This is a Degree of Master essay in the Degree of Master Programme in Education Leadership and school development at Karlstad’s university. The essay is directed towards school administrators and educators who are interested in systematic quality work and pedagogical documentation in Preschool.  The survey was sent to 250 educators, which have been selected by a total sample of all the Preschool educators in the municipality. The purpose of the thesis is to investigate the proportion of active educators that uses the educational documentation tool Pluttra in the systematically quality work and how the educators look on Pluttra as a documentation tool. Pluttra is used only in preschools.  Based on a survey I strive to get a picture of to what extent the respondents consider the educational documentation tool Pluttra to del with the systematic quality work. Previous research and results of the survey makes interesting basis to be able to work towards creating better conditions to increase the educators documentation in Pluttra in the systematic quality work. The survey shows there are differences in the use of Pluttra in relation to the level of education of participants. Educators consider that there is more time allocated to systematic quality work than time for Pluttra documentation tool. The tool is perceived positively, but only a few educators in each unit recieved training in the tool and there is no enough time allocated for using the tool.   Keywords: Systematic quality work, preschool, Pluttra, pedagogical documentation teachers

No description available.

Syftet med studien är att få förståelse för hur rektorerna organiserar det systematiska kvalitetsarbetet och hur de anställda förstår detta arbete relaterat till sin yrkesroll. Det systematiska kvalitetsarbetet är någonting som kontinuerligt och systematiskt ska genomföras i förskolan. Forskning och styrdokument beskriver att det systematiska kvalitetsarbetet kan bidra till en ökad kvalité inom flera olika aspekter i verksamheten. Metoden för studien är metodkombination där kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer och självadministrerade kvantitativa enkäter har delats ut till 20 anställda, där det blev ett bortfall på sju anställda. Deltagande i studien är två rektorer, åtta förskollärare och fem barnskötare. Rektorernas utsagor har enskilt analyserats, men också jämförts. Den ena rektorns utsagor har ställts mot med hennes anställda för att synliggöra möjligheter för utvecklande av organisationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet har analyserats med hjälp av systemteorin för att få en djupare förståelse för rektorernas organisation av det systematiska kvalitetsarbetet och hur förskolan fungerar som ett system med de tre valda yrkesrollerna. Resultatet visar på att rektorernas uppfattning av det systematiska kvalitetsarbetet kan liknas vid varandra men också utifrån de beskrivningar skolverket formulerat. Däremot visar resultatet på stora skillnader i deras sätt att organisera detta arbete. Resultatet av de olika yrkesrollernas uppfattning av det systematiska kvalitetsarbetet visar på att det finns en övergripande förståelse för detta uppdrag.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) föreskrivs det att barn ska ges inflytande och vara delaktiga i sin utbildning samt att vårdnadshavare och förskola ska samarbeta. Resultaten ska kontinuerligt följas upp och systematiskt analyseras och dokumenteras. Hur detta ska genomföras framgår dock inte. Denna studie knyter an till ekologisk systemteori med syftet att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar ett pedagogiskt dokumentationsverktyg ”Från Start Till Mål”. Hur använder förskollärarna dokumentationsverktyget avsett för att dokumentera, ta tillvara barns intresse, vårdnadshavares medverkan samt systematiskt kvalitetsarbete? Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? Nio förskollärare från tre förskolor har intervjuats. Resultatet visar att dokumentation i verktyget sker i olika tidsintervall, från veckovis till två gånger per termin. Flest anser det finns tid för dokumentation men några påtalar tidsstress. Nästan hälften anser att det är för mycket pappersarbete. Dokumentationsverktyget påvisar stöd för terminsvisa utvecklingssamtal. Samtliga intervjuade anser att de i sina iakttagelser och berättelser om barn utgår från barns intresse och vårdnadshavares medverkan. Vid användning i systematiskt kvalitetsarbete visar resultatet att intervallerna för processredovisning varierar från års-, termins- och veckovis till ständigt pågående utan avslut. Flertalet använder verktyget vid kvalitetsredovisning men inte alla vet hur de då kan använda sig av dokumentationsverktyget och kräver reflektionstid. De saknar en överblick av hela verksamheten. Flertalet av förskollärarna önskar mer utbildning för ökad kunskap om materialet. Slutsatsen blir att verktyget fungerar för dokumentation av barns intresse och vårdnadshavares medverkan men utbildning krävs för en helhetssyn angående systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning.

