No description available.

Bridge Resource Management (förkortat BRM) är idag en naturlig del av handhavandet av fartyg, med syfte att öka säkerheten. Olyckorna till sjöss minskar däremot inte i den takt som de borde. Studien har därför ställt frågan om hur aktiva sjöbefäl upplever att träning i BRM kan förbättras för att bidra till ökad säkerhet, med icke-tekniska förmågor som teoretisk utgångspunkt. Slutsatsen är att inget fartyg är det andra likt när det gäller arbetet med BRM, och förhållandevis abstrakta egenskaper hos besättningen som inställning och beteende i kombination med praktisk nautisk kompetens och erfarenhet är nyckelkomponenter för fartygets säkra framförande. Varje tillfälle för BRM-träning bör också hanteras som unikt, framför allt utifrån deltagarnas specifika behov och bakgrund. / Bridge Resource Management (in short BRM) is today a natural part of ship handling, with its purpose of enhancing safety. The accidents, on the other hand, are not declining by a desired rate. This study has therefore posed the question of how working deck officers experience training in BRM and how it is contributing to safety. The theoretical basis is the concept of non-technical skills. The conclusion is that every vessel is unique when it comes to BRM. Seemingly abstract faculties as attitude and behavior shown by the crewmembers combined with practical, nautical competence and experience are key factors for safe ship handling. Every moment of BRM-training should be a unique event, and therefore arranged keeping the specific needs and background of the participants in mind.

<p>Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrån känslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat på Gävle sjukhus mellan 6-18 månader. Resultatet redovisades utifrån studiens frågeställningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde många olika känslor och tankar inför sin nya yrkesroll. Känslor såsom rädsla, nervositet och förväntan var några exempel. Stödet och bemötandet från andra sjuksköterskor och närmaste chef var övervägande bra, medan bemötandet från under-sköterskor och läkare upplevdes som mindre bra. Faktorer som ödmjukhet, trygghet och erfarenhet var något som sjuksköterskorna utvecklade med tiden och det underlättades av att de gavs utrymme för att vara nya och osäkra. En bra introduktion på arbetsplatsen var också underlättande. Slutsatsen som dras är att merparten av nyutexaminerade sjuksköterskor går igenom en liknande känslomässig process under den första tiden i yrket. Det som kan påverka den processen positivt eller negativt är de yttre faktorerna; utbildning, introduktion samt teamwork och det är dessa som det behövs bättre planering kring.</p> / <p>The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experienced their first period of time in the profession on the basis of emotions, thoughts, support and treatment. The study was conducted as a qualitative interview study with four participants who had worked at Gävle Hospital between 6-18 months. The results were reported from the question formulations in the study and showed that newly graduated nurses experienced many different emotions and thoughts with their new professional role. Feelings such as fear, nervousness and anticipation were a few examples. The support and the interaction between other nurses and the manager of the ward were considered good, while the interaction with the assistant nurses and doctors worked less well. Factors such as humility, experience and gaining security in their new profession was something that the nurses developed over time and it was facilitated by the fact that they were given the space to be new and insecure. A good introduction to the ward was also facilitation.<strong> </strong>The conclusion reached is that the majority of newly graduated nurses goes through a similar emotional process in their first period of time in the profession. What can affect the process positively or negatively is the external factors; education, introduction and teamwork, and it is those factors that needs better planning.</p>

Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrån känslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat på Gävle sjukhus mellan 6-18 månader. Resultatet redovisades utifrån studiens frågeställningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde många olika känslor och tankar inför sin nya yrkesroll. Känslor såsom rädsla, nervositet och förväntan var några exempel. Stödet och bemötandet från andra sjuksköterskor och närmaste chef var övervägande bra, medan bemötandet från under-sköterskor och läkare upplevdes som mindre bra. Faktorer som ödmjukhet, trygghet och erfarenhet var något som sjuksköterskorna utvecklade med tiden och det underlättades av att de gavs utrymme för att vara nya och osäkra. En bra introduktion på arbetsplatsen var också underlättande. Slutsatsen som dras är att merparten av nyutexaminerade sjuksköterskor går igenom en liknande känslomässig process under den första tiden i yrket. Det som kan påverka den processen positivt eller negativt är de yttre faktorerna; utbildning, introduktion samt teamwork och det är dessa som det behövs bättre planering kring. / The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experienced their first period of time in the profession on the basis of emotions, thoughts, support and treatment. The study was conducted as a qualitative interview study with four participants who had worked at Gävle Hospital between 6-18 months. The results were reported from the question formulations in the study and showed that newly graduated nurses experienced many different emotions and thoughts with their new professional role. Feelings such as fear, nervousness and anticipation were a few examples. The support and the interaction between other nurses and the manager of the ward were considered good, while the interaction with the assistant nurses and doctors worked less well. Factors such as humility, experience and gaining security in their new profession was something that the nurses developed over time and it was facilitated by the fact that they were given the space to be new and insecure. A good introduction to the ward was also facilitation. The conclusion reached is that the majority of newly graduated nurses goes through a similar emotional process in their first period of time in the profession. What can affect the process positively or negatively is the external factors; education, introduction and teamwork, and it is those factors that needs better planning.

