Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn. Det är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och innebär att ungefär 700 barn i åldrarna 0–15 år, drabbas årligen. Orsaken till diabetes typ 1, är ännu idag okänd.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka familjens påverkan av att ha ett barn (0–18 år) med typ 1 diabetes samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna.Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Sökningarna av artiklarna som användes genomfördes i Cinahl där författarna hittade 11 artiklar; nio med en kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Båda författarna granskade artiklarna objektivt.Huvudresultat: I resultatet framkom det att föräldrarna påverkades negativt av barnets sjukdom, diabetes typ 1. Föräldrarna drabbades av stor oro och rädsla över barnets mående. Det var främst mammorna som drabbades av en stor oro medan fadern inte kände av samma oro. Mammorna led av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och kognitivt negativa känslor. Syskonen till barnet kände sig utanför och bortglömda av föräldrarna.Slutsats: Alla familjemedlemmar påverkades av att en familjemedlem insjuknade i diabetes typ 1. Både positiva och negativa känslor kunde uppkomma inom familjen. De vanligaste känslorna som föräldrarna upplevde när barnet fått diabetes typ 1 var stress och oro. Medans syskonen till barnen kände sig bortglömda och ensamma. / Background: Type 1 diabetes is an autoimmune disease that primarily affects children. It is one of Sweden's most commonly occurring diseases. Which means that approximately 700 children between the ages of 0–15 years are affected annually. The cause of type 1 diabetes is still unknown to this date.Purpose: The purpose of this study was to investigate the family's impact of having a child (0–18 years) with type 1 diabetes as well as describing the groups in the articles.Method: A literature study with a descriptive design. The search for articles that were used were conducted in Cinahl where the authors found 11 articles; nine with a qualitative approach and two with a quantitative approach. Both authors reviewed the articles objectively.Main result: The results showed that the parents were adversely affected by the child's disease. The parents had a great concern of the child's misery. It was mainly the mothers who suffered, while the father was not aware at the same level. The mothers suffered from physical, mental, emotional, social and cognitive negative feelings. The siblings of the affected child felt outside and forgotten by the parents.Conclusion: All family members are affected by a family member having diabetes type 1. Both positive and negative feelings can occur within the family. The most common feelings that the parents experienced when the child is given type 1 diabetes is stress and anxiety. While the siblings of the children felt forgotten and lonely.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 320 barn mellan 0-18 år av cancer i Sverige vilket innebär att många syskon kan få en förändrad vardag. Cancer orsakas av att celler i kroppen börjar dela sig okontrollerat samt ökar i storlek, vilket resulterar i en cancertumör. Hur ett syskon reagerar när en bror eller syster får sin cancerdiagnos är beroende på ålder och tidigare erfarenheter. I mötet med ett sjukt barn och dess familj är det viktigt att som sjuksköterska stötta och hantera hela familjens upplevelser i den rådande situationen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva syskons upplevelse av att ha en bror eller syster med cancer samt att studera de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderar elva vetenskapliga artiklar som söktes via databasen Medline via PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Polit och Becks niostegsmodell för ett objektivt urval. Huvudresultat: Syskon som hade en bror eller syster med cancer upplevde många omställningar i livet, både emotionellt, fysiskt och psykiskt. Resultatet visar tre centrala stora upplevelser som syskonen upplevde, ”Känslosamma ögonblick”, “Att rätt information skapar trygghet” samt “Att leva i en förändrad tillvaro”. Undersökningsgrupperna i de inkluderade artiklarna var individer mellan 6-22 år och både pojkar och flickor samt att antalet varierade mellan 6-125 deltagare. Slutsats: Ett syskon till en bror eller syster med cancer upplever många känslor och förändringar samt påverkas av den nya tillvaron som uppstår efter cancerbeskedet. Detta innebär att familjesituationen, relationer och skolan påverkas på olika sätt.

