Restid är idag en stor del av många arbetande människors vardag. Storföretagens många omorganisationer har lett till att anställda har längre resor till sina arbetsplatser idag än tidigare. Fler och fler finner av denna anledning det fördelaktigt att kunna arbeta under sin restid. Syftet med denna uppsats är att beskriva tekniken som ligger som grund för SJs, statens järnvägars, trådlösa Internetsatsning samt att studera om SJ har gjort en väl genomtänkt ITinvestering. SJ har granskat de konsekvenser investeringen kommer att få för företaget likviditet. Effekterna beskrivs dock av SJ som ringa och hela investeringen beräknas kunna finansieras med befintligt kapital. Således söker SJ inte ytterligare kapital för genomförandet. De svårbedömda faktorerna som det är svårt att sätta värden på är SJ medvetna om. SJ har valt att inte kalkylera på några positiva eller negativa svårbedömda effekter. Detta kan således sammanfattas som att SJ har en neutral ställning till de svårbestämda effekterna. SJ har noggrant tagit ställning till de alternativa uppkopplingsmöjligheter deras kunder erbjuds. SJ har studerat och utvärderat sina konkurrenter och gjort jämförelser med andra hotspot-lösningar. Faktorer som egna 3G-kort i datorn, priset, driftsäkerheten, hastigheten, uppgraderingsmöjligheten och säkerheten för tjänsten är bara några faktorer som SJ diskuterat fram och analyserat som avgörande faktorer i framtiden. SJ har använt en nuvärdesmetod som är en allmän vedertagen kalkylmodell och väl lämpad för investeringsbedömning. Den risk som investeringen innebär för SJ har kalkylerats utifrån SJ sedvanliga kalkylränta som används till alla SJs investeringar. SJ har bestämt sig för att investeringen skall betala sig helt själv. Utöver de kalkylerade intäkterna har de svårbedömda synergieffekterna i form av ökat resande ej tagits i beaktande. I framtiden är det möjligt att SJ kommer att kunna åtnjuta ett ökat resande som indirekt kan härledas till det mervärde som denna investering medför. Den huvudfråga som denna uppsats skall besvara; Har SJ gjort en väl genomtänkt ITinvestering? Vår uppfattning att den investering SJ gjort är väl genomtänkt. SJ har följt samtliga steg genom investeringsprocessen på ett välstrukturerat och väl genomarbetat sätt. Hänsyn till betalningskonsekvenserna har tagits samt SJ avkastningskrav. De tekniska aspekterna har även övervägts och saknar enligt vår bedömning större begränsningar för framtiden.

Use Case-tekniken används för kravutvinning under RE-processen. Under RE-processen utvinns och dokumenteras krav på det nya systemet. I detta arbete undersöks vilka oklarheter systemutvecklare som använder Use Case-tekniken upplever med beskrivningen av denna teknik. Hur Use Case-tekniken utvecklats och vilken kritik som riktats mot tekniken beskrivs även detta i arbetet. Undersökningen utgår ifrån hur de systemutvecklare som använder tekniken upplever att denna är beskriven och utfördes med enkäter och intervjuer. Svaret på undersökningen är att de systemutvecklare som använder Use Case-tekniken upplever att denna som helhet är tydligt beskriven. På detaljnivå upplever dock de svarande att teknikens beskrivning: * saknar stöd för på vilken nivå Use Cases skall utformas, * saknar bra exempel, * inte har tillräckligt fokus på syftet med Use Cases, * saknar stöd för hur Use Cases skall utformas, * inte beskriver skillnaden mellan generalisering och <<extend>> * inte beskriver skillnaden mellan <<include>> och <<extend>> tillräckligt väl.