Sammanfattning/Abstract Studien har som ambition att bidra till förståelse för och kunskap om hur det systematiska kvalitetsarbetet i skolan kan integreras i skolans dagliga arbete. Genom att ta lärdom av goda exempel och genom att lyssna på de olika professionerna inom skolan kan kvaliteten höjas. På så sätt kan vi närma oss en likvärdig skola. Syftet med studien är att försöka få en bild av hur lärare, fritidspedagoger och specialpedagoger i skolan förstår det systematiska kvalitetsarbetet och hur det kan bli en tillgång i det vardagliga arbetet. Genom att jämföra hur olika professioner på två olika skolor beskriver sina erfarenheter, är min förhoppning att få förståelse för hur väl denna obligatoriska modell för skolutveckling är förankrad hos de som ska utföra arbetet. Studien baseras på det systemteoretiska synsättet. Det innebär att se världen i helheter istället för att se världen utifrån en enskild individ eller en enstaka händelse. Det viktiga är att se vad som händer här och nu och att ta reda på vad som hänger ihop med vad. Ett systematiskt kvalitetsarbete förutsätter ett system som utgår från helheten, där de olika nivåerna samspelar med varandra för att skapa förståelse och samsyn. För insamling av det empiriska materialet användes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer utfördes för att ge intervjupersonerna möjlighet att formulera sina svar med viss frihet. En intervjuguide användes för att vara säker på att studiens frågeställningar blev besvarade. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Datainsamlingen analyserades och sammanställdes utifrån teman. Med tidigare forskning och aktuell litteratur som stöd har studien kunnat sättas i relation till omgivande samhälle. I studiens resultat framkommer skillnader i respondenternas beskrivningar av arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Respondenterna beskriver förståelse för syftet med systematiskt kvalitetsarbete, men de har olika erfarenhet av det och hur det används. Framförallt skiljer sig lärarnas och specialpedagogernas utsagor åt. På den ena skolan beskrivs ett arbete som präglas av delaktighet och kollegialt lärande, där det systematiska kvalitetsarbetet är en del i det dagliga arbetet. På den andra skolan däremot är det ett otydligt arbete som inte upplevs meningsfullt. Det förekommer även skillnader inom den ena skolverksamheten där framförallt analys och uppföljning på fritidshemmet ses som bristfällig jämfört med skolans kontinuerliga arbete. Resultatet visar att ledningens betydelse för hur arbetet organiseras och struktureras är avgörande för hur väl det implementeras i verksamheten, vilket stöds av tidigare forskning. Ur ett systemteoretiskt perspektiv ses resultatet som att nivåerna inom systemet inte samspelar med varandra. Specialpedagoger bör medverka i skolans utvecklings- och kvalitetsarbete eftersom de har både den kompetens och kunskap som behövs. För att höja skolans kvalitet behöver rektorerna utnyttja det i större utsträckning. En stor utmaning för rektorer, pedagoger och elevhälsa är att möta alla elevers behov, därför ses utvecklings- och kvalitetsarbete som skolans och grundpelare. Ett tydligare fokus på hur specialpedagoger kan arbeta förebyggande med systematiskt kvalitetsarbete för en likvärdig skola vore önskvärt för yrkesutvecklingen. Genom att tydliggöra i utbildningen hur detta arbete kan implementeras i en verksamhet, är förhoppningen att det blir en självklar arbetsuppgift för specialpedagoger i deras kommande yrkesutövning.

