelings about the family, feelings about themselves and feelings about the environment. The siblings want to be seen as a part of the family and they feel that the sibling relationship deepens. They want to be involved in the care of the sick child and they have a need of information about what they can do, but also the need for increased knowledge about diagnosis, treatment and prognosis.

ABSTRAKT Bakgrund: I världen diagnostiseras cirka 160 000 barn under 15 år varje år med cancer. När ett barn drabbas av cancer förändras livet för hela familjen, föräldrarnas fokus hamnar på det sjuka barnet och ensam kvar blir det friska syskonet. Alla familjemedlemmars behov bör uppmärksammas och tillgodoses. Syfte: Att beskriva friska syskons upplevelser av att leva med ett barn i familjen som drabbats av cancer. Metod: En litteraturstudie sammanställdes av åtta kvalitativa studier som samtliga kvalitetsgranskats och analyserats.   Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna är: Att hantera den svåra situationen - omvälvande känslor, behov av information och delaktighet och tröst och stöd från omgivningen. Förändrade relationer i familjen - familjen splittras, syskonrelationen förändras, känsla av utanförskap och minskad uppmärksamhet. En annorlunda vardag - längtan efter ett normalt liv, ett ökat ansvar och gynnsamma konsekvenser av sjukdomen. Konklusion: Att känna delaktighet och vara nära sin familj är viktigt för de friska syskonen. Vården måste se syskonens behov, ge stöd och information för att de ska kunna hantera den svåra situationen. / ABSTRACT Background: Every year approximately 160 000 children under 15 years are diagnosed with cancer. When a child suffering with cancer life changes for the whole family, the parents have the focus on the sick child and the healthy sibling will be left alone. All family members’ needs must be recognized and accommodated. Aim: The aim of this literature study was to describe the healthy siblings’ experiences of living with a child in the family affected by cancer. Method: A literature study of eight qualitative studies have been reviewed and analyzed. Result: The results are presented in three categories and ten subcategories. The categories are: Dealing with the difficult situation - disruptive feelings, needs for information and involvement and comfort and support from the environment. Changing relationships in the family - to divide the family, sibling relationships change, a sense of alienation and decreased attention. A different everyday - the longing for a normal life, greater responsibility and favorable consequences of the disease. Conclusion: To feel involved and being close to the family is important for the healthy siblings. Healthcare must see the siblings' needs, provide support and information to enable them to cope with the difficult situation.

Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju ungdomar i åldern 15-18 år som lever med minst ett syskon med någon form av funktionsnedsättning. Syskonens funktionsnedsättningar är neuropsykiatriska, fysiska samt i ett fall, förvärvad. Med utgångspunkt i utvecklings- och identitetsteori analyseras ungdomarnas upplevelser av sin vardag och beskrivning av sig själva. Syftet med studien är att utifrån ungdomarnas berättelser undersöka om utvecklingen och deras egen identitet påverkas av att växa upp med syskon med funktionsnedsättning.  Studiens resultat visar att om föräldrarna fått förutsättningar, stöd och verktyg att kunna hitta strategier för vardagen, samt har förmåga att fördela resurserna utifrån samtliga syskons individuella behov, har ungdomarnas identitet och utveckling inte påverkats negativt. Har det inte funnits resurser för ungdomarna att parera negativa konsekvenser uppvisar ungdomen tendenser till att kunna utveckla negativa och långvariga konsekvenser. Om föräldrarna inte själva kan hitta strategier för att kunna få ihop sin vardag kan det vara nödvändigt för samtliga familjemedlemmar att få hjälp kring hur de kan hitta dessa strategier och lösa uppkommande problem. / The study is based on qualitative semi-structured interviews with seven young people aged 15-18 who live with at least one sibling with some kind of disability. The siblings’ problems are neuropsychiatric, physical, and in one case, acquired disabilities. Based on development and identity theory we have analyzed the young people's experience of their everyday lives and descriptions of themselves. The purpose of the study is to examine how and in which way development and identity are influenced by growing up with a sibling that has a disability.  The results show that if parents have opportunities, support and tools to be able to find strategies for everyday life, and are able to allocate resources on the basis of all the siblings' individual needs, youth identity and development is not adversely affected. If there have not been resources for the youth to fend off the negative consequences the youth shows tendencies to develop negative and long-lasting consequences. If parents are unable to find strategies to be able to live their daily lives, it may be necessary for all family members to get help on how they can find these strategies and solve emerging problems.

Background: Allogen stem cell transplantation is an established treatment for manylife-threatening diseases. The treatment provides many benefits and a sibling is theideal donor. Limited data on the experience of a sibling donor. Aim: To describe theexperiences of children who donated stem cells to their siblings. Method: Asystematic literature review. Nine articles were included in the research data. Result:Three main categories emerged through the research. Challenges – The need forinformation – Positive and negative experiences of donating. Feelings of fear andworry prior to receiving information about the results, possible complications and sideeffects presented itself as the main concern amongst the participants. Theparticipating donors wanted to be included in the decisions about their own body aswell as their siblings’ treatment and wished for more support and relatableinformation from the health care providers. Stem cell transplantation was viewed as apositive experience, where the donors were able to contribute to their siblings’ healthand well-being, which created a close and special connection. Conclusion:Participation, information and support were deciding factors for the donors in order tominimize worry and fear. By emphasizing the unique experiences of sibling stem celldonation, negative effects were diminished and instead a greater sense of support wasestablished.

De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer. En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar visar att syskonen längtar efter sin vardag och sitt familjeliv, att de mår bra av att träffa andra i samma situation och att det är viktigt att ha familj och vänner runt sig. Syskonstödjare har en viktig funktion för syskonen på sjukhuset. Genom en ökad kunskap hos sjuksköterskor om barns utveckling och hur den nya situationen påverkar livsvärlden kan man minska barnens utsatthet, detta genom att erbjuda bättre och mer socialt stöd. Sjuksköterskan bör i framtiden tänka på att erbjuda stöd till de friska syskonen även efter avslutad vårdtid. / Program: Sjuksköterskeutbildning