Idag är många branscher beroende av ett gediget teamwork. Det finns dock ett behov av objektiva mätsystem för teamwork och därför har detta projekt som syfte att skapa och testa ett observationsprotokoll utifrån den teoretiska modellen ’The Big Five of Teamwork’ framtagen av Salas, Sims &amp; Burke (2005). Observationsprotokollet användes för att observera teamwork mellan två flygledare på Arlanda ATCC. Därefter fick flygledarna svara på en enkät för att bidra med subjektiva aspekter från modellen. Totalt genomfördes 15 stycken strukturerade observationer. Resultatet visade att det är möjligt att skatta teamwork på flygledare med hjälp av ett observationsprotokoll baserat på sex av åtta komponenter, där inte teamorientering och gemensam mental modell ingick. Komponenterna visade sig vara mer än bara ett observerbart beteende och enbart observationer frambringar inte en rättvis bild över komponenten. Resultatet visade också på att flygledarna själva upplever samtliga komponenter som en del av arbetet. Observationerna visade att samarbetet kunde se olika ut och skilja sig från team till team, och att flygledarna anpassar sig efter varandras behov. / Today, many industries are dependent on a solid teamwork. However, there is a need for objective measurement assessment for teamwork and therefore this project aims to create and test an observation protocol based on the theoretical model ’The Big Five of Teamwork’ compiled by Salas, Sims &amp; Burke (2005). The observation protocol was used to observe teamwork between two air traffic controllers at Arlanda ATCC. After the observations the air traffic controllers answered a survey to receive subjective aspects from the model. A total of 15 structured observations were conducted. The results revealed that it’s possible to estimate teamwork on air traffic controllers using an observation protocol based on six of eight components, where team orientation and shared mental model were not included. The components appeared to be more than just an observable behavior, thus only observations does not give a fair picture of the component. The result also showed that air traffic controllers themselves perceive all components as a part of the work. The observations showed that the cooperation could look different and differ from team to team, and that air traffic controllers adapt to each other’s needs.

Bakgrund: I Sverige rapporteras det årligen om patienter som drabbats av postoperativa trycksår och nervskador, till följd av felaktig positionering och/eller utesluten repositionering. Dessa komplikationer orsakar patienten onödigt lidande och förlängda vårdtider samt orsakar höga kostnader för sjukvården. Trots tidigare forskning som redogör för hur dessa komplikationer kan förebyggas saknas det ännu forskning om hur operationssjuksköterskans kunskaper är inom ämnet. Därmed är studien utförd för att undersöka och beskriva operationssjuksköterskans kunskaper idag utifrån ett stickprov bestående av några slumpmässigt utvalda sjukhus i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att belysa operationssjuksköterskans kunskaper om positionering och repositionering för att förebygga postoperativa komplikationer, specifikt trycksår och nervskador. Metod: Studien utfördes som en empirisk tvärsnittsstudie med deskriptiv design och kvantitativ ansats där data samlades in via en egenutformad webbenkät. I studien deltog sju sjukhus i Sverige, vilket totalt resulterade i 137 enskilda deltagare. Resultat: Resultatet visade att dagens operationssjuksköterskor är intresserade av att få mer kunskap om preventivt arbete mot trycksår och nervskador. Det visade även en varierad åsikt om vem som besitter huvudansvaret för repositioneringen under operation. Slutsats: Deltagarna informerade om att de inte får regelbunden information inom ämnet från sin arbetsplats. Detta kan vara en av anledningarna till att repositionering inte utförs i den bemärkelsen som är rekommenderat enligt tidigare forskning. Det bör beslutas om vem som ska besitta huvudansvaret eller om det skall införas fasta rutiner för att därmed bidra till att patienten inte utsätts för onödigt lidande. / Background: Yearly in Sweden, patients are reported suffering from postoperative pressure ulcer and nerve damage due to incorrect positioning and/or excluded repositioning. These complications cause patient unnecessary suffering and extended time in care in the hospitals as well causes high costs for healthcare. Despite previous research which describes how these complications can be prevented, there is limited research on how the operating theatre nurse´s knowledge is on the subject. The study is conducted to investigate and describe today´s operating theatre nurses knowledge based on a sample of some randomly selected hospitals in Sweden. Aim: The aim of the study is to highlight the operating theatre nurse´s knowledge of positioning and repositioning to prevent postoperative complications, specifically pressure ulcers and nerve damage. Method: The study was conducted as an empirical cross-sectional study with descriptive design and quantitative approach where data was collected by a self-designed web questionnaire. In the study, seven hospitals in Sweden were participating, which resulted in 137 participants. Results: The results showed that today's theatre nurses are interested in gaining more knowledge about preventive work against postoperative complications, specific pressure ulcers and nerve injuries. It also showed a varied perception about who has the main responsibility for repositioning during surgery. Conclusion: Participants informed that they don´t receive regular information within the subject from their workplace. This may be one of the reasons why repositioning is not performed as recommended by previous research. It should be decided who should be in charge of the repositioning to prevent patients from unnecessary suffering.