Under en lång tid har äldre elever haft gynnsammare förutsättningar att klara sig bättre i skolan än yngre elever födda samma födelseår. Orsaken till att specifikt äldre elever har klarat sig bättre och fått högre betyg är på grund av att de ofta är fysiskt och mentalt mognare.Studier tydliggör att problemet med den relativa ålderseffekten är att äldre elever har gynnats samtidigt som yngre elever missgynnats i idrottsämnet. Det finns däremot en forskningslucka i hur den relativa ålderseffekten ser ut i dagens skola utifrån den nuvarande läroplanen. Den här studien syftar därför till att undersöka den relativa ålderseffektens samband med slutbetyg i ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 utifrån dagens betygssystem. Syftet besvarades med en kvantitativ ansats utförd med hjälp av en enkät som undersökte gymnasielevers födelsekvartal, betyg, kön, syskonstatus och idrottsbakgrund. 219 av 292 gymnasieelever från tre olika skolor samtyckte till att delta i enkätstudien. Resultatet visar att den högsta andelen elever med betyget A var födda i kvartal 4 och att det för pojkar existerar ett samband mellan födelsekvartal och slutbetyg, men inte för flickor.Resultatet kan tyda på att den nya läroplanen är mer tolkningsbar och har andra kunskapskrav,vilket skulle kunna medföra att lärare inte fokuserar så mycket på resultat utan snarare på progression. Pojkar och elever med idrottsbakgrund visade sig ha bättre betyg än flickor och elever utan idrottsbakgrund. Slutsatsen som kan dras är att tidigt födda pojkar i kvartal 1 och 2fortfarande får högst betyg i idrottsämnet, det är snarare elever utan idrottsbakgrund och pojkar födda i kvartal 3 och 4 som får klart lägre betyg i ämnet idrott och hälsa. Det spelar ingen roll när på året elever med en idrottsbakgrund är födda eftersom deras födelsekvartal inte påverkar deras slutbetyg.

Uppsatsen syftade till att beskriva upplevelser, erfarenheter och stödbehov utifrån att vara syskon till personer med funktionsnedsättning, med ett nutida samt retrospektivt perspektiv. En kvalitativ metod användes, där sex personer som har syskon med funktionsnedsättning, intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade ett upplevt ansvarstagande, där ansvaret kunde leda till emotionella konsekvenser och en påverkan på livsval och familjerelationer. Resultatet visade att omgivningens attityder och förväntningar upplevdes som påfrestande för informanterna. Informanterna i studien upplevde sig utveckla användbara kunskaper och perspektiv utifrån sina erfarenheter. I resultatet påvisades ett behov av, liksom en önskan om, personligt stöd och erfarenhetsutbyte. Även en upplevelse av bristfälligt stöd från verksamma inom socialt arbete uttrycktes. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning, som visat på upplevda konsekvenser och ett behov av erfarenhetsutbyte, bland personer som har syskon med funktionsnedsättning. / The aim of this study was to describe experiences and support needs, based on being siblings to people with disabilities, through a retrospective and a present perspective. A qualitative method was used, in which six persons who has siblings with disabilities, participated in semi-structured interviews. The result showed an experienced responsibility, which could lead to emotional consequences and have an impact on life choices and family relationships. The attitudes and expectations of the surroundings, were also perceived as stressful. The result further revealed development of useful knowledge based on their experiences. The result revealed both a desire and need for personal support and exchange of experience, as well as the experience of inadequate support from social workers. The study's results are in line with previous research, which has shown perceived consequences and an emphasis on exchange of experience, for people with siblings with disabilities.

