The purpose of the thesis is to investigate how information seeking processes,librarians and users are formed and constructed in web-based search guides ofpublic libraries. Questions raised are: How are information seekingprocesses presented in the search guides? How do libraries and librariansappear in the texts? How are users presented in the search guides?The thesis analyses web-based search guides from two large public libraries insouthern Sweden, eight texts in total. The texts are analysed through asystemic functional text analysis based on ideational meta-functions,interpersonal meta-functions and also register and context.Based on the textual analysis, effects and consequences of the design andformulation of the texts are discussed. Theories and previous research aboutinformation literacy, user education and expertise are used. Mainly fourdifferent approaches to user education are identified to further clarify anddeepen the discussion.The conclusion is that the design of web-based search guides hasconsequences for how information seeking processes, libraries and librariansand users are shaped and created in the web-based search guides.

Studiens syfte är att undersöka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framställer människor, som inte är brottsoffer eller förövare, vid brottshändelser. Brottshändelserna som står i fokus är “McCann-fallet” och “Englamordet”. Den primära teorin är gestaltningsteorin, men studien faller även tillbaka på medielogik, storytelling, nyhetsvärdering samt moraliska och etiska värderingar. Tidigare forskning som legat till stöd för studien har främst behandlat hur kidnappningar framställs i medierna, journalisters moraliska tänk kring exponering av barn i medierna, relationen mellan brott och medier, samt hur journalister ramar in och gestaltar händelser. Den tillämpade metoden är komparativ textanalys med interpersonell struktur. Studien har en kvalitativ form där sammanlagt 20 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen har studerats. Samtliga artiklar blev utvalda genom ett målstyrt urval. Ett genomgående resultat är att journalister vinklar och gestaltar personer via personifiering, dramatisering, storytelling och stereotypisering för att locka läsare.

The present study is primarily of historiographical type, but also uses comparative method and qualitative text analysis. It mainly aims to explore how Germany and the issue of guilt have been portrayed in Swedish and German nonfiction literature (excluding teaching materials) during the years 1996-2010, in the context of the Holocaust, but also makes a comparison between these two countries' depictions. Furthermore, it also examines whether it is possible to link the various depictions to specific theories, in this case determinism together with the actor and structural perspectives, as well as to other potential factors such as the authors' personal connections to the Holocaust or the millennium. In addition, overall trends is an aspect which is examined. Despite the fact that the Holocaust has been the subject of extensive research, no study with the same selection as this one has been carried out before. Previous research presented in the essay therefore has a more general character. The purely historiographical part of the essay shows that the German people are depicted as both perpetrators and victims, but also that Hitler, the SS and the Nazis always have to carry the heaviest burden when it comes to guilt. Furthermore, so-called “passive actors”, in Swedish as well as German literature, endures a lot of criticism for the way they acted during the Holocaust. In addition, both the actor and structural perspectives are used by all authors in various degrees, while determinism only is discernible in a few cases. The comparison, in turn, indicates that it is usually only minor details that distinguish the Swedish and German authors' depictions. The obvious subjectivity of the subject leads to questions regarding how factual one really can be when writing about such a delicate field as the Holocaust. Why the authors depict the Holocaust in the way they do, is therefore an issue which future researchers may try to answer.

Hälsoförordningar som presenteras i styrdokument är ett exempel på styrningsmentalitet och folkhälsoarbetets pedagogik, som avser förändra folkhälsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hälsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mål, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhälsoarbetet för år 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning från texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att påvisa styrningsmentaliteter och hälsoförordningar som betydelsefulla bestämningsfaktorer för individers hälsa. Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland. Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hälsoförordningar är mål- och vision -fokuserade om en god och jämlik hälsa för alla, där arbetet för att nå idyllen om det hälsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhälleliga hälsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förändringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsätter att hälsosamma alternativ finns tillgängliga och genomsyrar Hallands samhällsplanering, budget och samhällsvision. Uppsatsen präglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhälsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts däremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhälleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv.