Idag byggs många system som består av svårlästa kodbaser med låg förvaltningsbarhet. En anledning till detta är att utvecklarna av systemet har olika bakgrund och kunskap i hur de skriver kod. Att skriva sin kod på helt skilda sätt är något som kan skapa problem i takt med att system blir större och allt mer komplexa. Nethouse i Borlänge har sedan 2015 arbetat med förvaltningsuppdraget TRAP (Transportstyrelsens Administrativa Processystem) där en problematiskt förvaltning upplevts i och med att systemet är uppbyggt med hjälp av olika tekniker. Tekniken i TRAP ska lyftas och målet med detta är att skapa en mer lättläst och förvaltningsbar kodbas jämfört med hur TRAP ser ut idag. För att uppnå detta är planen att i teamet etablera ett gemensamt tankesätt som grundas i de riktlinjer som Clean code förespråkar. Studien syftar till att beskriva hur ett team arbetar med etableringen av ett gemensamt tankesätt som grundas i Clean Codes riktlinjer samt faktorer som anses vara viktiga att beakta. För att uppnå syftet användes två frågeställningar:  Hur arbetar teamet med etableringen av det gemensamma tankesättet idag?  Vilka faktorer kan anses som viktiga att beakta när ett nytt gemensamt tankesätt ska etableras? En fallstudie utfördes med intervjuer och enkäter som datainsamlingsmetoder för att ha möjlighet att besvara frågeställningen. Resultatet från studien visar att teamet på Nethouse använder sig av par- och mobprogrammering samt i enstaka fall kodgranskning för att etablera det gemensamma tankesättet. Resultatet beskriver även fyra faktorer som är viktiga att beakta när ett gemensamt tankesätt som grundas i Clean codes riktlinjer ska etableras. De fyra faktorerna är ömsesidigt förtroende, ömsesidighet kring det arbete som utförs, tvåvägskommunikation och tillvägagångssätt. / Many of todays systems are made of code bases with low readability which leads to low maintainability. One reason to this is that developers of the system have different experience and knowledge in how to write code. When code is written in totally different ways it can create problems as the system grows and becomes more complex. Since 2015, Nethouse in Borlänge has managed a system called TRAP (Transportstyrelsens Administrative Process System). TRAP is built with different techniques and during the maintainability process a lot of problems has occured because of that. The technique in TRAP is about to be lifted and by doing this one part of the goal is to create a code base which is more easy to read and maintain compared to todays code base. To achieve this goal the plan is to establish a common mindset in the team. A common mindset which is based in a set of guidelines called Clean code. The purpose of this study is to describe how a team is working to establish a common mindset based in the guidelines of Clean code and to describe important factors to consider in this situation. Two research questions was used to achieve the purpose of this study:  How is the team working today to establish a common mindset?  Which factors can be considered as important when a common mindset is about to establish? A case study with the help of interviews and questionnaries was conducted to answer these two questions. The result shows that the team is using pair programming, mob programming and also code review to establish a common mindset. The result also shows that the four factors mutual trust, mutual performance monitoring, closed loop communication and method are more important to consider in this situation.

