Den här uppsatsen analyserar tolv texter från Svenska Turistföreningens medlemstidning Turist. Texterna är hämtade från 1964 till 2014 med två nedslag vart tionde år. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vem turisten i de analyserade reportagen är, hur hen ser på sig själv och på andra som hen möter under sina resor och hur landskap, väder, miljöer och människor beskrivs. Analysen är gjord med ett frågeschema som skapats med stöd från massmedieretorisk och narratologisk metod. De aspekter som undersöks handlar framför allt om hur människor på resmålet beskrivs, hur landskap, djur och väder beskrivs och används i berättelserna, hur turisten ser på sig själv och andra och vilka värderingar som framkommer. De teoretiska ramar som används utgår från romantikens syn på besjälade landskap samt en postkolonial syn på turism och turister och deras påverkan på turistmål. Resultatet visar att turisten ser både resmål, miljö och människorna på resmålen med exotifierande ögon. Turisten längtar efter äkthet och strävar under sin semester efter att bli en mer äkta, rejäl och hälsosam människa. Det framkommer också att bildspråk och sätt att skildra naturen har starka kopplingar till romantikens strömningar. Landskapet beskrivs som besjälat och vädret speglar turistens sinnesstämningar.

Uppsatsens syfte är att granska den svenska politiska diskussionen om internationell adoption. Utifrån fyra kritiska perspektiv som är centrala i surrogatmödraskapsdebatten argumenteras för att dessa även går att applicera på diskussionen om adoption. Dessa perspektiv är uppdelade i det ekonomiska perspektivet, det kritiskt postkoloniala perspektivet, det feministiska perspektivet och korruptionsperspektivet. För att undersöka hur de fyra kritiska perspektiven används, om det finns en frånvaro av de kritiska perspektiven, vilka lösningar som presenteras i de fall de används samt om det förekommer andra kritiska perspektiv, analyseras den politiska diskussionen om adoption med hjälp av den textanalytiska metoden “problem-orsak-lösning”. Materialet som granskas innefattar 19 protokoll från kammardebatten om adoption mellan år 2000 och år 2018 samt en statlig offentlig utredning om adoption från 2003. Undersökningen visar att det finns en frånvaro av ett feministiskt perspektiv och ett korruptionsperspektiv i den politiska diskussionen om adoption. Det postkoloniala perspektivet förekommer i låg utsträckning i SOU-rapporten och inte alls i kammarprotokollen. Det ekonomiska perspektivet förekommer både i SOU-rapporten och i kammarprotokollen men även detta som en marginell del av diskussionen. Utöver dessa perspektiv förekommer också ett kritiskt psykologiskt perspektiv. Inget av perspektiven används dock för att ifrågasätta adoption som en i grunden positiv praktik till skillnad från i debatten om surrogatmödraskap. Lösningarna som presenteras i förhållande till de kritiska perspektiv som används kretsar kring bättre forskningsunderlag och förändringar i den ekonomiska lagstiftningen om adoption. / The purpose of this study is to critically analyse the Swedish political discussion on international adoption. Using four critical perspectives that are commonly used in the debate on surrogacy, the study argues that these perspectives are applicable to the discussion on adoption. These perspectives are named the economic perspective, the critical postcolonial perspective, the feminist perspective and the corruption perspective. To research how these four perspectives are being used, if there is an absence of the perspectives, what solutions are proposed in the case where they are being used as well as if there are other critical perspectives being used, the political discussion on adoption is analysed using a form of discourse analysis called “Problem-cause-solution”. The material in the study consists of 19 parliament debates on adoption from the period of 2000 to 2018 and a public enquiry on adoption from 2003.   The study shows that there is an absence of a feminist perspective and a corruption perspective in the political discussion on adoption. The postcolonial perspective appears to a low extent in the public inquiry and doesn’t occur at all in the parliament debates. The economic perspective occurs in the public enquiry as well as in the parliament debates but as a marginal part of the discussion. In addition to these perspectives, a critical psychological perspective occurs. Though none of the perspectives are used to question adoption as a fundamentally positive practice as opposed to in the debate on surrogacy. The solutions that are proposed, in connection to the critical perspectives that occur, revolve around more extensive research on adoption and changes to the economic legislation on adoption.