Syftet med studien var att undersöka specialpedagogers inflytande och arbete med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Det presenterades utifrån två frågeställningar som inriktade sig på att belysa specialpedagogers beskrivningar utifrån sin roll gällande det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur det skulle kunna främja verksamhetens utvecklingsarbete. Med anledning av den rådande pandemin genomfördes studien via videomöten, med hjälp av enskilda intervjuer med sex specialpedagoger. Studiens forskningsmetod var kvalitativ med öppna frågor utifrån en intervjuguide. Resultatet i studien analyserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet påvisade väldigt olika svar vad det gäller specialpedagogernas beskrivningar av det systematiska kvalitetsarbetet. En av dem var inte inkopplad alls i arbetet, medan två av dem hade en ledarroll och de tre återstående ville gärna vara mera delaktiga, men saknade mandat från rektorn. Kontentan av studien var att de flesta av specialpedagogerna var överens om att specialpedagogisk kompetens och en samverkan behövdes i förskolans systematiska kvalitetsarbete, detta för att främja en verksamhetsutveckling och därmed ge alla barn en likvärdig och anpassad utbildning.

I denna studie riktas blicken mot det innehåll som på enhets- och huvudmannanivå artikuleras i förskolors systematiska kvalitetsarbeten. Studiens syfte är att synliggöra och beskriva hur förskolan framträder som utbildningsinstans i dokumenterade systematiska kvalitetsarbeten på enhets- respektive huvudmannanivå. Med en socialkonstruktionistisk ansats och diskursanalys har dokument från förskolans systematiska kvalitetsarbete analyseras utifrån diskursteori och parametrar för utbildningsfunktion. I resultatet framträder bilden av förskolan som en målfokuserad utbildningsinstans där barn utvecklas som subjekt och förbereds för framtiden. Arbetet i förskolan kan förstås rationellt och transparant där det finns en tilltro till interna och externa utvecklingsaktörer. Förskolan synliggörs som första steget i utbildningsväsendet men där olika rådande diskurser kan ses skapa spänningar som kommer till uttryck i förskolans systematiska kvalitetsarbete.

Syftet är att studera hur förskollärare och barnskötare upplever uppdraget gällande kvalitetsarbetet utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Även förskollärares och barnskötares ansvar och arbetsuppgifter i kvalitetsarbetet samt hur kvalitetsarbetet genomförs i förskolans praktik. Studien syftar inte till en jämförelse mellan yrkesrollerna, utan att förtydliga vikten med ett fungerande kvalitetsarbete, förbättringar förskolor behöver för en ökad kvalitet. Förskollärare har svårt att utföra kritisk granskning av utbildningen (Eidevald & Engdahl, 2018). Strukturella och materiella förutsättningar är grundläggande för en hög kvalitet (Skolinspektionen, 2018). Analys sker utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Hur personal understödjer varandra, hur förskolan planerar och genomför kvalitetsarbetet, hur kommunens samt läroplanens mål och riktlinjer påverkar barns möjligheter i utveckling (Andersson, 1980; Sandberg, Sheridan & Williams, 2012). Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, data samlas in från respondenternas svar i semistrukturerade intervjuer. Likheter och skillnader framgår i studiens resultat och analys. Studien tar hänsyn till etiska överväganden. I resultatet tolkar respondenterna att läroplansbeskrivningen av kvalitetsarbetet innebär ett regelbundet arbete. Förskolan följer, analyserar och får resultat för att förbättra och säkerhetsställa kvaliteten. Uppdraget innefattar att arbeta utifrån läroplanen, undervisa och höja kvaliteten. De har inte goda förutsättningar att fullfölja uppdraget. Förskollärare har ett särskilt ansvar till kollegor, att uppdraget fullföljs, delegera ut arbetsuppgifter och planera och utvärdera utbildningen. Dokumentation och reflektion är båda yrkesrollernas arbetsuppgift. Barnskötare får ett för stort ansvar, det finns få förskollärare. Förskolan arbetar medvetet med kvalitetsarbetet utifrån läroplanen (Skolverket,2018). Arbetet sker genom samarbetet i arbetslaget, de finner stöd av varandra och alla oavsett yrkesroll är lika viktiga.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur ett arbetslag i förskolan pratar om systematiskt kvalitetsarbete samt vilka konstruktioner av det systematiska kvalitetsarbetet som skapas i dessa samtal. I studien deltog ett arbetslag med förskollärare och barnskötare från en kommunal förskola via en fokusgruppsintervju och tre observationer av arbetslagets gemensamma planeringar. Resultat visar att genomförandet av policy i förskolan är en invecklad process där det krävs att de deltagande pedagogerna inte bara tolkar policy som skollag och läroplanen för förskolan, utan också att de måste göra dessa tolkningar till sina egna innan de kan applicera tolkningar i verksamheten. Lika så visar analysen av pedagogernas samtal att i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagets praktik finns många olika former av styrning och styrningsmekanismer. Dessa styrningsmekanismer formar arbetslagets möjligheter att tolka, översätta och genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan resultatet förklaras genom att pedagogerna styr och blir styrda av de olika former av policy som finns kring ämnet systematiskt kvalitetsarbete och att detta påverkar vilka konstruktioner av systematiskt kvalitetsarbete som kan skapas av arbetslaget