Multikulturelle Teamarbeit ist ein praxisrelevantes Thema. Der Einsatz von Teamarbeit hat über die letzten Jahre in Unternehmen stark zugenommen. Neben diesem Trend führen Globalisierungsprozesse zu einer zunehmenden kulturellen Diversität der Belegschaft. Für Unternehmen sind die Arbeitsfähigkeit und die Effizienz multikultureller Teams erfolgskritisch, weshalb auch die wissenschaftliche Beschäftigung mit dem Thema stark zugenommen hat. Eine Vielzahl an Leistungsdeterminanten multikultureller Teams wurde bereits untersucht, einen dabei wenig beachteten Aspekt menschlicher Zusammenarbeit stellt das Phänomen Macht dar. Macht spielt in Unternehmen arbeitenden multikulturellen Teams eine Rolle, weil diese Tätigkeit in einem besonderen Kontext von Regeln und Strukturen stattfindet. Das Auftreten von Macht und der Umgang damit können einen entscheidenden Einfluss auf die Zusammenarbeit und den Erfolg eines Teams haben. Der Umgang mit Macht und der Umgang mit kultureller Differenz stellen Anforderungen dar, die von in multikulturellen Teams arbeitenden Individuen bewältigt werden müssen um eine Zusammenarbeit erfolgreich zu gestalten. Mit einer handlungstheoretischen, subjektbezogenen Perspektive, werden das alltägliche Erleben sowie die Erfahrungen und Handlungen von Individuen im Unternehmenskontext untersucht. Datengrundlage bilden leitfadengestützte, problemzentrierte Interviews im Rahmen eines qualitativen Forschungsdesigns. Bei der Datenanalyse ergaben sich drei relevante Beziehungsebenen auf denen Macht eine Rolle spielt: Individuum – Unternehmen, Individuum – Vorgesetzter und Individuum – Teammitglieder. Auf jeder Ebene wurden Machtfaktoren, die einen wahrgenommenen Einfluss auf die Beziehung haben, sowie Umgangsstrategien mit den jeweiligen Machtfaktoren analysiert. Die Umgangsstrategien stellen die Handlungsmöglichkeiten von Individuen dar sich in Machtverhältnissen zu positionieren. Dabei werden eine Reihe zu Grunde liegender Motive sichtbar, wie Autonomie, Struktur, Anerkennung, Stärkung der eigenen Position, Individualität erleben und Handlungsmöglichkeiten nutzen. Die datenbegründete Theorie zum Umgang mit Macht und kultureller Differenz im Rahmen von Teamarbeit versteht sich als Beitrag zur Erforschung des Phänomens Macht und der damit unmittelbar verbundenen Aspekte. Die Arbeit gibt einen ersten Überblick über einen wenig erforschten Bereich und möchte die Relevanz des Themas betonen.:1 Einleitung 2 Theoretische Vorüberlegungen 2.1 Macht 2.1.1 Begriffsgeschichtliche und definitorische Anmerkungen zum Machtbegriff 2.1.2 Machtdefinitionen in den Sozialwissenschaften 2.1.3 Empirische Studien zum Machtphänomen 2.1.4 Dimensionen und Eigenschaften von Macht 2.1.5 Zusammenfassung relevanter Machtmerkmale 2.2 Kulturelle Differenz 2.2.1 Begriffsdefinition Kultur 2.2.2 Verständnis kultureller Differenz 2.2.3 Bedeutung von Macht im interkulturellen Kontext 2.3 Teamarbeit 2.3.1 Begriffsdefinition Teamarbeit 2.3.2 Die Besonderheiten multikultureller Teams 2.3.3 Multikulturelle Teamarbeit im Unternehmenskontext: Vor- und Nachteile sowie Einsatzmöglichkeiten 2.3.4 Macht und multikulturelle Teamarbeit – Forschungsergebnisse 2.4 Zusammenfassung Bedeutung von Macht im Rahmen multikultureller Teamarbeit 3 Methodologischer Rahmen und Forschungsdurchführung 3.1 Wahl des Forschungsvorgehens 3.1.1 Prinzipien qualitativer Forschung und deren Anwendung 3.1.2 Forschungsethik 3.2 Datenerhebung 3.2.1 Das qualitative Interview 3.2.1.1 Das problemzentrierte Interview 3.2.1.2 Rolle der Narration 3.2.1.3 Das Experteninterview 3.2.2 Konstruktion und Durchführung der Leitfadeninterviews 3.2.3 Sampling und Zugang zum Feld 3.3 Datenaufbereitung 3.3.1 Datenaufzeichnung 3.3.2 Transkription 3.4 Qualitative Datenanalyse 3.4.1 Einzelfallanalyse – Theoretisches Codieren nach dem Grounded Theory Ansatz 3.4.2 Komparative Analyse am Einzelfall und beim Fallvergleich 3.4.3 Auswertungsschritte zum Experteninterview 3.5 Kritische Reflexion des Forschungsvorgehens 4 Ergebnisse der empirischen Untersuchung 4.1 Kurzportrait der Interviewpartner und ihrer Unternehmen 4.1.1 Vorstellung der Unternehmen 4.1.2. Vorstellung der Interviewpartner mit kurzem Überblick über die Einzelfallanalyseergebnisse 4.2 Vorstellung der Ergebnisse aus dem Fallvergleich 4.2.1 Beziehungsebene Individuum-Unternehmen 4.2.1.1 Unternehmensvorgaben als Machtfaktor 4.2.1.2 Umgang mit Unternehmensvorgaben 4.2.1.3 Zusammenfassung Beziehungsebene Individuum-Unternehmen 4.2.2 Beziehungsebene Individuum-Vorgesetzter 4.2.2.1 Vorgesetzter als Machtfaktor 4.2.2.2 Umgang mit Vorgesetzten 4.2.2.3 Zusammenfassung Beziehungsebene Individuum-Vorgesetzter 4.2.3 Beziehungsebene Individuum-Teammitglieder 4.2.3.1 Machtfaktoren auf der Beziehungsebene Individuum-Teammitglieder 4.2.3.2 Umgang mit den Teammitgliedern 4.2.3.2.1 Umgangsstrategien beim Erzählen 4.2.3.2.2 Direkte Umgangsstrategien 4.2.3.3 Zusammenfassung Beziehungsebene Individuum-Teammitglieder 5 Zusammenfassung der Forschungsergebnisse 5.1 Handlungsmöglichkeiten als Umgang mit Macht 5.2 Rolle kultureller Differenz beim Umgang mit Macht 5.3 Diskussion der Ergebnisse