Den här rapporten tog sin början i det faktum att många företag och organisationer idag inte är insatta i vad IPv6 innebär och hur de ska gå tillväga för att implementera IPv6. Det fanns vid tillfället ingen komplett metod för hur en analys av ett nätverk gick till, vad som var viktigt att tänka på, vilka tekniker som fanns tillgängliga och hur dessa implementerades. För att underlätta framtida övergångar till IPv6 bestämde vi oss för att utveckla en generell metod som användaren kan följa och läsa sig till vad de behöver tänka på vid varje steg. Metoden ger också exempel på hur användaren kan göra analyser och undersökningar som leder fram till en lösning som kan fungera för deras behov. Metoden besvarade frågeställningen ”Vad behöver ett företag göra för att kunna implementera IPv6 i en existerande nätverksmiljö?” Övergången till IPv6 är igång och många tekniker är inte färdigutvecklade. För att ta fram lösningar som fungerar för olika scenarier gjordes efterforskningar på både IP version fyra och version sex samt vilka övergångs-tekniker som är att rekommendera. Ett antal övergångs-tekniker valdes ut och sattes upp i ett testlabb där IPv6-funktionaliteten verifierades. För att ta fram en metod som täckte upp de vanligaste scenarierna diskuterades frågan med Empir AB, ett företag som arbetar med IT-lösningar och som tillhandahåller egna tjänster. Deras nätverk analyserades och det arbetet låg till grund för utformningen av metoden. Eftersom alla tekniker i metoden testades i laborations-nätverket fastställdes IPv6-funktionalitet genom att testa olika tjänster över nätverket. Testerna visade att det var fullt möjligt att implementera IPv6 efter en steg för steg-modell. Resultatet av arbetet kan användas för att initiera och fullfölja en övergång till IPv6 då användaren har en metod att följa, rekommendationer på vad som behöver göras och föreslagna lösningar som kan implementeras enligt anvisningar. / This report began with the fact that many companies and organizations today do not have any or little knowledge about IPv6 and what it means, nor do they know how to implement it. At the time of writing there were no complete method for how an analysis of a network were done, what was important to think on and which techniques were available. To ease future transitions to IPv6, we decided to develop a general method that a user could follow step by step, with instructions for what to think on at each step. The method also gives examples on how the user could do an analysis and examinations, and it eventually leads to a solution based on their needs. The method answers the question "what does a company need to do to be able to implement IPv6 in an already existing network?" The transition to IPv6 is happening and many techniques is still in development. To be able to present solutions that work with different needs, research in IP version four, version six and in transfer techniques were done as well. A set of transfer techniques was chosen and set up in a lab network where IPv6 functionality was verified. To develop a method that covered most of the common scenarios, the question were discussed with Empir AB, a company that works with IT solutions that hosts their own services. Their network was analyzed and the result was the foundation for the method. Since all techniques in the method were tested in the lab network, the IPv6 functionality was verified by testing different services over the network. The tests showed that it was possible to implement IPv6 after a step by step model. The result of this work can be used to initiate and follow through with a transition to IPv6 since the user have a method to follow, recommendations to what needs to be done and proposed solutions that can be implemented after instructions.

Anspänning, oro och stress är tre begrepp som har studerats länge, vilket har gett upphov till flertalet modeller, teorier och domäner där dessa begrepp har studerats och fortfarande studeras. I denna uppsats så kommer dessa tre begrepp bland annat att redogöras för var för sig med koppling till mätmetoder, idrott och kognitiv neurovetenskap. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur idrottsprestationer kan påverkas av anspänning, oro och stress för att utifrån det kunna redogöra för evidensbaserade metoder som kan appliceras för att främja en idrottsprestation. Först kommer anspänning att redogöras för, anspänning följs sedan av oro som i sin tur följs av stress som sista begrepp. Avslutningsvis så behandlas även problematik och möjligheter för dessa begrepp inom forskningsfältet och dess tillämpningsområden.

