Uppsatsen analyserar dels svensk forskningslitteratur där det utvalda materialet i litteraturgenomgången består av nio olika forskare och författare, dels kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i Östra Mellansverige. Den utvalda litteraturen består av fyra fysiska böcker, tre examensarbeten, en digital textbok och en artikel. Studiens syfte är att framhäva vilka för- och nackdelar det finns med att använda tecknade serier i undervisningen, samt att ge en klarare bild av vilken syn verksamma lärare har på dessa. Uppsatsen utgår från en litteraturgenomgång som fokuserar på att framhäva för- och nackdelar med tecknade serier i undervisningen, samt en empirisk studie i form av kvalitativa semistrukturerade lärarintervjuer som fokuserar på att ge en klarare bild av lärares syn, attityd och inställning till tecknade serier. Litteraturgenomgången grundar sig på en textanalys med kvalitativa inslag där vi tolkar innehållet i den utvalda forskningslitteraturen och på så sätt framhäver en slutsats som baseras på våra egna tolkningar. Slutsatserna visar att det förekommer betydligt fler fördelar än nackdelar med att använda tecknade serier i undervisningen och att de dessutom kan användas inom olika skolämnen och åldersgrupper. Slutsatserna visar även att lärare kan behandla framskrivningar i läroplanen på ett lustfyllt sätt genom att använda tecknade serier, trots att tecknade serier inte uttryckligen står med eller nämns i läroplanen. Studiens slutsatser visar dessutom att de intervjuade lärarna har en positiv syn på tecknade serier och att tecknade serier kan främja elevernas läsmotivation och läsutveckling, men att det dock riktar sig mer specifikt mot de lässvaga eleverna. Tecknade serier kan dessutom användas på olika sätt, både genom att eleverna får vara egna serieskapare och genom att läsa serier. Avslutningsvis visar slutsatserna att möjliga orsaker till att tecknade serier inte får så stort utrymme i skolvärlden är för att det inte står något i läroplanen och att lärare är styrda av läromedelsförfattarna.

Uppsatsen analyserar maskuliniteter i tre populära mangasserier: Kohei Horikoshis My hero academia (2014), One och Yusuke Muratas One-punch man (2012) samt Hirohiko Arakis Jojo’s bizarre adventure: part 1 phantom blood (1986). Syftet med föreliggande studie är attsynliggöra vilka maskuliniteter som representeras i mangorna och på så sätt kunna diskutera och problematisera de manliga ideal som ungdomar möter i populärkulturen. För att besvara uppsatsens syfte utgår studien från en kvalitativ metod och materialet tolkas utifrån ett genusperspektiv med inriktning på maskuliniteter. Resultatet visar att samtliga verk innehåller representationer av ideala samt icke-önskvärda maskuliniteter. Den självuppoffrande, uthålliga, starka och moraliskt drivna hjälten utgör verkens maskulina ideal. De icke-önskvärda maskuliniteterna underbygger sina handlingar med egoism. Vidare synliggör resultatet att mangornas konstruktioner av maskulinitet och femininitet både reproducerar och utmanar samhällets föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. I samtliga verk görs exempelvis femininet till något passivt och vackert och maskulinitet till något starkt och aktivt. Verken tar dock avstånd från tanken att män till sin natur är aggressiva. Resultatet visar också att mangorna skiljer sig i sina maskulina representationer. I My hero academia och Jojo’s bizarre adventure utgör protagonisterna verkens maskulina ideal medan protagonisten i One-punch man kan betraktas som en skrattspegel till ett traditionellt hjälte-ideal.

Tecknade serier är en del av litteraturen som funnits under många år men som haft en svår och komplicerad resa genom årens gång. Redan på 1950-talet fick tecknade serier en negativ stämpel som det lever kvar spår av än idag. Syftet med denna studie är att hitta ett fungerande sätt att ta in serier i klassrummet och undersöka elevers attityd gentemot serier. Jag avser undersöka vilka arbetssätt som kan skapa en positiv, trygg och social läromiljö där serier förvandlas till ett hjälpmedel som elever kan använda och utveckla i sin läs-och språkutveckling. Comics literacy är ett centralt begrepp genom hela uppsatsen, där fokus ligger på samspelet mellan bild och text, istället för att fokusera på ett perspektiv i taget. Den definition av comics literacy som används i uppsatsen är tagen från Lars Wallners (2017) avhandling. Det insamlade materialet består av elevintervjuer, elevarbete och anteckningar från några lektionstillfällen. Den tecknade serie som ligger till grund för lektionsplaneringen är Sword Princess Amaltea 1 av Natalia Batista (2017). Resultatet av elevintervjuerna och elevernas slutarbete visar att flertalet elever fick en positiv bild av serier som arbetsmetod. Eleverna fick möjlighet under intervjutillfället att utrycka för- och nackdelar med att arbeta med serier varav fördelarna var fler än nackdelarna.