Studien undersöker kommunikationens betydelse för effektiva team inom fastighetsförvaltning. Teamarbete, där kommunikationen har stor betydelse, är ett verktygsom företag kan använda för att skapa effektivitet. Studien motiveras av fastighetsbranschens betydande roll för bostadsbrist och rådande effektivitetskrav. Detta undersöks genom tidigareforskning, intervju av anställda på förvaltningsföretag och analys. Teambuilding, konflikthantering och arbetstillfredsställelse belyses som komponenter kring ämnesområdet. / This paper investigates the meaning of communication in effective teams. This is done by qualitative research and interviews with the purpose of creating a theoretical framework to describe how communication can be used to improve effectiveness. The paper focuses on property- and facility management due to the meaningful role these industries have on the shortage of housing that occurs today. A demand for effectiveness is there fore a fact for these industries which also is a motivation for this study to be done. The study investigates the impact on communication due to the components of conflict management and job satisfaction.This is done because these components have not been linked to communication and/oreffective teams in previous research.

I denna kandidatuppsats undersöktes vilka typer av problem mjukvaruutvecklare i team på företag i Sverige anser finns när det gäller samarbete med andra mjukvaruutvecklare. Empiriska data samlades in genom intervjuer med utvecklare och en kvalitativ dataanalys genomfördes sedan. Med hjälp av en taxonomi för teamprocesser kunde de upplevda problemen härledas till vissa typer av teamarbete. Uppsatsens slutsatser är att de intervjuade mjukvaruutvecklarna upplevde problem som kan kopplas till teams förmågor att ge varandra understöd, att koordinera arbete, hålla koll på sina framsteg, hantera konflikter och att skapa strategier och planer. Ett teoretiskt förslag till när det kan vara troligt att dessa problem inträffar presenterades också men detta kräver vidare undersökningar. Studiens resultat bedöms kunna utgöra möjliga utgångspunkter för vidare studier för att exempelvis undersöka hur frekventa de typer av upplevda problem som uttrycktes i denna undersökning är. / This bachelor’s degree project constitutes a study of which types of problems software developers in teams at companies in Sweden believe exist regarding teamwork with other software developers. Empirical data was collected through interviews with developers and qualitative data analysis was then conducted. Using a taxonomy of team processes the perceived problems could be tied to certain types of teamwork. The conclusions of the study are that the interviewed software developers perceived problems that can be tied to team’s abilities to give each other backup, to coordinate work, keep track of their progress, managing conflicts and creating strategies and plans. A theoretical suggestion as to when it might be likely that these problems occur was also presented but this requires further investigation. The result of this study is regarded by the author to form a possible basis for further studies to for instance investigate how frequent the types of perceived problems mentioned in this study are.