Ondskans tecken är en uppsats som handlar om hur bildspråket använder sig av yttre tecken för att beskriva en människas inre karaktär. Med fokus på dikotomin mellan gott och ont undersöks och problematiseras karaktärsdesignen av tecknade figurer i den västerländska populärkulturen. Examensarbetet framhåller även hur vårt gemensamma bildspråk reproduceras från generation till generation och hur dessa föreställningar blir till en del av vår kulturella förförståelse. Uppsatsen belyser dessa frågor ur ett bildlärarperspektiv.

Uppsatsen syftar till att undersöka ungdomars reception av fenomenet manga/anime på ett etnografiskt arbetssätt, avgränsat med begreppet ungdomskultur. Fokus ligger på två mangayttringar som närmast berör ungdomar: shōjo för flickor och shōnen för pojkar. Resultatet redovisas i tre olika teman: Estetik/Stil, Makt/Könsroller och Berättelser/Myter,vilka tolkas med hjälp av ett raster på textuell, kontextuell och sociohistorisk nivå.Undersökningen är kvalitativ med sju ungdomar som informanter, och empirin består avfältanteckningar, fotodokumentation och intervjuer.Ungdomarnas fascination av mangaserier kan delvis förklaras med att de ritas i ett utstuderat ”filmiskt” maner, med snabba bildväxlingar och många olika bildvinklar, och delvis med att läsaren kan följa protagonistens utveckling under många år, parallellt med sin egen utveckling till ett vuxnare jag. Kulturyttringen uppmuntrar även till eget medskapande och egenamatörmanga-produktion, vilket medför att många ungdomar publicerar sitt eget material,både i pappersform och på internet. Detta gör fenomenet förhållandevis ohierarkiskt.Manga/anime-traditionen är ofta ironisk och lekfull, motiven i den tidiga sekventiellabildkonsten i Japan hämtades från nöjes- och teatervärlden, men under den flamsiga ytan döljsofta allvarliga resonemang. Berättartraditionen kan uppfattas utifrån tre olika modus: vardagligt, humoristiskt och poetiskt. Ungdomarna kan i postmodernistisk anda ta del av det främmande och egendomliga, men kan också; när de själva vill, stänga av och avskärma sigifrån det.Estetiken betecknas av eklekticism, brottstycken, lekfull inställning till form och konventionoch raserandet av hierarkiska traditionerna. Könsroller utmanas med crossdressing, och demanliga protagonisterna ritas ofta med påfallande feminina anletsdrag. Uppsatsen beskriverdetta med bakgrund av queerteoriska tankegångar, där en given norm ifrågasätts. Läsandet avserietidningar har nästan alltid betraktats nedlåtande, med någon form av moralpanik i sitt kölvatten. Detta kan betraktas som en reaktion mot en pågående modernisering. Resultatet av uppsatsen visar inte på någon större förändring i det traditionella könsrollstänkandet, men en viss omformulering pågår.

Jag vill som blivande lärare i huvudämnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt läromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag på ytterligare vägar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lära sig läsa och förstå mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskälla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag även en analys av ett läromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka hur man kan använda sig av serietecknande och tecknade serier i undervisningen med elever som har Svenska som andraspråk och vad elever och lärare anser om detta. Syftet har även varit att undersöka om - och i så fall - hur arbete med serietecknande och tecknade serier kan främja språkutvecklingen. Undersökningen har baserats på fyra lektioner då eleverna fick arbeta med serietecknande och tecknade serier. Dessa lektioner fick eleverna utvärdera. Dokumentationen gjordes genom dagboksanteckningar, kvalitativa intervjuer med deltagande elever och lärare samt elevernas skriftliga utvärderingar. Resultatet visade att eleverna genomgående fann arbetet med tecknade serier som meningsfullt och roligt och att de i ökad omfattning vill arbeta med tecknade serier i undervisningen. Även lärarna såg positivt på undervisningsformen. Huruvida serietecknande och tecknade serier mer explicit kan främja språkutvecklingen är svårt att besvara. Eleverna visade dock på stort engagemang, fantasirikedom och kreativitet, vilket torde vara faktorer som har främjat språkutvecklingen.

Tecknade serier behandlas ofta som ett sidoprojekt inom bildundervisningen och verkar sällan ses som ett komplett lärandemål. Med detta arbete vill vi öka förståelsen för hur serier kan användas i bildundervisningen som ett didaktiskt verktyg med grund i relevant forskning. För att ta reda på mer om vilka möjligheter och begränsningar som finns gjordes en sammanställning av aktuell forskning inom ämnet. Vidare tittade vi på hur serier användes och presenterades i ett läromedel i bildämnet, relaterat till forskning om serier och även till multimodalitet. Materialet som analyserats är en del av ett formellt läromedel i bild från NE. Kort sagt fokuserade läromedlet främst på fakta om serier och inte så mycket på visuellt berättande. Den sammanställda forskningen visar på en generell nytta med att använda serier som multimodal och didaktisk resurs, vilket kontrasterar det formella läromedlets presentation av serier.