Denna uppsats undersöker vilka stilistiska tekniker inomfilmklippning, filmdialog och filmfotografi som har använts och varför föratt framkalla känslan av stress i filmen Uncut Gems (2019). Uppsatsenförhåller sig till Karen Pearlmans och Walter Murchs filmklippningsteorierom rytm och tempo och David Bordwells kontinuitetsteori. Sarah Kozloffger fördjupning i dialogens betydelse. Edward Branigan och Blain Brownfördjupar teorier inom filmfotografi. Totalt analyseras sex stycken scenerfrån filmen som framkallar känslan av stress hos tittaren. Resultatet visarpå att när de stilistiska teknikerna ”intensifierad” kontinuitet, överlappandedialog och följande kamerarörelser samspelar skapas en situation somefterliknar en realistisk stress som tittaren känner sig närvarande i fysisktoch emotionellt.

Introduktion: Jämfört med traditionella procedurer erbjuder tredimensionell utskrift (3D-utskrift) av föremål en fördel när det gäller att producera mer komplexa och specialdesignade varor. 3D-utskrift är mer kostnadseffektivt och tidsbesparande jämfört med andra tillverkningsteknologier. 3D-utskriftstekniker används inom flera områden, såsom militär- och vävnadsteknik. Den skapar komplexa geometrier och har också använts för att skapa ett unikt läkemedelsfrisättningsmönster som är individuellt anpassat. Detta möjliggör lokal administrering av läkemedel till specifika organ och en mängd olika läkemedelsfrisättningsmönster. Smältdeponeringsmodellering (FDM), laserbaserade system (SLA) och selektiv lasersintring (SLS) och andra 3D-utskriftstekniker används nu i den farmaceutiska tillverkningens industri. Syfte: Syftet med detta arbete är att presentera och jämföra två 3D-utskriftstekniker som används för att framställa läkemedelsformer, nämligen FDM och SLS. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med användning av databaserna PubMed och Web of Science. Resultat: I uppsatsen presenteras vilka läkemedelsformer som man kan tillverka med hjälp av FDM och SLS och vilka utmaningar samt för-och nackdelar som finns vid användning av de dessa tekniker. Vidare diskuteras acceptansen av nya läkemedelsformer tillverkade med 3D-utskrift. Slutsats: 3D-utskrift är en billig, snabb och enkel metod och med hjälp av denna teknik kan man skapa föremål som man aldrig har kunnat skapa tidigare. Under kommande år kommer tekniken att utvecklas snabbt, vilket gör den mer pålitlig och billigare. Baserat på resultaten ser 3D-utskrift ut att vara en teknologi under utveckling som öppnar för nya och spännande terapeutiska möjligheter. Dessutom är både FDM och SLS bättre lämpade som produktionsprocesser inom läkemedelsindustrin, där kostnadseffektivitet, reproducerbarhet, noggrannhet, precision och förmågan att tillverka olika frisättningsprofiler är avgörande.

Barnsjuksköterskan möter ofta barn som är rädda för nålrelaterade procedurer. Barnsjuksköterskans stöd och bemötande under en nålrelaterad procedur är avgörande för hur barnets framtida relation med sjukvården kommer utformas. Syftet med denna studie var att identifiera olika stödjande tekniker som barnsjuksköterskan kan tillämpa under nålrelaterade procedurer för att lindra eller förebygga stickrädsla hos barnet. En systematisk litteraturöversikt tillämpades som bestod av 15 kvantitativa artiklar varav 12 RCT och tre QUASI. Tillämpade databaser var CINAHL, Medline och PubMed. Sökorden identifierades med hjälp av PICO samt Svensk MeSH. Artiklarna granskades av granskningsmallar från SBU (2020c). Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultatet bestod av huvudkategorierna avledande stöd och fysiskt stöd. I avledande stöd inkluderades olika typer av distraktionstekniker. Inom fysiskt stöd inkluderades olika typer av beröring. Slutsatsen blev att olika stödjande tekniker bidrog till förebyggandet och/eller hämmandet av upplevd stickrädsla hos barnet, antingen i kombination med farmakologiskt stöd eller utan. Barnsjuksköterskan behöver därför tillämpa stödjande tekniker i mötet med barnet under nålrelaterade

