<p>Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- och</p><p>skolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olika</p><p>styrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifikt</p><p>förändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre styrdokument, SOU</p><p>1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med två</p><p>inriktningar, innehållsanalys och diskursanalys. Med hjälp av innehållsanalysen framkom det</p><p>att begreppet elev används i både individ- och grupperspektiv samt att användandet av vilka</p><p>ord som används förändrades genom styrdokumenten. I diskursanalysen ändrar elev</p><p>betydelsen från SOU 1992:94 till skolplanen. I SOU 1992:94 är elev del av en grupp och i den</p><p>kommunala skolplanen är eleven enskild. De slutsatser som framkommer ur studien ligger i</p><p>linje med Foucaults syn på diskursen. Begreppet elev används för att reglera och normalisera</p><p>både undervisning och skolsituationen. En mer betonad mening av begreppet elev hittades i</p><p>den kommunala skolplanen än i de andra två styrdokumenten.</p> / <p>Schools are controlled by several policy documents; these exist at national- local authorityand</p><p>school level. It is up to each local government to hold responsibility and maintain the</p><p>goals specified in the policy documents. The purpose of this essay is to study the texts that</p><p>control schools and specific changes in the use of the term pupil throughout the policy</p><p>documents. The study focuses on the term pupil in the governing documents: SOU 1992:94,</p><p>Lpf 94 and one sample school curriculum. The research method used is text analysis</p><p>comprising two specific branches: content analysis and discourse analysis. Using content</p><p>analysis the term pupil can be seen in an individual and group perspective where the usage of</p><p>the word shifts throughout the policy documents. In discourse analysis the term pupil changed</p><p>meaning from the top document SOU 1992:94 to the bottom document, school level. In SOU</p><p>1992:94 the pupil is part of a group whereas in the school curriculum document the pupil is</p><p>viewed as an individual. The conclusions that can be made from this study are in agreement</p><p>with Foucault’s view. The term pupil is used to regulate and standardise in both education and</p><p>school situations, and a more specific meaning of the word pupil can be seen in the school</p><p>curriculum than in the other two documents.</p>

<p>I den här undersökningen analyseras texter skrivna av elever i olika skolår. Skillnader i texterna jämförs på helhets-, menings-, ord- och teckennivå, mellan de olika skolåren. Tjugo texter, tio från skolår 3 och tio från skolår 5, analyseras funktionellt och strukturellt. Elevurvalet har jämn könsfördelning och hälften har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att skillnaderna mellan skolåren är små och främst på menings- och ordnivå. I skolår 5 skriver eleverna fler fullständiga meningar, använder fler långord och färre särskrivningar men textlängderna varierar mer än i skolår 3. Oavsett skolår använder eleverna sagans berättelsestruktur, avslutar meningarna med punkt och använder initial versal. Några elever skriver korta texter, har en enkel syntax eller skriver inte enligt skrifspråkets normer, vilket kan tyda på att eleverna har språksvårigheter eller svenska som andraspråk.</p>

I det här arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av två läromedel i ämnet historia förårskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari år 2015 och antingen bekräfta eller motbevisa den skevajämställdhetsbild som enligt denna finns i de läromedel som har undersökts. Tillvägagångssättethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men också att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa läromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgångspunkterna för dethär arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De två läroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med två andra böcker i DN:s granskning. Båda läroböckerna ärstadieövergripande, för årskurs 7-9, och är anpassade efter LGR11. Studiens huvudsakliga resultatär att kvinnor upptar väldigt lite utrymme i böckerna, och att det mesta rörande kvinnor handlarom vad de fick eller inte fick göra. Vidare visar resultaten att kvinnor sällan skildras som aktivadeltagare i historien i läroböckerna medan männen skildras som aktiva. Därutöver visar resultatetatt historia som enbart handlar om män skildras som allmän historia genom användandet avneutrala ord. Slutsatsen är att det genuskontrakt som skildras i böckerna är stereotypt, på så visatt det kvinnliga intar en passiv roll medan det manliga intar en aktiv, och att det finns en hierarkidär det manliga ges företräde framför det kvinnliga. Således bekräftar resultaten i den här studienden skeva jämställdhetsbild som påvisades i DN:s granskning, men bidrar även med ennyansering och kvalitativ fördjupning.

Syftet i denna studie är att beskriva hur faktatexter används i skolundervisningen samt att belysa hur elever respektive lärare ser på texternas funktion i skolan. Att dela in texter i olika genrer är ett sätt för oss som människor att kategorisera texter och dess funktion i samhället. Skolan som institution är inget undantag och elever lär sig redan från unga år att göra detta. Eleverna lär sig tidigt vad de kan förvänta sig av skolans material då skolans traditioner och samhället noga ”valt ut” vad som anses dugligt för undervisning. Dessa förväntningar påverkar elevernas syn på hur en text bör se ut och det skapar även en ”klyfta” mellan de texter de möter i skolan och de texter eleverna möter hemma på fritiden. Sakprosan är i mycket hög grad socialt inbäddad och de följer tydliga normer. Det krävs en hel del fackkunskaper hos läsaren för att kunna förstå sakprosans textinnehåll då innehållet är mycket komplext och informationstätt. Sakprosan upprättar en kontakt mellan text och läsare och texten riktar sig direkt till ett du och uttrycker därmed makt. Denna studie är en kvalitativ studie där insamling av material legat som grund till forskningsbakgrunden samt till teori - och resultat delen. Analysdelen i denna studie har sin grund i en textanalys samt intervjuer som skett med aktuell lärare för en årskurs 3 samt med fyra av hennes elever. Alla dessa delar ligger som grund i diskussionsdelen. Resultatet av denna studie visar att begreppet sakprosa är högst ovanligt att använda vid benämning av icke fiktiva texter i skolan. På ett enkelt sätt kan begreppet sakprosa hänvisa till alla texter som inte är skönlitteratur, fiktionstexter och uppdiktade texter. Studien visar på att det analyserade materialets auktoritet är mycket dålig då innehållet inte uppfyller de krav för vad en bra faktatext bör vara. Texten är enligt studien inte en fullvärdig faktatext och den bör kompletteras med andra material för att bli fullvärdig. Texter och inlärning är som tidigare nämnt komplext och där med bör den aldrig ses som en enkelriktad väg.

