Vid blodgivning donerar blodgivare blod frivilligt. Blodet kan sedan användas inom sjukvården för exempelvis blodtransfusion, vilket kräver blodprodukter kompatibla med patienten. Förekomst av leukocyter i blodprodukter medför en ökad risk för febrila transfusionsreaktioner hos transfunderade patienter. Därför krävs det att vid framställning leukocytreducera blodprodukter och utföra kvalitetskontroll. Med analysen B-leukocytpartikelkoncentration (LPK) kan totalantalet leukocyter i helblod beräknas. Flödescytometri är en metod som kan analysera optiska och fluorescerande egenskaper hos exempelvis celler i en suspension, vilket kan användas för att kvantifiera cellantal. BD Leucocount™-Kit (BD Biosciences) är avsett för flödescytometrisk analys av antalet kvarvarande leukocyter i leukocytreducerade blodprodukter. Vid framställning av blodprodukter ska helblodspåsen vila vid rumstemperatur i minst 3 timmar efter blodgivning. I Falun används antingen ett dagsprogram där produktion sker samma dag som blodgivningen, eller ett övernattningsprogram där produktion sker dagen därpå. Prover från 505 kontrollerade erytrocytenheter, samlade i Falun, har påvisat en skillnad i leukocytkoncentration beroende på vilket program som använts. Anledningen till att erytrocytenheternas leukocytinnehåll skiljer sig är inte känt. Syftet med denna studie är därav att undersöka om vilotiden har någon effekt på leukocytkoncentrationen i helblodspåsar. LPK varierade mellan helblodspåsarna. Ett ökande leukocytantal observerades över tid i majoriteten av helblodspåsar, inklusive medelvärde. Däremot kunde inte hypotesprövning påvisa statistisk signifikans. Hypotesen om att leukocytantalet ökar över tid går emot grundläggande hematologi. Utifrån resultaten i denna studie kan inte hypotesen bevisas. Vidare studier bör genomföras. / During blood donation, blood donors donate blood voluntarily. The blood can then be used in healthcare for, for example, blood transfusions, which requires blood products compatible with the patient. The presence of leukocytes in blood products increases the risk of febrile transfusion reactions in transfused patients. Therefore, leukocyte-reduction in blood products is necessary during production. Each blood center must perform quality control on produced blood products. With the analysis B-leukocyte particle concentration (LPK), the total number of leukocytes in whole blood can be calculated. Flow cytometry is a method that can analyze the optical and fluorescent properties of, for example, cells in a suspension, which can be used to quantify cell numbers. The BD Leucocount™-Kit (BD Biosciences) is intended for flow cytometric analysis of the number of leukocytes remaining in leukocyte-reduced blood products. When producing blood products, the whole blood bag should rest at room temperature for at least three hours after the donation. In Falun, either a day program is used where production takes place on the same day as the blood was donated, or an overnight program where production takes place the next day. Samples from 505 controlled erythrocyte units, collected in Falun, have shown a difference in leukocyte concentration depending on the program used. The reason why the leukocyte content of erythrocyte units differs is not known. The purpose of this study is therefore to investigate whether the resting period has any effect on the leukocyte concentration in whole blood bags. The LPK varied between the whole blood bags. An increasing leukocyte count was observed over time in most of the whole blood bags. However, hypothesis testing did not show statistical significance. The hypothesis that leukocyte counts increase goes against basic hematology. Based on the results of this study, the hypothesis cannot be proven. Further studies should be conducted. / <p>Vårdförbundet tilldelade Leo Svahn stipendium 2021 för <em>bästa kandidatuppsats inom biomedicinsk laboratorievetenskap</em>.</p>

Introduktion: ADHD är en uppmärksamhet -och hyperaktiv störning, där 90 % i Sverige behandlas med det farmakologiska läkemedlet Metylfenidat (MPH). En stor andel med ADHD utvecklar psykiatrisk komorbiditet i form av psykisk ohälsa (frånvaro av mentalt välbefinnande). Patofysiologin hur MPH påverkar hjärnan är okänd och behandlingsformen har diskuterats som bristfällig på grund av förekommande bieffekter. Fysisk aktivitet har föreslagits som ett hälsosammare behandlingsalternativ, då evidens visat att fysisk aktivitet kan förbättra ADHD-symptom och samsjuklighet av psykisk ohälsa. Det finns inga studier som undersökt hur individer med ADHD upplever nuvarande- och önskar behandling. Syftet med denna studie blev därför att undersöka upplevda erfarenheter av ADHD och hur det