The purpose of this thesis is to study the attitude towardscomics among librarians as well as their personal image ofthe overall attitude towards comics among librarians and themanner in which the attitude of the librarians affects how thecomics are treated in the library.I have performed this study with a qualitative approach andhave interviewed a total of five librarians working in twodifferent libraries.I have founded the theoretical base for my research in anumber of historical attitudes towards comics and thencompared these attitudes towards the answers given in theinterviews as well as prior research found in three theseswritten by Magnus Johansson, Sarah Johansson and KarinEsaiasson.The results of the study is that traces of most of thehistorical attitudes can be found among all of the interviewedlibrarians but that none of them are harboring any negativeattitudes towards comics themselves. On the other hand thestudy does imply that the image of the librarian who onlythinks that comics are meant for children is still very muchalive in the collective subconscious of the librarians.The study also shows that while librarians of today tend tohave a neutral outlook in comics the historically subpartreatment of comic in the libraries and the subsequent lack ofacademic support on the subject have made it necessary forthe librarian in charge of the comic-section to have apersonal interest/liking for comics to be able to do a goodjob. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this survey is to study how one can use comics as a medium for body activism and how it can be related to feminism. The material of choice is the book “Det kändes lungt när mina känslor dog” by Bim Eriksson, which is an illustrated autobiography. The intention is to analyse and interpret the comics “Talking Body” in a gender and body activistic perspective, by using semiotics and image analysis.  The main chapter includes a presentation of the artist Bim Eriksson. The chapter also includes a description, analysis and interpretation of the sequential story “Talking Body”. By using the concepts of body activism, body positivism and feminism I study the comics and analysed the signs which point to the meaning within the content of the comic. The study tries to understand if there is a connection between body activism and feminism within the comics of Bim Eriksson. The comic “Talking Body” as a whole, as well as the choice of specific pictures and the main character. The study concludes how the Bim Erikssons comic “Talking Body” can be interpreted as both body activist and feministic, due to its choice of artistic representation and content.

En undersökning av Bayeuxtapetens (BT) språkliga struktur. Undersökningen avser berättandetsorganisering och fördelning mellan huvudfris, bårder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad förlorad text. Särskild fokus läggs på den s.k. indexnumreringen och föreställningen om den som en indelning av BT i ett antal scener. Undersökningen problematiserar begreppet ”scen” och följer också traderandet av föreställningen om BT som indelad i ett antal scener., där två skolor utkristalliserar sig: en om 58 scener, en om ca.70. Den senare visar sig förlora sig i en rad av källhänvisningar som ingen längre känner ursprunget till. ”58”-skolan menar att indexnumreringen är en scenindelning.Undersökningen avvisar indelningen i scener som en konstruktion som inbjuder till missförstånd i tolkningen. I stället hävdas att index syftar på en postulerad, sedan länge försvunnen text, påminnande om Rolandsången. Analysen pekar på att det är den textens språkliga struktur som bestämt utformningen av hela BT, och att forskningen hittills tenderat att tolka fr.a. mittfrisens bilder allt för mycket som utsagor om konkreta skeenden. Bilderna bör istället i högre grad förstås metaforiskt; som direkta avbildningar av de språkliga metaforerna i den postulerade texten.

The study aims to examine how censorship and comics have been discussed in three debates. The aim is also to identify discourses and the orders and relations of power constructed in the debates, and to examine how librarians should handle debates about censorship and comics. Selected sources are articles from Swedish newspapers and tabloids about the debates on the Pox-trial, the manga case and the debate about Tintin in Kulturhuset. The results from the analysis indicates that the debates have been dominated by two main discourses: a discourse on freedom of speech and a discourse on social responsibility. Within the discourse of freedom of speech there is a range of perspectives that emphasize: artistic freedom, the need for open and free conversations, a discussion about how the comics are assessed in comparison with other media formats as well as a discussion about moral and moralism. The discourse of social responsibility results in a feminist and anti-porn discourse, a post-colonial and anti-racist discourse and a discourse on the protection of children and young people. Based on these results, the discourses can be analysed in relation to the laws, values and ethical guidelines for libraries. The analysis indicates that libraries and librarians should keep a balance between freeedom of speech and social responsibility. They could keep up to date with research about censorship, comics and various genres in order to make informed decisions about how to handle comics in the libraries. The librarian should also assess the comics on the same bases as literature, music, film and other cultural expressions.