Avfolkning är ett problem för många landsbygdskommuner och de försöker mer eller mindre aktivt göra något åt det. I den här uppsatsen har en textanalys gjorts av tre hälsingekommuners översiktsplaner med syfte att undersöka vad kommunerna gör för att främja återflyttning för att minska avfolkningen. De tre kommunerna som valts ut är Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn, kommunerna har en historik av att samarbeta med varandra inom olika områden och tillhör samma arbetsmarknadsregion, men de har olika förutsättningar när det gäller pendling och bostäder. Kommunernas översiktsplaner delades upp i fyra teman, 1 boende, 2 service, 3 arbete och utbildning samt 4 infrastruktur och kommunikation. Dessa fyra teman användes sedan som utgångspunkt för analysen av översiktsplanerna och för att se om kommunerna ser återflyttning som ett alternativ för att lösa problemet med avfolkning. Kommunerna hade likartade lösningar på problemet. Alla kommunerna vill använda sin vackra miljö för att locka människor att flytta till dem och kommunerna vill förbättra pendlingsmöjligheterna för att göra det möjligt för fler människor att bo i kommunerna. Men ingen av kommunerna presenterar någon strategi för att främja återflyttning.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt den multimodala texten i vanligt förekommande svenska läroböcker i matematik för årskurs fyra erbjuder möjligheter för elever att utveckla förståelse för matematiska begrepp. Detta studeras genom analys av textens struktur, begreppens betoning, semiotiska resurser samt appellering till elevers tidigare erfarenheter. Detta undersöks genom kvalitativ textanalys med avstamp i konstruktivistisk teoribildning och ett vidgat textbegrepp. En analysmodell har utarbetats och i enlighet med denna har ett urval ur tre matematikböcker analyseras för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Denna metod har valts för att få syn på vilka speciella textegenskaper som kan erbjuda möjligheter för elever att tillägna sig matematiska begrepp. Resultatet visar på att det empiriska materialet erbjuder eleverna möjligheter att tillägna sig matematiska begrepp. Textuella egenskaper såsom läroböckernas struktur, betoning av begreppen samt användande och kombinering av semiotiska resurser såsom naturligt språk, bilder eller symboler, kan genomgående ses stötta elevernas konstruktion av kunskap. Då studiens omfattning är begränsad kan inte resultatet generaliseras till att omfatta matematikläroböcker i allmänhet utan betydelsen av resultatet blir att användningen av olika textuella egenskaper i de tre studerade läromedlen kan ses erbjuda möjligheter för tillägnande av matematiska begrepp. Resultatet visar även på djupgående information om i vilken utsträckning de studerade läromedlen främjar möjligheter för tillägnande.

No description available.

Studien är baserad på en analys av fem olika elevtexter samt en intervju med en svensklärare. Analysen av elevtexterna visade på att eleverna har förståelse för genrebegreppet då elevtexterna är skrivna utifrån genren saga/fantasy. Med hjälp av elevtexterna kunde vi se att de flesta eleverna har förståelse för de svenska skriftspråksreglerna som stor bokstav, punkt och kommatecken samt att de har förmågan att böja orden till rätt böjningsform. Resultatet som genererades fram från intervjun visade att bristen av ordförråd samt hemmiljön är två stora faktorer som påverkar flerspråkiga elevers skrivande.