Syftet med denna studie är att granska hur den bild som förmedlas av individer med en annan etnisk bakgrund än svensk är konstruerad i bilderböcker. Detta sker genom en kvalitativ text- och innehållsanalys av fem bilderböcker utgivna mellan år 1995 - 2012. Böckerna som analyseras är Noah och bästa grejen, En hög med snö, Den andra mamman, Alfons och soldatpappan samt Afrika bakom staketet. För att uppnå syftet har tre frågeställningar formulerats: hur sker personskildringen av individer med en annan etnicitet än svensk? Hur används miljön i skildringen av individer med en annan etnicitet än svensk? Hur samverkar text och bild i skildringen av personer med en annan etnicitet än svensk? Resultatet som framkommit visar att författare väljer att närma sig etnicitet på olika sätt. En del framhäver explicit individers etniska ursprung, och andra väljer att inte kommentera en persons etniska bakgrund. I alla böcker, förutom i en, skildras individerna med ett annat etniskt ursprung med mörk hy och mörkt hår. I alla böcker skildras västerländska klädesplagg. Endast en sekvens i en bok skildrar icke västerländska kläder. Färgerna på klädesplaggen har uppmärksammats som en skillnad mellan individer med en svensk etnicitet och individer med en annan etnicitet än svensk. Personbeskrivningen sker i fyra av fem böcker endast genom bild. I två av böckerna har det uppmärksammats hur miljön bidrar till personbeskrivningen av individer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Vid granskning av miljön har flera olika föremål framträtt som talar om för läsaren att en person har en annan etnisk bakgrund än svensk.

The purpose of this study is to analyse and compare how religious and non-religious world views are described and represented in three Swedish textbooks. The main question of this study is: How do three textbooks for the first stage of religious studies in high school represent non-religious and religious world views based on the text analysis tools: ethos, modality and transitivity? The three textbooks that are being analysed and compared were produced in the years of 2000, 2002 and 2009. The textbooks are used when teaching the first stage of religious studies in Swedish high school. The text analysis that I´ve chosen to use in this study is a part of Norman Faircloughs critical discourse analysis. The critical discourse analysis is one of several different ways to approach the discourse analysis in general. The purpose of the critical discourse analysis is to create social transformation by recognizing unequal power relations. To fulfill this purpose Fairclough uses, among others, three tools to analyse texts. They are ethos, modality and transitivity. Which therefore are the tools I´ve chosen to use as well. In addition to using Faircloughs critical discourse analysis as a method, I´m using it as a theory. Therefore are my method and my theory combined. The method is the text analysis itself and the theory is what this analysis is based on. The results, analysis and the conclusions are answered by using this particular theory and method. The headline Result and analysis contains both these parts combined. Other than that this part contains general summaries and quotes from the textbooks, which are analysed by the help of these described tools. The conclusions in this study show that the textbooks tend to make sweeping statements about religious and non-religious world views. The majority of the used quotes from the textbooks also tend to present texts like they are the only truth. The fact that the quotes are subjective can tend to form and affect the students. The representation of religious and non-religious world views in the textbooks varies. Religionskunskap för gymnasiet: kurs A is the textbook that is the most concerned with defining and representing the religious and non-religious world views. The other textbooks that I´ve researched do not care about defining and presenting the different world views as much as the previous mentioned book. The religious world views are more referred to than the non-religious world view in all the researched textbooks. All of these books are also providing more space for, and are focusing more on, the religious world views rather than the non-religious world views. / Uppsatsens syfte har varit att undersöka och jämföra hur tre svenska läroböcker framställer religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Uppsatsens frågeställning var: Hur framställer tre läroböcker för gymnasiets första del i religionskunskap icke-religiös respektive religiös livsåskådning utifrån textanalysverktygen etos, modalitet och transitivitet? De tre läroböckerna som har undersökts och jämförts syftar till den första kursen i religionskunskap på gymnasiet. De är producerade åren 2000, 2002 och 2009. Läroböckerna undersöktes genom en kritisk diskursanalytisk textanalys, utarbetad av Norman Fairclough. Faircloughs kritiska diskursanalys är ett av flera angreppssätt inom diskursanalys. Syftet med den kritiska diskursanalysen är att uppmärksamma ojämlika maktförhållanden. De valda textanalytiska verktyg som kommer användas för att undersöka läroböckernas framställning av religiös respektive icke-religiös livsåskådning var: etos, modalitet och transitivitet. Uppsatsens metod och teori fungerar som en paketlösning i den kritiska diskursanalysen och separeras inte från varandra i uppsatsen. Genom uppsatsens metod och teori har resultatet, analysen och slutsatserna arbetats fram. I kapitlet Resultat och analys är just resultat och analys kombinerade. Kapitlet innehåller sammanfattningar och citat ur läroböckerna som analyseras utifrån de nämnda textanalytiska verktygen. Resultatet och analysen slogs ihop till ett kapitel som består av generella sammanfattningar av hela läroböckerna där citat har lyfts ur läroböckerna och analyserats utifrån uppsatsens teori. Textanalysen visar slutsatser om att de tre läroböckerna tenderar till att generalisera om livsåskådningar i sina texter. De visar även ansatser till att presentera text som om det vore den enda sanningen, vilket kan påverka och forma elevernas bild av religiösa respektive icke-religiösa livsåskådningar. Ytterligare slutsats som drogs var att de tre läroböckerna lägger olika stor vikt vid att framställa och definiera religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Läroboken Religionskunskap för gymnasiet: kurs A är den lärobok som lägger störst vikt vid att definiera religiös respektive icke-religiös livsåskådning. Den livsåskådning som får störst plats i de tre läroböckerna och som redogörs för mest är religiös livsåskådning.