Abstract Studiens syfte är att undersöka vilka strategier och tekniker pedagoger beskriver att de använder sig av för att inkludera alla barn i leken med utgångspunkt i begreppet “alla får vara med”. Varför vi har valt att fokusera på pedagogers förhållningssätt till barns lek är för att vi vill synliggöra vilka strategier och tekniker pedagoger beskriver att de förhåller sig till när de ska inkludera barn i lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenologin och fenomenet “alla får vara med” som är en kvalitativ metod som fokuserar på hur människor upplever olika fenomen utifrån sina egna erfarenheter och sin egen livsvärld. Sju pedagoger har fått svara på fiktiva case som är utformade för att kunna ge oss information vi eftersöker. Resultatet visar att pedagogers strategier och tekniker kring hur de inkluderar barn i lek skiljer sig beroende på bland annat pedagogers egna erfarenheter och livsvärldar. Resultatet visar också att respondenternas syn på fenomenet “alla får vara med” grundar sig i att respondenterna anser att förskolan ska vara en plats för alla, där ingen exkluderas och att alla får vara med och leka.

Henriksdalsskolan är en tvåparallellig F-6 skola belägen i Henriksdal. Skolans huvudentré är placerad på tomtens nordöstra hörn, nära busshållplatser och saltsjöbanans station. Huvudbyggnaden med alla hemvister och administrationen ligger längst i norr, för att inte skugga resten av skolgården. Resten av byggnadskroppen har baksidan mot vägen, samt öppnar upp sig mot skolgården. Den långa passagen mynnar ut i gymnastiksalen, vars konstruktion är inspirerad av ”gaussian vaults”, en valvkonstruktion som utvecklades av Eladio Dieste. Likt resten av byggnaderna är gymnastiksalen byggd i tegel, och de välvda och krökta formerna förstärker teglets materialitet.    Med en igenkännbar gestalt kan skolan annonsera sig till närområdet som en välkomnande och offentlig byggnad. Det högre tornet utgörs av en skorsten och en eldstad. Dels skapar eldstaden som är belägen i galleriet ett mervärde som samlingsplats, dels förbinds det nya med platsens industrihistoria och bildar ett landmärke. / The Henriksdal school is situated in Henriksdal, south Stockholm. It has two parallel classe from preschool to 6th grade. The school’s main entrance is located in the north east corner of the site, close to public transport points. The main building, which houses all the home units and administration is situatied in the north, in order to not shadow the school yard. The connecting building volume has its back towards the road and opens up towards the school yard. The long passage leads to the gym hall, which is inspired by “gaussian vaults”, a vault construction developed by Eladio Dieste. Like the rest of the buildings, the gym hall is built in bricks. The curved walls enhances the texture of the building material.   With a recognizeable silhouette the school has a precense as a welcoming and public building. The highest tower is a chimney and fireplace. The fireplace, which is located in the gallery creates a welcoming atmosphere and a meeting point. The chimney also conncets to the industrial history of the surrounding area and works as a landmark.

Syftet med vår studie är att skapa kunskap om förskollärares syn på matematikundervisning i relation till digitala verktyg. Data samlades in med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Det sociokulturella perspektivet förstås som lärande i en social process och används i denna studie (Lundgren Öhman 2014, s. 17). Resultaten tyder på att förskollärare som använder Blue-Bot, Magiska Trädgården och projektor använder dem i relation till matematik för att barnen ska lära sig matematiska begrepp som räkning, orientering, sortering och så vidare.    Dessutom, trots fördelarna med de olika digitala verktyg som förskollärarna nämnde och gav sina synpunkter, nämnde de också några utmaningar hur de behöver utbildas för att veta hur man använder dessa digitala verktyg och också alltid använda förskolans läroplan som en guide för att integrera den med aktiviteter.