Syftet med studien är att analysera och jämföra könsnormer i berättande texter skrivna av flickor respektive pojkar i årskurs 2. Vi undersöker hur fördelningen mellan karaktärer av kvinnligt och manligt kön ser ut i flickors och pojkars texter. Vidare studeras hur flickor och pojkar beskriver karaktärer samt vilka aktiviteter och teman som de inkluderar i sina texter. Elevtexterna som analyseras är hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel. Elevers textskapande i tidiga skolår, vilket genomfördes vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. I vår studie analyseras texterna genom en kvalitativ textanalysmetod med kvantitativa inslag. Till hjälp används ett analysverktyg som innefattar att ställa frågor till materialet, vilka syftar till att besvara studiens frågeställningar.   Studiens resultat visar att flickor skriver om 43 % kvinnliga och 40 % manliga karaktärer medan pojkars berättelser innefattar 7 % respektive 75 %. Flickor och pojkar inkluderar 17 % respektive 18 % karaktärer med odefinierbart kön. Det innebär att eleverna inkluderar flest karaktärer av sitt eget kön och att fördelningen mellan kvinnliga och manliga karaktärer är mycket mer jämn i flickors texter. Angående karaktärsbeskrivningar skildrar flickor både sina kvinnliga och manliga karaktärer med ord som rädd, glad och snäll och de manliga karaktärerna beskrivs även med hjälp av färger. Pojkar som textskapare använder ord som glad, orolig och snäll när de beskriver kvinnliga karaktärer och tillskriver de manliga som glada, hungriga och utifrån vad de tycker om. Det här visar att både flickor och pojkar beskriver sina karaktärer i huvudsak utifrån känslor, oavsett könstillhörighet. Studien visar att flickor skriver om aktiviteter som att äta och dricka, leka och umgås med vänner samt inkluderar teman som vänskap, vardagssysslor, djur och fantasi. I pojkarnas texter återfinns aktiviteter som, att utföra eller titta på en sport, göra illa sig, äta och dricka samt skada andra samt teman så som våld och brott, vardagssysslor, sport och resor är vanligt förekommande. Resultaten visar med andra ord att både flickor och pojkar skriver om sådant som barn kan relatera till, men att flickor inkluderar mer fantasi medan pojkars texter skildrar sådant som sker på ett samhälleligt plan.   Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att det finns en norm bland flickorna i studien att inkludera både kvinnliga och manliga karaktärer i sina berättelser med en jämn fördelning könen emellan medan pojkarna inte behöver inkludera kvinnliga karaktärer i lika stor utsträckning. Därefter kan konstateras att flickorna och pojkarna inte skiljer på vad som anses kvinnligt eller manligt vid karaktärsbeskrivning. Slutligen kan sägas att de aktiviteter och teman som flickorna respektive pojkarna skriver om både är könsneutrala och kopplade till vardera kön.

Studien har syftat till att utifrån två separata analysmodeller analysera icke godtagbara elevtexter från det nationella provet i svenska, gällande delprov H, som behandlar faktatexter, för åren 2012–2014. I studiens första analysmodell synliggörs vilka brister elevtexterna innehåller utifrån lärarens bedömning samt hur de kan kategoriseras utifrån fyra valda kategorier; ämnesspecifika ord, faktafel, innehållet framgår inte tydligt/blir begripligt och återger inte efterfrågade information. Resultatet visade då att eleverna, både pojkar och flickor, har svårast med att använda ämnesspecifika ord i sina faktatexter då detta var den största kategorin i analysen. Resultatet visade även att eleverna använder korrekt fakta i större utsträckning då denna kategori blev den minsta under de valda åren. Den andra analysmodellen synliggör om de icke godtagbara elevtexterna ändå kunde räknas som godtagbara faktatexter utifrån andra kriterier. Materialet till den andra analysmodellen utgörs av icke godtagbara elevtexterna från år 2014 och resultatet av den analysen visade att i princip hälften av elevtexterna från det valda året kunde klassas som faktatexter. Utifrån de två analyserna kunde slutsatser dras kring att elevens producerade text ofta innehåller ytterligare kunskap som inte syns vid en bedömning utifrån nationella provets bedömningsmatriser. Något som ytterligare visas är att pojkar och flickor har i princip samma svårigheter gällande formulerandet av faktatexter men vid en bedömning utifrån den andra analysmodellen blev pojkarnas texter oftare klassade som godtagbara jämfört med flickornas. Studiens slutsatser synliggör ett tydligt område som lärare kan ta hänsyn till och utveckla i sin undervisning vilket är användandet av ämnesspecifika ord, eftersom det är en viktig del som testas i det nationella provet och som många elever misslyckas med. Studien visar även att det inte enbart går att se till bedömningen av det nationella provet vid en bedömning utan fler aspekter bör tas i beaktande för att synliggöra fler av elevens kunskaper.

No description available.

No description available.