In this thesis, I do a reparative reading of contemporary Swedish comics, that uses feminine signifiers, both in their imagery and writing. A crucial point of departure, in this thesis, is how literature can ”do” theory and be seen as a way of creating knowledge. I explore what the comics does to me, as a reader, and how. I experiment with the form and style of academic writing in order to clearly define my position and situate the production of knowledge. By focusing on the affects and nourishment, that the comics contain, I try to imagine a feminist other, with the help of my figuration: Nietzsche Minaj, and my imaginary utopian place: ”mitt flick(tionella) rum”. I conclude, that the comics both reproduce and transform feminine signifiers, while challenging the idea of dichotomies, in the spirit of gurlesque theory.

Jag vill undersöka vad som händer med en bibeltext när den berättas genom den tecknade seriens medie. Kan tecknade serier kan göra anspråk på att vara trogen grundtexten, på samma sätt som en översättning från grundspråket till ett annat språk? Kan serier förmedla såväl narrativ, genre och budskap och även mångtydigheten som bibelns texter i många fall erbjuder? Och kan tecknade serier i själva verket ge betraktaren/läsaren en djupare förståelse av skeendet än en översättning kan förmedla?

This essay examines through a postcolonial analysis of the intermedial aspects of comicbooks how stereotypes and depictions of the Other and the alien are formed in Tintin au Congo and Tintin en Amérique. The aim has been to call attention to the importance of the relationship between text and image to create meaning, as well as to gain a deeper insight into how different stereotypes are created and their function. Hergé illustrated the Tintin-books according to something that would come to be known as ”The Clear Line”, a way of drawing that focused on the readbility of the images. In this essay I argue that the simplicity of these readable images were used in his work as comic relief but also to create an awareness of deeper social issues in the world. There is a notable difference between Tintin au Congo and Tintin en Amérique where in the first album Hergé seems to be governed by these stereotypes, fully embracing them without questioning. In the second one however he is consciously and playfully using these images to make the reader aware of the problems with Othering, simultaneously using recognizable symbols that everyone can understand but with a critical gaze that not only reveals these problems but also condemns them. The use of these symbols and stereotypes highlights the importance of the relationship between text and image, as signification and meaning can differ depending on translation and the words used.

Sweden has an active and growing culture of feminist comic book artists that use comedy as a mean of disseminating political ideas and critic. In this essay I do a reparative reading of Sara Granér’s comic book All I Want for Christmas is planekonomi in order to find out if it advocates alternative orders and/or ways of expression. By exploring what the comic book does to me as a reader and how, using the term ”skev” – a hybrid of queer that examines normativity not strictly tied to sexuality – and gulesque theory – a mix of feminism, cuteness, the grotesque and riot grrrl –, I show that the comic book, through the use of comedy, works as a trojan My Little Pony, reclaiming the girly franchise, while challenging several so-called dichotomies, such as: femininity/masculinity; youth/adult; high art/kitsch. I conclude that the comic book contain feminist figures of resistance, and that it creates affects and nourishment that can be used as a means to imagine a feminist other.