På sjukhus vårdas många barn med långvarig sjukdom och ett flertal av dessa barn har ett eller flera syskon. Syskon kan uppleva många känslomässiga intryck och somatiska besvär som kan påverka de grundläggande behoven och relationen inom familjen när ett barn drabbas av långvarig sjukdom. I en sjukhusmiljö ligger fokus ofta på barnet med långvarig sjukdom och syskonen får inte den uppmärksamhet som de behöver. Barnkonventionen stärker barns rättigheter och för att som barnsjuksköterska arbeta familjecentrerat behöver hela familjen inkluderas i vården. Syftet var därför att belysa erfarenheter hos syskon till barn med långvarig sjukdom som vårdas på sjukhus. För att besvara syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt. Artikelsökningar utfördes i Cinahl och Pubmed och resulterade i att 13 artiklar inkluderades i dataanalysen. Dataanalysen genomfördes systematiskt enligt Whittemore och Knafls innehållsanalys och ledde fram till ett resultat med fyra huvudteman; Betydelsen av information och kunskap, Syskons delaktighet i vården, Känslor och stöd samt En förändrad vardag med tillhörande subteman. Huvudfynden visade att syskon till långvarigt sjuka barn önskar att få information, att vara delaktig på sjukhus och att hänsyn behöver tas till deras tankar och åsikter. Erfarenheter och känslor av längtan efter det sjuka barnet, föräldrarna och en normal vardag framkommer. Genom att uppmärksamma och synliggöra syskon på sjukhus kan barns rättigheter stärkas. Hänsyn bör tas till varje enskilt syskons erfarenheter för att kunna möjliggöra delaktighet och ge syskon en positiv upplevelse av sjukhusvistelsen och besöket hos sitt långvarigt sjuka syskon.

ABSTRAKTSyftet med denna studie har varit att belysa vuxna syskon till personer med funktionsnedsättning upplevelse och erfarenheter av att växa upp med syskon med funktionsnedsättningar. Syftet har även varit att belysa ansvarstagandet för dessa syskon under olika perioder i livet. I denna studie har intervjuer skett med tre vuxna syskon till personer med funktionsnedsättningar. Dessa syskon till personer med funktionsnedsättningar redogör för hur det minns sin uppväxt och hur det ser på det nu som vuxna. Det redogör även ansvarstagandet under olika perioder i livet. För att analysera empirin har Thomas Scheffs teori om skam, stolthet och sociala band samt livsloppsperspektivet tillämpats. Resultaten är att minnena från barndomen är mestadels positiva. Det visar på starka familjeband just på grund av syskonet med funktionsnedsättning. Gällande ansvarstagandet så var den olika hög beroende på vilket stadie man befunnit sig i livet. Det fanns dock ingen tvekan att samtliga skulle ta hand om syskonet med funktionsnedsättning om behovet uppstod när föräldrarna inte längre är kan. Mammans inställning och roll är central för ovanstående och detta belystes av samtliga intervjupersoner samt något upplystes av tidigare forskning. / ABSTRACTThe aim of this study was to display the feelings of adult siblings of people with disabilities and experience of growing up with a sibling with disabilities. The aim was also to shed light on the responsibility for these siblings in different periods of life. In this study, interviews have taken place with three adult siblings of people with disabilities. These siblings of people with disabilities explain how they remember their childhood and how they look on it now as adults. It also outlines the responsibility in different periods of life. To analyze the empirical material Thomas Scheff's theory of shame, pride and social bonds and life course have been applied. The results are that the memories from childhood are mostly positive. It shows the strong family bonds because of the sibling with a disability. The responsibility showed to be varying depending on the stage they had been in life. There was however no doubt that all would take care of the siblings with disability if the need arose when the parents no longer are able to. The mother's attitude and role is central on the subject above, and all respondents highlighted this and that is something that previous research shed light on.