Syftet med föreliggande studie är att genom en kritisk textanalys studera beslutsdokumentförfattade av Skolinspektionen efter tillsynsärenden vid tre kristna konfessionella friskolor.Den kritiska textanalysen görs med hjälp av Norman Faircloughs analysverktyg transitivitetoch modalitet och resultaten av textanalyserna diskuteras utifrån Fabrettis definition av detpostsekulära samhället. Resultatet synliggör de olika tolkningar som Skolinspektionen gjortav skollagen och Skolverkets föreskrifter, och visar på att de regler och föreskrifter som ges iskollagen och i läroplanerna inte erbjuder rektorer och huvudmän tillräckligt tydliga direktivkring hur skollagen ska tolkas i fråga om både distinktionen undervisning/utbildning ochkonfessionella inslag inom ramen för skolans verksamhet.

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kvalitativ textanalys, statistikredovisning, tidigare forskning och medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram undersöka betydelsen medieundervisning har för skolans demokratiuppdrag. Detta genom att kartlägga hur unga orienterar sig i dagens medielandskap och vidare se hur läroplanens innehåll kan relateras till tidigare forskning samt hur den avser att hjälpa kommande generationer att orientera sig i informationssamhällets komplexa verklighet. Genom att vidare analysera läroplanens texter med hjälp av medie- och informationskunnighet som teoretisk analysram hjälper denna studie till att identifiera skolans behov av tydliga metoder som redskap för att kunna genomföra sitt demokratiska uppdrag. Redskap som den teoretiska analysramen kan stå för och vidare styrka den betydelse som medieundervisningen har för att skolan ska kunna förankra sitt demokratiska uppdrag ännu mer i samhället.

Syftet med analysen är att utreda om det finns likheter i språkbruket i en blogg med flera skribenter som berör samma ämne. Bloggen vars skribenter analyseras är ”Drömmarnas Berg”. Genom att analysera skribenternas inlägg, och på så sätt profilera var och en, och sedan jämföra dessa så visade resultatet att det finns tydliga olikheter i deras språkbruk. Även om inläggen i sig är snarlika när det gäller användandet av internetjargong har olikheterna övertaget och det är mer synligt i deras sätt att kombinera talspråk och annan terminologi. Alla skribenter har sin egen stil och den blev tydligare efter att ha analyserat och jämfört inläggen med varandra.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen – vad gäller toppskiktet. Bland de svaga uppsatserna var pojkarna i en större majoritet än vad tidigare forskning visat, dock ej på grund av kunskapsbrister, utan på grund av ofullständiga arbeten, något som stämmer väl in på dagens rådande ”antipluggkultur”.

Studiens övergripande syfte är att åskådliggöra vad elever skriver om när de skriver berättelser. Undersökningen bygger på texter producerade av två klasser i årskurs ett som analyserats utifrån ett analysschema. Detta analysschema bygger på de frågeställningar som är karaktäristiska för en narrativ textanalys. Studien redogör för vilka karaktärer, miljöer, känslor och övergripande teman som kan avläsas i berättelserna. Dessutom framhålls skillnader samt likheter mellan pojkar och flickors innehåll. Resultatet visar att eleverna trots sin tidiga skrivutveckling kan formulera en kronologiskt och sammanhängande egentext där olika skeende äger rum. Alla elever har valt att ha en tydlig huvudperson och en eller flera bipersoner. Analysen av känslor redogör både för de känslor som uttrycks implicit samt explicit. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan vad pojkar och flickor skriver om och att få elever beskriver den mijlö där berättelser utspelar sig.Diskussionen förs vidare till att se vilka förebilder media ger barn och hur detta påerkar elevernas skrivande. Dessa förebilder upppmärksammas främst i valet av huvudperson där de könsroller som media förmedlar återspeglas i berättelserna.

Syftet med denna undersökningen är att med hjälp av kritisk textanalys, tidigare forskning och moralpsykologiska teorier undersöka hur begreppen etik och moral används av läroplanens värdegrund, de övergripande målen och kursplanen för religionskunskap och vidare se hur detta kan relateras till det som moralpsykologi för fram idag. Att analysera läroplanens texter och skolverkets kommentarmaterial med hjälp av moralpsykologiska teorier, hjälper denna studie till att identifiera tydliga kontraster mellan den svenska skolpolitikens försök till social förändring och den vetenskapliga grunden som, denna förändring vilar på.