farmakologiska läkemedlet MPH och fysisk aktivitet upplevs ha påverkat diagnosens symptom och individernas psykiska hälsa samt att ta reda på vilken behandling individerna önskar utifrån deras livserfarenheter. Metoden utgick från ett fenomenologiskt ramverk med hjälp av en deskriptiv kvalitativ tvärsnittsstudie, där data extraherades genom en innehållsanalys med en induktiv ansats. Urvalet selekterades genom snöbollsurval, där inklusionskriteriet var att deltagarna blivit diagnostiserad med ADHD och har erfarenheter av MPH och fysisk aktivitet. Resultatet visade att symptom för ADHD var problematik med koncentration-, hyperaktivitet-, uppmärksamhet- och systematiska svårigheter, där symptom försämrat den psykiska hälsan. Det framgick att både MPH och fysisk aktivitet effektiviserade symptom mot koncentration, hyperaktivitet och uppmärksamhet, varav KBT (kognitiv beteendeterapi) förbättrade systematiska svårigheter. Vidare bidrog MPH med fysiska, mentala och beteendeföränderliga bieffekter som försämrade den psykiska hälsan. Fysisk aktivitet visade däremot förbättra den psykiska hälsan, där inaktivitet framgick som en central nackdel för förvärring av symptom och psykisk hälsa. Deltagarnas önskan var att behandling bör uppföljas och baseras på en överenskommelse som anpassas efter individuella svårigheter och hälsotillstånd. Slutsatsen med studien kom fram till att behandlas med fysisk aktivitet i kombination med KBT skulle vara hälsosammare som första behandling mot samtliga ADHD-symptom och psykisk hälsa. I andra hand var det deltagarnas önskan att applicera MPH vid akut behov, och är därav förslag att forska fram MPH som engångsbehandling som kan användas vid inaktiva tillstånd. Studien kom fram till att inkludering av fler idrottsvetenskapliga tjänster till vård och skola behövs för mer kompetens om vikten av fysisk aktivitet för individer som har ADHD. / Introduction: ADHD is an attention-deficit/hyperactivity disorder, where 90% in Sweden is treated with the pharmacological drug Methylphenidate (MPH). People diagnosed with ADHD develop often psychiatric comorbidity in form of mental illness. The pathophysiology behind how MPH influence the brain is unknown and the treatment have been discussed as deficient due to side effects. Physical activity has been suggested as a healthier treatment option, as evidence shows that physical activity can improve ADHD-symptoms and comorbidity of mental illness. There are no studies that have invastigate how individuals with ADHD experience current- and desired treatment. The aim of this study was therefore to investigate the experiences of having ADHD and how the pharmacological treatment MPH and physical activity has affected the symptoms and mental health, and also find out what treatment the individuals want based on their life experiences. The method was derived from a phenomenological framework using a descriptive qualitative cross-sectional study. Data was analyzed with an inductive approach using an interpretive analysis. Participants was recruited through a snowball selection, where the inclusion criteria stated that participants been diagnosed with ADHD and have experience of MPH and physical activity. The results showed that the frequent occurring symptoms of ADHD were difficulties with concentration-, hyperactivity-, attention- and systematic symptoms, where symptoms had shown a negative effect on the mental health. It appeared that both MPH and physical activity made symptom improvement against concentration-, hyperactivity- and attention difficulties, while CBT (Cognitive Behavioral Therapy) improved systematic difficulties. MPH contributed to side effects that affected physiological-, psychological- and behavioral aspects, which all were perceived to have a negative influence on mental health. In contrast, physical activity improved mental health and showed no evidence of side effects, except when physical activity was absent from daily life. Inactivity appeard to be a central disadvantage for worsening symptoms and mental health. The participants desired that their treatment should be tailored to individual difficulties and health condition in a collaborative way and with follow-up from the health care worker. The study concluded that physical activity in combination with CBT would be a healthier as first treatment option to reduce symptoms of ADHD and improve mental heatlh. Additionally, the participants desired treatment with MPH in form of single doses for urgent need, and it is therefore to suggest development of such treatment option. Furthermore, the study proposes more services for sport science within healthcare and schools for containing applicable knowledge in physical activity for dose with ADHD.