Världshälsoorganisationen deklarerade i mars 2020 COVID-19 till en pandemi. Sjukvårdsavdelningar över hela världen vidtog åtgärder för att minska smittspridningen och besöksrestriktioner inom vården var en av dem. På BIVA i Sverige innebar besöksrestriktionerna att endast en förälder åt gången fick vara hos det sjuka barnet. Syskon var inte välkomna utan enbart vid speciella tillfällen som vård i livets slutskede. När ett barn drabbas av ett livshotande tillstånd finns en stor risk att syskonen glöms bort. Personalen och andra vuxna fokuserar på det sjuka barnet och på föräldrarna. Syskon kan därför uppleva en känsla av ensamhet och de saknar någon att dela sina tankar med. Studien utformades som en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptivt förhållningssätt. Syftet med studien var att utifrån sjuksköterskans perspektiv, undersöka hur syskons delaktighet i vården till kritiskt sjuka barn på barnintensiven under COVID-19 pandemin påverkats. En webbenkät användes som insamlingsmetod och populationen var sjuksköterskor som arbetade kliniskt på två av Sveriges fyra BIVA. Totalt skickades 98 enkäter ut och svarsfrekvensen var 52%. Enkäten syftade till att samla in information från sjuksköterskor om syskons delaktighet i vården av kritiskt sjuka barn på BIVA. I resultatet anger 50% av respondenterna att det fanns riktlinjer för syskons delaktighet på enheten innan pandemin start. Lite mer än hälften anger också att riktlinjerna förändrades efter pandemins start. Skillnader ses mellan enhet A och enhet B där mer än hälften på enhet A svarar att de inte känner till riktlinjerna. Motsvarande på enhet B svarar 20 % att de inte känner till riktlinjerna. Vidare anger respondenterna att besöksrestriktionerna har påverkat syskons delaktighet i vården av det sjuka barnet i hög utsträckning. De erbjöd syskonen kontinuerlig information om det sjuka barnet i låg utsträckning. Möjligheten att besöka det sjuka barnet erbjöds i låg utsträckning. Frågan om digital kontakt erbjöds till syskonen med det sjuka barnet visade svaren stor spridning. Spridningen var också stor på frågan om föräldrar hade uttryckt att syskonen mådde dåligt av att inte träffa det sjuka syskonet.

Inom området för barn och ungdomsvetenskap och mer specifikt barnkulturstudier finns ett område som sällan undersöks, syskonrelationer. Detta trots de kunskaper man har om vilken betydande roll syskon har på barn och deras utveckling. Av de tidigare undersökningar som gjort har fokus legat på syskonrelationerna i psykologisk och sociologisk bemärkelse och inom själva kulturstudierna har man snarare fokuserat på syskonsamarbeten eller systerskapet i feministisk mening. Denna undersökning kombinerar kulturstudier och sociologiska studier med barn och ungdomsvetenskap för att undersöka framställningen av syskon i de svenska julkalendrarna, vilket är bland de mest tittade barnserierna i Sverige. Undersökningen hade till syfte att analysera hur barns syskonrelationer framställts i de svenska julkalendrarna genom tiden och knyta ihop de likheter och olikheter som framkommit. Detta genom att använda Foucaults diskursanalys som huvudsaklig metod. Undersökningen resulterade i olika mönster där det skett både likheter och olikheter i framställningen. Syskonen framställdes genom en viss överdrift där relationerna antingen präglades enbart av konflikter och oenighet, eller tvärtom en överdrift av kärlek och överenskommelse där syskonen aldrig hade konflikter och konstant hade ett gott samarbete.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka barn och unga vuxnas (5-25 år) upplevelser av att ha ett syskon med barncancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med deskriptiv design för datainsamling. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databaserna PubMed och PsycInfo. De insamlade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån mallen Bedömning av studier med kvalitativ metodik av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och analyserades genom en latent innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades. Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades datan. Utifrån detta skapades fyra teman.  Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; förändringar inom familjen, starka känslor, involvering och livet utanför familjen. Det visade att syskonen upplevde blandade känslor som exempelvis sorg, ilska, avundsjuka och försummelse. Det framkom även att syskonen hade olika stort behov av information och hanterade situationen på olika sätt. Vidare upplevde syskonen ett ökat ansvar och en rollförändring inom familjen i och med det sjuka barnets cancerdiagnos. Vänner och skola kunde bidra både positivt och negativt till syskonens upplevelse av situationen. Slutsats: Slutsatsen var att syskonen upplever blandade känslor efter det sjuka barnets cancerdiagnos och hanterar situationen på olika sätt. Syskonen har även olika stort behov av att få ta del av information angående det cancersjuka barnet. Det är nödvändigt att fler studier genomförs på detta område för att ytterligare öka kunskapen om syskonens upplevelser. Denna studie bidrar med en ökad kunskap kring hur sjuksköterskor bör bemöta syskonen till cancersjuka barn för att underlätta deras situation och kunna vara ett stöd för dessa. / Aim: The aim of this study was to examine the experiences of children and young adults (5-25 years) when having a sibling with cancer.  Method: The used method was a general literature study with a descriptive design for data collection. The study was based on thirteen scientific articles with a qualitative approach. The search was performed in the databases PubMed and PsycInfo. The collected articles were quality reviewed through Assessment of studies with a qualitative methodology of Governmental preparation for medical and social evaluation and were analyzed through a latent content analysis where meaning units were identified. Further, the data was condensed, coded and categorized. Based on this, four themes were established. Results: The result was categorized into four themes; changes within the family, strong emotions, involvement and life outside the family. It showed that siblings experienced mixed feelings such as grief, anger, jealousy and neglect. It also appeared that siblings had a varied need of receiving information and that they coped with the situation in different ways. Furthermore siblings experienced an increased responsibility and a change of roles within the family because of the sick child's cancer diagnosis. Friends and school could contribute with both positive and negative aspects of siblings experiences of the situation. Conclusion: The conclusion was that siblings experienced mixed feelings after the sick child's cancer diagnosis and were coping with the situation in different ways. Siblings also had a varied need of receiving information about the child with cancer. It is necessary to perform other studies in the same area to continue to increase the knowledge about siblings' experiences. This study contributes with an increased knowledge about how nurses should meet the needs of siblings of a child with cancer to help ease their situation and to support them.

