Uppsatsen "Att leva med bonussyskon – Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom. Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts : Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur? Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar. Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten. Upplevelserna av att fungera som familjehem är av både positiv och negativ karaktär där förlorad tid med föräldrar samt goda och nyttiga kunskaper är exempel på sådana. Samtliga informanter tror att någon form av gruppverksamhet skulle vara ett bra forum för de biologiska barnen. / This essey "living with bonus siblings- Biological children’s situation within their family’s work as a foster family" have been written and executed by Annie Dahlbom. The purpose of this essay is to understand the biological situation within their family’s work as a foster family. How will the biological children react on their family’s mission? I want to gain knowledge about how these children’s participation takes place within the separate parts of their family’s work. Is there a need for shoring and help for foster homes own children according to their situation? The following questions have been asked to fulfill the purpose of this study: How do foster parents and professionals describe the biological children's participation and role? What experiences have biological children in the family's mission? Have biological children need support and help for their own part, and if so, how? This study is qualitative in nature and based on semi-structured interviews with professionals and foster parents.The results demonstrate that the biological children of the foster family have a significant role in the mission and is heavily involved in the daily care of the child is placed. The foster family’s own children have no involvement in meetings or in contact with social services. The experiences of serving as foster homes are both positive and negative character where lost time with parents as well as good and useful knowledge is examples of such. All respondents believe that some form of group activity would be a good forum for the biological children.

Syskon till barn med cancer ägnas lite tid inom hälso- och sjukvården. De är ofta emotionellt försummade av hälso- och sjukvårdspersonal samt närstående. Syftet med studien var att belysa behovet av stöd hos syskon till barn med cancer. Metoden var en litteraturstudie innehållande totalt 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var både av kvalitativ och kvantitativ ansats. Det framkom i re- sultatet att syskon till barn med cancer upplevde känslor av oro, ångest, avundsjuka, ilska, irritation, skuld, ensamhet, nedstämdhet och symptom på de- pression. Hos de friska syskonen som fick stöd minskade de negativa känslorna markant. Det är av yttersta vikt att sjuksköterskan uppmärksammar behovet av stöd hos syskonen och att stödet individ- anpassas. Sjuksköterskan behöver kunskap i hur de tar reda på vilket behov av stöd de friska syskonen har. Dessutom behövs kunskap om konkreta stödåt- gärder som sjuksköterskan kan använda. / Siblings of children with cancer is given little timein the health care system. They are often emotionallyneglected by health care professionals and relatives.The aim of the study was to highlight the need forsupport to siblings of children with cancer.The method was a literature review containing a totalof 16 scientific articles. The articles were ofboth qualitative and quantitative method. It was found in the results that siblings of children with cancer experienced feelings of worry, anxiety,jealousy, anger, irritability, guilt, loneliness andsymptoms of depression. The negative feelingsdecreased significantly when the healthy siblingsreceived support. It is important that the nurse recog-nizes the need for support among siblings and thatthe support is individualized. Nurses need knowledge of how to find out which need of support the healthy siblings have. Furthermore, knowledge is needed about specific support actions that nurses can use.

Science has shown that siblings to children with a disability are affected by the family situation. The siblings often let their own needs and requests come secondary to their family members. This study illustrates how different professionals, who keep in contact with families with a disabled child, works with its siblings. The purpose with this study was to see how professionals, working as administrators, counselors at the habilitation and kin supporters in the region of Kalmar, include siblings while working with the families. Representatives from the professionals have been interviewed with a semi structured interview manual. The result showed that professionals have various opinions how siblings are affected by the family situation. Mutually, none of the professionals meet the siblings to listen to their view, instead they listen to the parents for information. The children´s convention is therefore not lived up to by the organizations. Our result shows an absence of a child´s perspective in the professionals work with siblings to children with a disability.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. Föräldrarnas liv efter förlusten förändras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten är föräldrarna i stort behov av stöd från sina nätverk. De måste lära sig att leva med förlusten och de får kämpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrarna upplevde välbefinnande respektive lidande upp till två år efter att deras barn avlidit i cancer. Metod: Studien utgår från fem självbiografier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att förlora sitt barn skapar många blandade känslor hos föräldrarna, allt från sorg till lättnad. Föräldrarna är i behov av stöd efter den livsomvälvande upplevelsen. Barnen är en del av familjerna då minnena alltid lever kvar. Syskonen är en avgörande faktor för föräldrarnas kamp att fortsätta den nya vardagen. Föräldrarna lär sig att leva med saknaden och sorgen. Slutsats: Att förlora ett barn är en traumatisk händelse som skapar många olika känslor. Att få bra stöd är viktigt för föräldrarna som bearbetar händelsen på olika sätt. Minnena av barnen finns alltid hos föräldrarna så länge de lever och de genomgår förändringar efter att barnen har avlidit.