The purpose of this study was to identify the way in which history textbooks from the 1980s, 1990s and 2000s used for grades 7-9 depicts World War II from a eurocentric perspective. A qualitative textual analysis was used to achieve the purpose. Three history textbooks from each decade was included in the study, also comparisons have been made to see any changes over time. The study used John M. Hobson matrix describing how the Occident and the Orient are defined from a eurocentric perspective. In the matrix, there are two different sides for the eurocentric discourse to reveal itself. One is "The dynamic west" that includes values ​​such as "civilized", "democratic" and "restrained". The second part is "The unchanging east" where values ​​such as "wild/savage," "corrupt" and "chaotic" are included. One result from the study, among other things, is that the books from the 1980s depict Germany as an actor affecting values ​​in "The dynamic west". This is not the case in the books from the other studied decades. USA is the most clearly depicted country from a dynamical west perspective during all studied decades. The former colonial empires France and Britain are depicted either neutral or so concerns the countries values ​​for "The dynamic west". There is no book that places France and Britain on the other side of the matrix. Japan is the country that is mostly depicted in a way that can be linked to "The unchanging east" comparing to the other countries in the study. This is the case for all studied decades. The study also concluded that there are larger differences between the individual books the way in which stories about the Second World War are eurocentric than it is between decades. The conclusion from the study is that teachers should be alert concerning of the pupils development of history perspective and identity, given that the books that the study has analyzed depicts the Second World War from a eurocentric perspective.   Keywords: World War II, Eurocentrism, The dynamic west, The unchanging east, Textual analysis

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera CSR-kommunikationen från Sveriges två största livsmedelskoncerner, ICA och Axfood, under åren 2012 och 2013. Denna analys kommer att göras utifrån företagens officiella hållbarhetsredovisningar. Studien avser även att analyseravilka tydliga skillnader som finns mellan företagens kommunikation. För att göra detta har vår studie utgått från modellen The pyramid of corporate social responsibility av Archie B. Carroll. Denna modell verkar som underlag för kategoriseringen av de olika ansvarsområdena inom corporate social responsibility (CSR). Studien innefattar även en analys utifrån ett retoriskt perspektiv för att fastställa hur och på vilket sätt ICA och Axfood använder sig utav de retoriska appellerna ethos, pathos och logos för att kommunicera ut sitt CSR-arbete. Metod: Retorisk textanalys Resultat: Utifrån vår analys kan vi urskilja att det inte har skett någon större förändring av de två företagens CSR-kommunikation från 2012 till 2013. Båda företagen följer i princip samma mall 2013 som de gjorde året tidigare. Dock finns det skillnader i hur företagen kommunicerar och vad som kommuniceras ut. Axfood för en mer utvecklad kommunikation över sitt ansvarstagande än vad ICA gör sett utifrån Carrolls pyramid of corporate social responsibility. Ur ett retoriskt perspektiv kan vi urskilja att båda företagen använder sig av alla retoriska appeller. Dock varierar användandet av dessa retoriska verktyg. ICA baserar generellt sina argument på logosargument medan Axfood har en större variation i sitt användande av de retoriska appellerna och för en mer komplex retorisk argumentation.