The purpose of this study is to investigate how homosexuality and homosexual adoptions are manifested in children's comic "Bamse" and study the result in the light of a brief background about the western society and gay history. The study has a historical gender perspective and focus homosexuality primarily in modern times. Drawing on critical theory and semiotic analysis, the study shows how ideas and ideology surrounding same-sex relations and parenting are negotiated in the ”Bamse” comic. 2010 was the year when the Bamse cartoon took a step into the gender debate and introduced two gay rabbits who adopted an infant. The study shows that despite the obvious intent to anchor homosexuality as normal and integrated in the society there are hidden ideologies that reveals homosexuality as abnormal and excluded. Homosexuality in "Bamse" includes a male homosexuality and no female representatives are visible. Also is homosexuality normalized by including both traditional male and female attributes and domains. The gay man emerges as emotional, scared, unused to children, colored, not belonging in a middle or upper class, surrounded by darkness, but, while fully capable of providing care to a child, just as heterosexual parents. The study reveals how ”Bamse” contains and negotiates between conflicting ideoligies about same sex parenting. This duality of the prominent ideologies may well reflect the social concepts that exist at the time of this study in the media debate. / Syftet med denna studie är att undersöka hur homosexualitet och homoadoption manifesteras i barnserietidningen ”Bamse – världens starkasta björn” och studera resultatet mot en kort bakgrund kring samhälle, ”Bamse-” och homohistoria samt genus. Studien tar sin utgångspunkt i ett historiskt genusperspektiv som belyser homosexualitet främst under modern samtid. Vid närmandet av empirin tillämpas kritisk teori och semiotisk analys för att utkristallisera föreställningar och ideologier som omfattar studieobjekt. 2010 var det år då tidningen om Bamse tog steget in i genusdebatten och introducerade två homosexuella kaniner som genom en homoadoption bildade familj. Studien påvisar att trots att ett uppenbart uppsåt finns att förankra homosexualitet som normalt och inkluderat i samhället återfinns dolda ideologier som befäster homosexualitet som avvikande och exkluderande. Homosexualitet i ”Bamse” innefattar en manlig homosexualitet då inga kvinnliga representanter syns. Likaså understryks en homosexualitet som normaliserats genom att innefatta både traditionellt kvinnliga och manliga attribut och domäner. Den homosexuella mannen framträder bland annat som känslosam, rädd, ovan vid barn, färgad, icketillhörande av medel- eller överklass, med ett avsides boende, omgiven av mörker, men samtidigt som fullt kapabel att ge omsorg till ett barn, på samma sätt som heteroföräldrar. Denna kluvenhet eller dubbelhet i de framträdande ideologierna kan också väl avspegla de samhälleliga föreställningar som återfinns vid tiden för studien i till exempel mediadebatten.

Denna studie utgår från två utvalda läromedel för undervisning inom hållbar utveckling.En uppgift från varje läromedel genomförs i en elevgrupp i årskurs 3. Syftet är att se vad som är viktigt för elevernas lärande samt vad som tilltalar och engagerar eleverna och om eleverna uppmärksammar uppgifternas syfte. En läromedelsanalys föregår genomförandet av uppgifterna. Denna omfattar aspekter kring språk, syfte, upplägg, undervisningsform, koppling till styrdokumenten, bildernas funktion samt vad som framkommer i en ekokritisk läsning av läromedlen. Elevernas reflektioner visar att de engageras av variation. Det framkommer även att repetition är en viktig del i elevernas lärande, samt att nivån på uppgifterna i förhållande till elevernas förförståelse är en väsentlig del att ta hänsyn till. Elevernas reflektioner och resultatet av läromedelsanalysen ställs mot forskning om hållbar utveckling i undervisning, undervisning utifrån olika texttyper och forskning om inkludering i läromedel. Resultatet diskuteras även utifrån det sociokulturella perspektivet. I studien framkommer det att valet av läromedel är viktigt för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper men även utveckla en kritisk analytisk förmåga. Studien visar att båda läromedlen är relevanta att använda i skolan men att de behöver kompletteras med andra typer av uppgifter för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för att utveckla kunskaper inom hållbar utveckling.

This thesis is a study of four graphic novels that depicts the Israeli-Palestinian conflict: Palestine (1993) by Joe Sacco, How to Get to Know Israel in 60 Days or Less (2011) by Sarah Glidden, Not the Israel My Parents Promised Me (2014) by Harvey Pekar and JT Waldman, and Jerusalem: Chronicles from the Holy City (2011) by Guy Delisle. By comparing the graphic novels, I study the differences and similarities in regard to postcolonial aspects by applying the theoretical framework of Edward Said concerning the “Other” and the Orient. I study the making of the “Other” in the graphic novels by analyzing the use of time in comics, as well as narratological aspects such as focalization. The making of the “Other” is complicated in graphic novels due to its complex use of time and narratology, where a multitude of perspectives and aspects of time can exist simultaneously. Moreover, the theme of the conflict and concept of the “Other” and is further complicated in the graphic novels’ since the Israeli-Palestinian conflict is an ongoing and complex conflict.  This thesis aims to deepen the understanding of how the “Other” is depicted in the material. It also has an ambition to expand the knowledge of the medium by analyzing comics in regard to stereotypes and simplification as well as the comic’s subversive strategies. Furthermore, I analyze the relationship between objectivity and subjectivity in the graphic novels which are often categorized as journalistic comics. In regards to the genre I discuss its relationship with traditional journalism and the school of “New Journalism”.