Syftet med studien var att beskriva friska syskons upplevelser när deras bror eller syster drabbas av cancer som barn. Metoden var en beskrivande litteraturstudie som baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline (PubMed), därefter analyserades artiklarna och sammanställdes i kategorier. Resultatet visade att de friska syskonen behövde få vara delaktiga i sin sjuka broders eller systers omvårdnad. De upplevde ett behov av information om sjukdomen och stöd från omgivningen samtidigt som de upplevde olika känslor som ilska, oro, avundsjuka etc. när deras bror eller syster drabbades av cancer. De friska syskonen upplevde även att relationen till föräldrarna och den sjuka brodern eller systern påverkades av sjukdomen, därför var det vikigt för dem att inte bli separerade från sin familj. Slutsatsen var att friska syskon hade olika behov av information, stöd och delaktighet när deras bror eller syster drabbades av cancer. Friska syskons upplevelse är ett outforskat område varför det finns behov av ytterligare forskning där fokus ligger på gruppen friska syskonen. Detta skulle bidra till ökad kunskap hos sjuksköterskor vilket i sin tur skulle kunna användas till att guida det friska syskonet till att bemästra den svåra situationen. / The purpose of this study was to describe the experience of healthy siblings when their brother or sister gets affected by childhood cancer. The method being used was a describing literature study that was based upon 11 scientific articles with a qualitative approach. The literature search was performed in the databases Cinahl and Medline (PubMed). The articles were analyzed and compiled into categories. The result showed that the healthy siblings needed to be part of their ill brother’s or sister’s care. They experienced a need to get information about the illness and support from their family and friends all while they were experiencing different emotions like anger, concern, jealousy etc. when their brother or sister got affected by cancer. The healthy siblings also experienced that the relation towards the parents and the sick brother or sister was affected by the illness which made it very important not to get separated from their family. The conclusion was that healthy siblings had different needs of information, support and participation, when their brother or sister got affected by cancer. Healthy sibling’s experience is an unexplored area why there is a need for additional research where the focus is on the group of healthy siblings. This would contribute to an increased knowledge among nurses which in turn could be used to guide the healthy sibling to overcome the difficult situation.

Utifrån mina tidigare erfarenheter inom barnpsykiatrin tänker jag att syskon till psykiskt sjuka barn och ungdomar varit en exkluderad grupp som inte fått sitt utrymme inom vården. Det är av stor vikt att deras tankar och känslor blir belysta för att hitta sätt att möta upp denna grupp. I hälso- och sjukvårdslagen betonas barns behov av information, råd och stöd. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av ätstörning. Tre pojkar och två flickor i ålder 15-20 intervjuades i studien. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys enligt Morse och Field. Denna studie bekräftar tidigare kunskap om syskons erfarenheter av att leva med ett syskon som lider av en ätstörning. Syskonen beskriver en oro för systern och brist på information om syskonets sjukdom och behandling. De påverkas negativt av konflikter vid måltider och flera syskon beskriver att de känner skam över systerns sjukdom. Den här studien visar också på att det fanns skillnader i hur pojkarna och flickorna upplevde sin systers sjukdom. Flickorna upplevdes mer känslomässigt drabbade. Flickorna beskrev att deras vardag blivit starkt påverkad av systerns sjukdom, medan pojkarna beskrev att deras vardagsliv med kompisar och aktiviteter inte påverkades i större utsträckning.Ett resultat som framkommer som något nytt och positivt i studien är att flera ungdomar framhåller att familjens rutiner vid maten blivit något bra för dem, sedan deras syster påbörjat sin ätstörningsbehandling. Flickorna förmedlar att de kommit sin syster mer nära och att de känner mer samhörighet nu än innan systern fick sin ätstörning. Om föräldrarna förmår att skapa en god struktur och ett öppet och stödjande samtalsklimat vid måltider så kan de negativa effekterna för familjen minskas och behandlingen skapa ett tillfälle för hela familjen att hitta bra rutiner för familjens måltider. / In my experience siblings of mentally ill children and adolescents have been an excluded group within health care. It is of great importance that their thoughts and feelings are expressed in order to find ways to meet up this group. The health care law emphasizes children´s need for information, advice and support. The study´s purpose was to examine adolescents’ experiences of living with a sibling suffering from an eating disorder. Three boys and two girls in the age 15-20 were interviewed in the study. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. This study confirms prior knowledge of adolescents’ experiences of living with a sibling who is suffering from an eating disorder. The adolescents are concerned about their siblings and lack information about their siblings’ illness and treatment progress. They are negatively affected by conflicts at mealtimes and several siblings are feeling shame about their siblings’ illness. There were differences in how brothers and sisters experienced their sisters´ disease. The girls seemed to be more emotionally affected. The girls described that their everyday life had been heavily influenced of their sisters´ illness, while the boys described that their everyday life with friends and activities weren´t affected to a greater extent. One new result that emerges as something positive was that several informants described that the eating disorder had led to better meal situations in the family. Although the adolescents described initial conflicts around meal times, it appeared that ones the parents took control and organized family meals together the adolescents could see that this was beneficiary for the whole family. The sisters described that they felt more togetherness now than before the sister had her eating disorder. If parents are able to create a good structure and an open and supportive climate at meals the negative effects for the family may be reduced and treatment may create an opportunity for the whole the family to find good meal routines.