Introduktion: I Sverige insjuknar cirka 350 barn per år i cancer vilket medför en ny situation och påfrestning för hela familjen. Sjuksköterskor och föräldrar har uppgett att syskon ofta blir åsidosatta vid vården av det sjuka barnet, vilket kan påverka syskonets hälsa negativt.  Syfte: Syftet var att undersöka barns och ungdomars upplevelser och känslor av att ha ett syskon med cancer. Metod: Litteraturstudie med en beskrivande design baserat på 13 kvalitativa originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades utifrån SBU:s granskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ design och resultatanalysen genomfördes med hjälp av Popenoe ́s modell vid analys av kvalitativa studier. Resultat: Resultatanalysen genererade fyra kategorier:Upplevelser av en förändrad vardag, Känslan av att vara ensam i sina tankar, Sjukdomens upplevda påverkan på familjen samt Upplevelser av vården. Syskon upplevde ett flertal nya situationer och bemötande de fick anpassa sig efter, och många upplevde flera svåra känslor som ensamhet och känslan att vara bortglömd. Den nya situationen de befann sig i var en stor påfrestning som syskonen hade svårt att hantera själva. Slutsats: De huvudsakliga upplevelserna hos syskon till barn som har fått en cancerdiagnos var starka känslor som var svårhanterliga, till följd av syskonens föreställning av att vara tvungen att hantera dessa på egen hand. Detta berodde främst på upplevelsen av brist på information och stöd från föräldrar och sjukvården. Vikten av att inkludera hela familjen i vården av det sjuka barnet, och behovet av ett familjefokuserat förhållningssätt belystes. / Background: In Sweden, approximately 350 children are diagnosed with cancer each year, which brings a new situation and strain on the whole family. Nurses and parents have stated that siblings are often neglected in the care of the sick child, which can negatively affect the sibling's health. Aim: The aim of this study was to investigate childrens' and adolescents' experiences and feelings of having a sibling with cancer. Methods: Literature review with a descriptive design based on 13 qualitative original articles. The literature search was conducted in the databases PubMed and CINAHL. The articles were reviewed on the basis of SBU's review template for assessing studies with qualitative design and the results analysis was carried out using Popenoe's model when analysing qualitative studies. Results: The result analysis generated four categories: Experiences of a changed everyday life, The feeling of being alone in one's thoughts, The disease's perceived impact on the family and Experiences of care. Siblings experienced a number of new situations and treatment they had to adapt to, and many experienced several difficult feelings such as loneliness and the feeling of being forgotten. The new situation they found themselves in was also a great strain that the siblings found difficult to handle themselves. Conclusion: The main experiences of siblings of children who have been diagnosed with cancer were strong emotions that were difficult to handle, as a result of the siblings' perception of having to deal with them on their own. This was mainly due to the experience of a lack of information and support from parents and the healthcare system. The importance of including the whole family in the care of the sick child, and the need for a family-focused approach were highlighted.