Detta är en textanalys av svensk kriminalfilm. Den här studien undersöker hur våld skildras i svensk kri-minalfilm, hur våldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mäns motiv, och om våldskaraktärerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrån ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill säga våldsscener, scener där karaktären agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener där karaktären agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras är Hypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007). Studien kommer fram till att svensk kriminalfilm skildrar allt från psykiskt våld i form av hot till fysiskt våld i form av tortyr och mord. Studien kommer även fram till att kvinnor och mäns motiv till våld ser olika ut och att våldskaraktärerna inte är stereotypa men att de innehar främst maskulina egenskaper. / The essay is a text analysis of Swedish crime film. The essay examines how violence is portrayed in Swedish crime film, how the violence is justified and what differences there are between women's and men's motive to use violence, and if the violent characters hold stereotypical gender-related characteristics. The study is done from a gender perspective with elements of the theory of intersectionality. The text analysis is done through analysis of key scenes in the film, ie, scenes with violence, scenes where the character is acting according to Bem's (1974) masculine or feminine characteristics, and the scenes where the character acts gender stereotypic. The films analyzed are Hypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hall-current, 2012), Snabba Cash II (Wik-ström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) and Sol-storm (Rehnberg & Lindblom, 2007). The study concludes that Swedish crime film depicts everything from psychological abuse in the form of threats, and physical violence in the form of torture and murder. The study also found that women's and men's motives for violence are different and that the violent characters are not stereotypical but that they hold primarily masculine characteristics.

Recent debate on abortions in Swedish media has been focused on the question of freedom of conscience for the medical staff in abortion care, and in that way shifted the abortion debate from focusing on women as center of the debate, to focusing on the medical staff instead. At the same time, nationalism is growing stronger and stronger in Europe. This paper aims to point out if there has been a change in the parliament debate on abortion in Sweden, after the nationalistic party Sverigedemokraterna were elected in parliament in 2010, that through nationalistic influence has created a shift in the definition of the problem where the women are no longer in center of the debate. The paper builds on Condit's and Eduard's theories on the use of ideographs and linkages to nationalism in the abortion debate. Through a short view of statistics of the terms of 2006-2010 and 2010-2014 and a text analysis of the same years, one can see that there has been a certain change in rhetoric in the debate. There has been an increase in the debate on freedom of conscience where women are not in center of the debate, Sverigedemokraterna is in a lot of ways in charge of the agenda in the second term by bringing new angles into the debate and there is a shift in the definition of the problem through the discussion on weather abortion is a human right or not as well as through a focus on the fetus rather than the woman. What can also be said is that all parties during both terms use a rhetoric which can be linked to a nationalistic view of women and the question of abortion, even if these tendencies is more visible in the second term. / Senaste tidens mediala abortdebatt har fokuserat alltmer kring samvetsfrihet och därmed förskjutit abortdebatten från ett fokus på kvinnan som aktör. Samtidigt växer sig nationalistiska krafter allt starkare runtom i Europa. Undersökningen syftar till att se om det finns ett skifte i Riksdagens abortdebatt efter Sverigedemokraternas inträde i riksdagen som genom nationalistiska tendenser skapat en förskjutning av problemformuleringen där kvinnan som aktör inte längre står i fokus. Studien tar avstamp i Condits och Eduards teorier om begreppsanvändning och kopplingar till nationalismen i abortdebatten. Genom en statistisk överblick och en textanalys av kammarprotokoll från mandatperioderna 2006-2010 och 2010-2014 med hjälp av analysverktyget “problem-orsak-lösning” kan konstateras att det finns ett visst skifte. Det har skett en ökning av debatten med fokus på samvetsfrihet där kvinnan inte har en central roll, Sverigedemokraterna sätter till stor del agendan i abortdebatten under den andra mandatperioden genom att initiera nya debatter och det finns en viss förskjutning av problemformuleringen genom en diskussion om abort som rättighets vara eller icke vara samt ett större fokus på fostret som aktör. Vad som också kan konstateras är att alla partier under båda mandatperioderna använder en retorik som kan kopplas till en nationalistisk syn på kvinnan och abortfrågan, även om dessa tendenser ökar med Sverigedemokraternas inträde.