Sammanfattning Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som kan drabba både barn och vuxna. När barn drabbas av sjukdomen kan det uppstå en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag påverkas. Utifrån ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, där varje del, familjemedlemmarna påverkar varandra/systemet. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, när ett barn i familjen har diabetes typ 1. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod där artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och användes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori. Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strävan efter acceptans, utmaningar och osäkerhet i den nya rollen och ändrad ansvarsfördelning. Slutsats: Utifrån resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förändrade ansvarsfördelningen har en påverkan på familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen än bara det drabbade barnet är i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förändrade vardagen. Sjuksköterskan bör utifrån ett familjefokuserat perspektiv se alla familjemedlemmar, där framförallt påverkan på syskonen bör uppmärksammas.

Bakgrund Vårdnadshavarens delaktighet i deras barns vård är idag en självklarhet, både för barnsjuksköterskan och samhället men även för familjen själva. Inte minst i samband med pediatrisk palliativ vård, delaktighet i vården har påvisats bidra till en positiv bearbetning av den svåra sorgen som ett barns död innebär. I begreppet familj inkluderas även syskon och andra närstående, men de är inte lika självklara att vara delaktiga i den pediatriska palliativa vården. Familjefokuserad omvårdnad syftar till att inkludera alla familjemedlemmar med beaktande till deras egna önskemål, eftersom familjen är en enhet som ständigt påverkar varandra. Syskon som har en bror eller syster som dör under barndomen har en ökad dödlighet, detta bör barnsjuksköterskan ta till beaktning under och efter den pediatriska palliativa vården. Syfte Att beskriva syskons upplevelser av pediatrisk palliativ vård i samband med en brors eller systers död. Metod En litteraturstudie baserad på 16 stycken kvalitativa studier av hög och medelhög kvalitet. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats tillämpades som dataanalys. Resultat I resultatet framkom huvudkategorierna behovet av information, behovet av delaktighet, behovet av stöd och livet efter döden med subkategorier, utifrån dessa framkom den övergripande kategorin vara delaktig i mitt syskons liv och död. Slutsats Syskon är unika individer med behov av att vara delaktiga i den pediatriska palliativa vården och vid en brors eller systers död. Genom att tillämpa familjefokuserad omvårdnad kan hälso- och sjukvården möjliggöra en inkluderande miljö för syskonen och bidra till en bättre förberedelse och bearbetning av sorgen. / Background It is important that guardians are included in the care of their child. This is essential in the pediatric palliative care, participation has been shown to contribute to a positive treatment of the severe grief with a child's death. A family includes siblings and other relatives, but they are not as self-evident as to be involved in the pediatric palliative care. Family-focused nursing aims to include all family members with due regard to their own wishes, as the family is a unit that constantly affects each other. Siblings who have a brother or sister who dies during childhood have an increased mortality, which the pediatric-nurse should consider during and after the pediatric palliative care. Aim To describe siblings’ experiences of pediatric palliative care in connection with the death of a brother or sister. Method A literature study based on 16 qualitative studies of high and medium quality. Qualitative content analysis with inductive approaches were used to analyse the data. Results The generic categories that emerged from the results were the need for information, the need for participation, the need for support and life after death with sub-categories, from which the main category appeared to be involved in the life and death of my sibling. Conclusion Siblings are unique individuals who need to be involved in the pediatric palliative care and at the death of a brother or sister. By applying family-focused nursing, healthcare can provide an inclusive environment for the siblings and contribute to better preparation and treatment of grief.