Den kognitiva forskaren och teoretikern inom tecknade serier, Neil Cohn, har utvecklat en narrativ grammatisk teori som både förklarar hur människan uppfattar tecknade serier och fungerar som ett ramverk för narrativa analyser av serier. Cohn anser att teorin också kan användas för att analysera film. Avsaknaden av en liknande teori för film gör det intressant att testa i vilken utsträckning teorin kan appliceras på rörliga bilder. Uppsatsen har först beskrivit Cohns teori och relevanta skillnader mellan film och tecknade serier. Med dessa skillnader i åtanke har uppsatsen analyserat fem olika filmscener genom Cohns teori. I slutsatsen konstaterades det att teorin går att applicera på film i samma utsträckning som på tecknade serier. Teorin kan användas för att förstå bildernas samverkan och hjälpa regissören i arbetet att få en översikt över filmsekvensernas narrativ. Teorin är också användbar under manusbearbetning, i regi av främst foto och klippning och vid arbetet av bildmanus.

Användningen av serietidningar inom historisk forskning har ökat och kan jämföras med romaner, fiktion, filmer och affischer. Michael F. Scholz, en tysk professor i modern och samtida historia, har lyft flera argument för att använda serietidningar inom modern historia. Han skapade en modell för att analysera innehållet i en serietidning, som har anpassats i detta arbete för att sedan används för att analysera Hergés berömda äventyr om Tintin. I denna uppsats diskuteras användningen av ”Tintins äventyr” inom historisk forskning som en kulturhistorisk källa för icke-demokratiska element under författarens samtid, och i vilken utsträckning (om möjligt) det går att använda tecknade serier inom undervisning av historia. Forskningen baseras på teorierna av Scholz och en anpassad version av hans analysmodell, som används för att sedan analysera innehållet i Tintin för icke-demokratiska element som: förtryck, ledarskap, diktatur och maktutövning. Innehållet i böckerna jämförs efteråt med verkliga diktaturer och händelser. Denna jämförelse mellan Tintin och böckernas samtid, avgör om Tintin kan användas som kulturhistorisk källa eller undervisningsmaterial. Forskningen baseras på ett urval av fyra böcker med ett visst kriterium: 1. Berättelsen äger rum i ett land med diktatur 2. Regeringen / staten är antagonisten 3. Diktaturen har koppling till författarens samtid. De fyra äventyr som används för denna uppsats är: ”Blå Lotus”, ”Kung Ottakars Spira”, ”Det Hemliga Vapnet” och ”Tintin hos Gerillan” Resultatet visar att Tintins äventyr kan användas i historisk forskning, eller när man undervisar i skolor, som ett komplement. Dock finns det flera problem och begränsningar kring användningen av Tintin, samt ett behov av att modifiera Scholz modell för att skapa önskat empiri. Trots begräsningar och modifieringar, poängterar denna uppsats (med analysen och de element som porträtteras av Hergé) att det finns ett starkt argument för användningen av Tintin som en kulturhistorisk källa inom historisk forskning och en möjlig användning av serietidningar när man undervisar historia i skolan.

The aim of this bachelor’s thesis is to gain knowledge about thefeminist comic zine, and its meaning for its readers, writers and thelibrary. In order to explore this subject I use feminist theory, and aconcept from a theory which I call Literature as resistance. The method used in this study is qualitative interviews andqualitative content analysis. I have interviewed six individuals,identified as feminists, who read and/or illustrate feminist comiczines. The interview material were transcribed and analyzed throughthemes identified in the material. Four major themes were found;Comics and gender, Feminist role models, Feminist practice and Artistic expression. My results show that the informants in this study find the comic zinemedium to be an appropriate way of sharing experiences andspreading feminist ideas. The feminist comic zine is described as”the ultimate way of laughing together with your feminist sisters”,and it is perceived to make the world bigger and freer. To illustratefeminist comic zines is seen as a possible way to act, and influenceand change norms and structures. The feminist comic zine enablesthe informants to combine reading experiences with feministcommitment, creation and a desire to communicate something withtheir readers.