Syftet med aktuell studie är att belysa lärares och rektorers syn på sina förutsättningar att bedriva kvalitativ NO-undervisning med stöd av kollegiala samarbeten och skolans systematiska kvalitetsarbete. Metodval för studien är en kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgjordes av semistrukturerade intervjuer med lärare och rektorer från tre olika skolor. Lärarna hördes genom gruppintervjuer med två till tre deltagare i varje intervju medan rektorerna hördes enskilt. En tematisk analys genomfördes av materialet i syfte att finna relevanta teman kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att NO har låg prioritering på de aktuella skolorna samt att ämnet följs upp resultatmässigt men inte prioriteras i någon större omfattning i den systematiska kvalitetsutvecklingen av undervisningen. Lärarna såg inte heller det systematiska kvalitetsarbetet som ett stöd i utvecklingen av undervisningen utan hade snarare en relativt negativ bild av kvalitetsarbetet. Kompetensutveckling och reflektion kopplat till undervisningen var ovanligt. Dock ansågs kollegiala samarbeten ge stöd i undervisningen enligt merparten av respondenterna då det gav större möjlighet till samplanering, differentierad undervisning och reflektion. Studiens resultat påvisar även att användande av NTA-material kan bidra till utveckling av undervisningen och lärares kompetens. Studien visar på behov av en förändrad inställning till NO-ämnet på nationell nivå, på huvudmannanivå samt på verksamhetsnivå liksom en tydligare kommunikation mellan rektorer och lärare i det systematiska kvalitetsarbetet. / The purpose of this study is to shed light on teachers' and principals' view at their conditions to conduct quality science teaching with the support of collegial collaboration and the systematic quality work of the school. The chosen method for this study is a qualitative approach where the empirical material consisted of semi structured interviews with teachers and principals from three different schools. The teachers were heard through group interviews with two to three participants in each interview while the principals were heard individually. A thematic analysis was conducted to find relevant themes linked to the purpose of the study and research questions. The results show that science has low priority at the schools, also the subject is followed up by results but not prioritized in the systematic quality development. The quality development work was not perceived to be supportive in the education of the teachers, instead the teachers had a relatively negative view on quality work. Competence development and reflection connected to education was unusual. Collegial collaboration was seen to be supportive to teaching by most of the respondents, it benefited co-planning, differentiated education and reflection. Furthermore, the result of the study showed that using NTA-material can contribute to development of education and competence of teachers. The study highlights a need for change in the approach to science education on a national- municipal- and operational level, as well as a clearer communication between principals and teachers when it comes to the systematic quality work.