Bakgrund: Det är viktigt att känna sig delaktig i en familj och alla individer i familjen påverkar varandra, både positivt och negativt. Syskon betyder ofta mycket för varandra även om relationen inte alltid är positiv. När ett barn blir sjukt påverkas hela familjen. Det sjuka barnet får mer fokus och syskonet kan känna sig åsidosatt. Som teoretisk referensram till arbetet användes systemteori med fokus på familjecentrerad omvårdnad. Enligt teorin ses familjen som en helhet där alla delar, föräldrar, barnen och syskon, är beroende av varandra för att fungera på bästa sätt. Enligt familjecentrerad omvårdnad ska alla i familjen få komma till tals och bli uppmärksammade. Vården behöver uppmärksamma behoven hos hela familjen för att kunna ge bästa omvårdnad för alla inblandade. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på vilka upplevelser och behov av stöd som syskon till sjuka barn har samt undersöka vad vården kan göra för syskonet. Metod: Metoden var litteraturstudie baserad på kvalitativa originalartiklar. Resultat: Föräldrar och syskon har ibland olika perspektiv och olika uppfattning om hur sjukdomen påverkar familjen. Syskon känner sig ofta åsidosatta. Syskon vill ha information och vill vara delaktiga i vården. Att ge information om sjukdomen ger trygghet till syskonet. Information, stödsamtal och gruppträffar har visat positivt resultat för syskon genom förbättrad empati, större förståelse för sjukdomen samt att de kan hantera och uttrycka sina känslor bättre. Familjestödjare har sett positiva resultat av att syskonet fått uppmärksamhet och höras. Slutsats: Syskon behöver involveras mer i vården av det sjuka barnet och de vill bli informerade. Det behövs en vårdplan tidigt i vårdförloppet för hela familjen. Vårdpersonal skall bekräfta syskonets tankar och visa att de lyssnar. Det behövs fler studier som väger in syskonets egna upplevelser och känslor. / Background: It is important to be a part of a family and all individuals in the family are affected of each other, both positively and negatively. Siblings often mean a lot to each other, even if the relationship isn´t always positive. When a child becomes ill, the entire family is affected. The ill child gets more focus and the sibling may feel overlooked. As a theoretical reference framework for the study, a system-theoretical model was used focusing on family-centered care. According to this theory, the family is seen as a whole where all parts are dependent on each other to have the family to work at its best. According to family-centered care, everyone in the family should be heard and get attention. Healthcare professionals should be able to detect the needs of the whole family to provide the best care for all involved. Aim: The aim of this study was to examine what experiences and needs siblings have when there is a sick child in the family and to examine what healthcare professionals can provide for the sibling. Method: The method was a literature study based on qualitative original articles. Results: Parents and siblings sometimes have different perspectives and different views of how the disease affects the family. Siblings often feel excluded. Siblings want to be informed and wants to be involved in the nursing. Providing information about the disease leads to a feeling of safety for the sibling. Information, support talks and group sessions have shown positive results for siblings by improved empathy, greater understanding of the disease, and better expressing of their feelings. Family support workers have seen positive results of the sibling after given more support and meetings. Conclusion: Siblings need to be more involved in the care of the sick child and they want to have more knowledge about the disease. A care plan is needed early in the process for the whole family. Healthcare professionals should confirm the sibling and show them that they are listening to them. More studies are required where sibling’s own experiences and feelings are heard.

This study was conducted to find answers to whether younger children acquire the language easier if it has an older sibling. Does preschool teacher note that the younger children with older siblings generally have lighter or better language development than those who do not have it? The literature reveals the importance of having loved ones around when learning languages and that emotional attachment is crucial for language development. I apply socio-cultural perspective, and the development-ecological perspective that claims that learning is always embedded in and dependent on social relations of mutuality and interdependence. The methodological framework of the study is phenomenological and makes use of an unstructured interview and a questionnaire that calls for elaborated, written answers from preschool teachers. The results in both the interview and the questionnaire indicate that preschool teachers do not concur with scholars on the issue of the importance of siblings for successful language development. Instead, they claim that language learning is individual, and that it is the first-born child that tends to develop language skills with greatest ease.  I conclude that preschool teachers seem to lack knowledge about research done on this subject, but that it is also possible that their experiences and opinions could be the basis of future criticism of current research. / Den här studien genomfördes för att söka svar på om yngre barn tillägnar sig språket lättare om det har ett äldre syskon. Uppmärksammar förskollärare att de yngre barn som har äldre syskon generellt har en lättare eller bättre språkutveckling än de som inte har det? Litteraturen visar att det är viktigt att ha nära och kära runt sig, att känslomässig anknytning är avgörande för språkutvecklingen och att de yngre barnen i en familj har nytta av äldre syskon. Undersökningen tolkas genom det sociokulturella och utvecklingsekologiska perspektiv som har visat att vi lär oss i relation till varandra. Den metodansats som tillämpas är fenomenologisk och en ostrukturerad intervju och en enkät har använts för att söka reda på svaren på undersökningens frågor. Resultaten i både intervjun och enkäten visar att förskollärare inte upplever att yngre barn som har äldre syskon tillägnar sig ett bättre språk. De menar att tillägnandet av språket är individuellt och till och med att det är det första barnet som tycks tillägna sig ett bättre språk än vad yngre syskon gör. Förskollärarna verkar sakna kunskap om dessa forskningsresultat, men det kan också vara så att de intervjuade förskollärarnas erfarenheter och åsikter skulle kunna ligga till grund för en framtida kritik av nu aktuella forskningsrön.