Serieforskning som tvärvetenskapligt fält avancerar framåt ur såväl ett internationellt som nationellt perspektiv och syftar ofta till att synliggöra mediets meningsbyggande funktion, något som är intressant inte minst ur en kommunikativ aspekt. Den vetenskapliga litteraturen på området har stor spridning över olika forskningsfält och det saknas väl etablerade teorier och metoder för att analysera tecknade serier. Syftet med studien är att undersöka och analysera skildrandet av tidsförlopp i tecknade serier utifrån sidlayout och seriens system. Avsikten är att utforska hur den formmässiga kompositionen och förhållandet mellan strukturella element påverkar uppfattningen av tidsförlopp i tecknade serier. Undersökningen baseras på teori som behandlar den tecknade seriens system, dess meningsbyggande funktion, anpassningen av verbalt narrativ till visuellt medium och illusionen av tid. Tillsammans med bildanalyser av produktionsreferenser i form av kanoniserade tecknade serier och en egen mediaproduktion i en metodologisk triangulering för att ge en heltäckande bild av problemet ur olika perspektiv, samt att kunna jämföra och analysera resultaten på ett djuplodande sätt. Studien belyser och problematiserar förhållandet mellan seriestrukturen och det bildmässiga innehållet i skildrandet av tidförlopp i tecknade serier.

It has been written several papers on the use of comics as source material in history teaching. In this study, I focus on a selected title, comic book Kämpa för rättvisa. It claims itself that it can teach "about labor history". In a qualitative analysis, with metods from both narrative and semiotic fields, I analyze the comic books content and form. Based on the requirements of the history curriculum in sweden secondary school, which is materialized in a didactic history theory framework, I study the historical knowledge it conveys, how it looks in comparison with a traditional textbook and discuss the potential use of the selected comic book for history teaching in secondary schools.   In the result of my studies, it appeared that the comic book primarily conveys historical factual knowledge of industrialization and democratization in Sweden in 1900, Swedish labor history and development of the Swedish welfare during the 1900s. I also found signs that the substance abilities in the subject of history, such as the development of students' historical awareness, activation of their historical emapti and the ability to discuss (and see) the use of history can be worked with in teaching based on the comic books content. In comparison to a traditional textbook appeared comic book as more subjective in its communication of historical knowledge.