Denna studie undersöker hur serietecknare gestaltar sig själva visuellt i sina verk. Där undersökningen utgår ifrån konstnären och serietecknaren Ester Erikssons seriebok Jag Esters rester (2017). Fokuset för analysen är huvudkaraktären Ester och hur Ester är en visuell representation av Erikssons självbild. Jag utgår ifrån att karaktären Ester är Erikssons alter ego och med denna studie undersöker jag hur användandet av ett alter ego kan fungera som utgångspunkt för ett konstnärskap. Den självbiografiska serien präglas av autenticitet och subjektivitet där betraktaren förväntar sig att det som skildras är verkligt och sant, men att detta inte nödvändigtvis är fallet då det som framställs är serietecknarens subjektiva uppfattning av sig själv och den upplevda händelsen som presenteras. Det är Erikssons subjektiva uppfattning av jaget som Ester representerar, där Eriksson valt ut vilka egenskaper som hon vill lyfta fram, förstärka eller inte visa alls. Att se på självframställningen som ett alter egot skapar en distans mellan konstnären och det tecknade jaget. Det är distanseringen mellan det upplevda jaget och det konstruerade jaget som sker när ens jag blir till ett alter ego som gör det möjligt att få tillgång till andra sidor av sig själv. Denna distansering sker när serietecknaren tecknar sig själv som en seriefigur.

No description available.

Denna processundersökning på kandidatnivå beskriver inköpsprocessen och exponeringen av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningens syfte var att genom enkät- och fältundersökningar beskriva inköpsprocess, exponering och förmedlingen av manga för att kunna presentera nya förslag för placering, märkning och förmedling av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningen utgick ifrån följande frågeställningar: Var finner biblioteken information kring aktuell manga för inköp? Vad påverkar vilken manga som köps in? Hur ser katalogisering och uppdelningen av manga ut och hur går katalogisering av manga till vid Umeås filialbibliotek? Hur ser bibliotekens utbud och exponering av manga ut? Finns det eller har det funnits någon plan för förmedling och exponering av manga vid Umeås filialbibliotek? Finns det ett behov av mer förmedling av manga idag? Vad har tidigare och vad påverkar idag exponeringen och förmedlingen av manga vid Umeås filialbibliotek? Undersökningen presenterar en kort översikt över mangans- och de västerländska tecknade seriernas delade historia, mangans plats på de svenska filialbiblioteken idag och tidigare relevant forskning. I den tidigare forskningen presenteras moralpanik, populärkultur och skräplitteratur som en anledning till de fördomar som påverkar förmedlingen av manga idag och jämförs med Frankrikes starka seriekultur och marknad för manga. För att undersöka inköpsprocess, förmedling och exponering utfördes 17 enkätundersökningar i samband med 9 fältundersökningar vid Umeås filialbibliotek. Detta visade att mangan ofta köps in utan urval, på grund av en brist på manga översatt till svenska. Generellt fokuserar man mer på vad som skall köpas in än vad som undviks vid inköp. Biblioteken undviker om möjligt att påbörja inköp av långa serier men fortsätter köpa in dessa om de påbörjats. Man anpassar gärna sina inköp av manga efter förekomsten av färdiga katalogposter och katalogiserar inte mangan internt. Exponeringen av manga har minskat på senare år och 88% av respondenterna ser att det kanske behövs eller behövs mer exponering av mangan idag. Mangan placerades på biblioteken i nära anslutning till ungdomslitteratur men utan inbördes ordning. Fältstudierna bekräftade den svenska mangans målgrupper enligt Strömberg (2007 s.68). Ingen klar skillnad kunde ses emellan inköp, katalogisering och exponering av manga i en jämförelse mellan folkbibliotek och integrerade skol- och folkbibliotek, skillnaderna är sannolikt mer knutna till bibliotekens storlek och aktivitetsnivå. Undersökningen avslutas med nya förslag för inköp i form av en prenumerationstjänst ifrån Comixology, förslag för märkning av manga i två målgrupper (barn/ungdom) samt hänvisning till vidare ökad kunskap om manga som läsfrämjande medie i stil med västerländska tecknade serier.