This thesis looks at the contemporary superhero comic Hawkeye and its depiction of able-bodiedness and non-able-bodiedness, in general and more specifically the portrayal of deafness that takes place in the last story arc. Issues and depictions of various levels of functionality in comics, as a visual media, and superhero comics in particular, have been and are frequently present. They, however, rely heavily on old stereotypes, both in the visual and the textual elements. The small intersection of disability studies, crip theory and the study of superhero comics have mostly focused on the comics published between 1960 and 1980. The superhero genre is a genre known for idealized depictions of healthy and strong bodies, which is why it is such an interesting and complex theme to analyse. Matt Fraction and  David Aja’s Hawkeye comic utilizes the tools and elements inherent in the comic book style to portray disability and deafness in new enriching ways both in narrative terms and in the reader’s response to the text. Looking at both the visual and textual elements of the comic this thesis finds that the comic medium and the Hawkeye comic in particular manages to depict disability in an engaging and thought provoking way. / Inspirerad av min personliga reaktion av att läsa Matt Fraction och David Ajas superhjälteserie Hawkeye, och speciellt tidningen där protagonisten i serien plötsligt blir döv, har jag undersökt hur serien arbetar med föreställningar och normer om funktionalitet. Tidigare forskning inom just den smala intersektionen av cripteori och/eller handikappforskning samt forskningen av superhjälteserier har främst fokuserat på superhjälteseriernas så kallade Silverålder, vilket är åren mellan 1960 och 1980. Efter en kort introduktion till Hawkeyes fiktionella historia i förlaget Marvels serieuniversum och hanteringen av handikapp i tidigare tecknade serier diskuterar jag i analysen hur tematiken av funktionsduglighet och funktionsnedsatthet porträtteras. Jag undersöker såväl den visuella som den textuella skildringen samt hur denna tematik problematiseras, i själva berättelsen men även för läsaren, i seriens utformning. Jag använder mig av Mitchell och Snyders teorier om narrativa proteser och handikapp-narrativ för att undersöka hur Hawkeye förhåller sig till dessa. I början av Fraction och Ajas berättelse om Clint Barton följer handikapp-tematiken deras teori om narrativa proteser och det nedtystande och/eller ignorerande av handikappet som litterära skildringar av funktionsnedsättningar vanligtvis följer. När dövheten sedan tar plats i berättelsen förändras den attityden och Hawkeye #19 och senare serier bryter starkt mot dessa konventioner. Resultatet av denna analys är att tecknade serier, i egenskap av sin speciella medieform, är synnerhet är väldigt bra lämpad för att skildra alternativ funktionalitet och serieskaparna till Hawkeye använder detta till sin fördel för att avbilda Clints upplevelse av tillfälliga skador och dövhet.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda användargenererad metadata (taggar) som komplement till kontrollerad indexering (ämnesord och klassifikationskoder) av skönlitterära tecknade serier. Studiens relevans grundas på ett behov av att utveckla riktlinjer för att ämnesbeskriva- och skapa sökingångar till tecknade serier via bibliotekskataloger (1), samt att implementering av taggningsfunktioner, via gränssnitt i onlinekataloger (OPACS), blir allt vanligare vilket förutsätter utredning för att överväga en kombination mellan systemen (2). För att besvara studiens syfte utfördes tre delstudier. Först analyserades 48 serietitlar representerade via ämnesord och klassifikationskoder i MARC-format via Libris (I), därefter analyserades de 10 titlarna - med mest metadata från steg I - representerade via taggmoln från LibraryThing (LT) (II) för att slutligen göra en jämförelse mellan de 10 MARC-posterna och taggmolnen (III). Kvalitativt orienterad innehållsanalys har använts för att samla in, dela upp samt jämföra ämnesord-/klassifikationskoder med taggar efter fasetterna: genre, tid, plats, ämne, person och form, framtagna av bl.a. Svensk Biblioteksförening (2004): ”Att Indexera Skönlitteratur”. Aboutness-teori och semiotisk-teori har applicerats för att dels skapa en djupare förståelse för problematiken i att indexera skönlitteratur (-och bild) konsekvent men även för att jämföra systemen (dvs. kontrollerat indexeringssystem med folksonomi-baserat system) ytterligare. Resultatet av studien visade att få termer, via MARC-formaten, representerade fasetter som karaktär, ämne, tid och plats medan taggmolnen från LT innehöll desto mer metadata om seriernas ”innehåll” såsom: karaktärer, (sub)genrer och ämnen. Studien visade även tendenser som att taggarna var desto mer konnotativt präglade samt att de representerade dokumentens aboutness i högre grad, jämfört med klassifikationsnotationerna-/ämnesorden, samtidigt som det skulle behövas mer ingående studier för att närma sig taggarnas egentliga betydelse. Taggarna synliggjorde även ett mer vardagligt språkbruk samtidigt som inkonsistens gällande ordstavning och syntax uppenbarades. För att kunna besvara om användargenererad metadata kompletterar kontrollerad indexering krävs fortsatta studier kring varför användare taggar samt vilka termer som används vid informationssökning av tecknade serier. Analys av metadata från lokala bibliotekskataloger skulle även behöva göras för att ge en mer rättvis bild av hur ämnesordsindexering av tecknade serier ser ut i praktiken.

We believed that knowledge organisation of manga and manhwa with homosexual (including lesbian) themes might be a challenge for Swedish public libraries. One of the reasons for this is that these themes in manga and manhwa usually occur in genres not directed towards an LGBTQ (lesbian, gay, bisexual, transgender, queer) audience. To see how Swedish public libraries treat such titles and why they treat them as they do, we examined a selection of public libraries, their collections, acquisitions, cataloguing and shelving of relevant titles. The theory used is mainly Grant Campbell’s binarisms, subject access to LGBTQ literature and critical analysis of knowledge organisation. Three methods were utilised: online directory searches, a questionnaire and semi-structured interviews with librarians. We found a number of relevant titles. Among the selection criterions used, librarians mentioned acquisition requests and title reviews. Several libraries did not perform original cataloguing or did not use subject headings indicating homosexual themes. Some of the subject headings used to indicate such themes were manga terms, others were terms directed towards users seeking literature with homosexual themes. Shelving practises varied slightly, depending, among other things, on what librarians perceived to be the target audience. Some libraries displayed titles with homosexual themes during occasions such as pride festivals. Overall, the libraries we examined claimed not to give any special treatment to titles with homosexual themes. How much work the librarians put into facilitating searches for these titles varied by their personal interest and time available.