Syftet med denna studie var att undersöka hur de åtgärder som är beskrivna i ett antal åtgärdsprogram, skrivna på tre olika skolor, överensstämmer med skolans styrdokument. Framför allt var syftet att belysa på vilken nivå åtgärderna låg, vilka specialpedagogiska perspektiv som kunde skönjas i åtgärdsprogrammen, föräldramedverkan samt hur fördelningen mellan könen såg ut. Vi fick fram vårt resultat genom att analysera texterna i de insamlade åtgärdsprogrammen. För det har vi använt oss av kvalitativ textanalys. Studien är kvalitativ med vissa kvantitativa inslag och var inspirerad av den hermeneutiska forskningstraditionen. Resultatet visade att individnivån var den klart dominerande nivån. Mycket sällan fanns åtgärder på gruppnivå och ganska sällan på organisationsnivå. Det kategoriska perspektivet var inte lika dominerande som tidigare forskning visat. Individperspektivet dominerade planering av insatser. De flesta åtgärderna hade inkludering som mål, även om det inte syntes vid första anblicken. Medverkan från vårdnadshavare varierade stort och åtgärdsprogrammen skrevs ofta utan vare sig vårdnadshavares eller elevers medverkan. Pojkarna stod för två tredjedelar av alla åtgärdsprogram. Flickornas åtgärder bestod till största delen av pedagogiska anpassningar.

No description available.

The purpose of this paper is to compare two invitations for pap test by using text analysis. The study is comparing Region Kronoberg with the national invitation for pap test. Region Kronoberg has with their own invitation one of the lower participation rates in the country, hence the reason for this study. The study aims to see if the invitation for pap test has an impact on the participation rate. The result of the study shows that the invitation does have an impact on the participation rate. The national invitation has higher components of relationship building traits than Region Kronoberg which can explain the higher participation rate in the comparing regions.

No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur läroböcker i historia för årskurs 4–6 skildrar män och kvinnor i text och bild. Detta undersöktes i relation till styrdokumentens bestämmelser om skolans jämställdhetsuppdrag. En analys av två vanligt förekommande läroböcker i historia utkomna i samband med läroplanen lgr11 har genomförts. Analysen genomfördes med utgångspunkt ur Yvonne Hirdmans teori om genussystem, Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen samt Fanny Ambjörnssons queerteori. De forskningsfrågor som formulerats krävde två olika analyser av läroböckerna, textanalys och bildanalys. Det metodval som använts för att behandla studiens data var en kvalitativ textanalys med drag av hermeneutik. I den samlade empirin kunde en skillnad mellan framställningen av män och kvinnor tolkas. Resultatet visade att kvinnor är underrepresenterade i historieläroböckerna och att manlig historia står i fokus.

Studien undersöker hur genus representeras och illustreras genom text och bild i tidsskriften Electronic Games Magazine med en utgångspunkt i innan, under och efter spelmarknadskraschen 1983. Utifrån Hirdmans genusteori och Mulveys The Male Gaze undersöker studien hur manliga och kvinnliga karaktärer representeras under 80-talet och 90-talet samt hur representationerna förändras över tid. Resultatet visar att manliga karaktärer är mer reprenterade än kvinnliga karaktärer. Kvinnliga karaktärer tenderar att sexualiseras mer vilket är en antydan på att spelen är gjorda utifrån ett manliga synsätt. Manliga karaktärer är ofta illustrerade som muskulösa, orädda och sjävsäkra. De är också oftare illustrerade som huvudkaraktär i spelen. Studien visar även på hur relationen mellan olika karaktärskategorier kan ge en alternativ sanning gentemot illustraionerna och genus.

Den orosfyllda inställningen till att ställa sig och redovisa inför klassen är något som många elever delar. Vi ville med denna uppsats undersöka hur dagens elever får öva på de muntliga färdigheter som de senare ska examineras i. Därtill befinner sig dagens lärare i en verksamhet där information om vad som ska läras ut fås utifrån läroplanen, men hur det ska läras ut är mer tolkningsbart. Detta reducerades till våra frågeställningar: “Hur återspeglas kunskapskraven som berör muntlig redogörelse i läromedelstext för årskurs 4 till 6?” respektive “Vad skapar de föreslagna övningarna i muntlig redogörelse för möjligheter eller utmaningar för lärarens undervisning?”. Studien baserades på en läromedelsanalys där tre läromedel som fanns tillgängliga på Uppsala universitetsbibliotek undersöktes. Dessa läromedel är producerade för svenskämnet, årskurs 4-6. Analysresultaten kopplades sedan till teorin, som bestod av såväl partesläran som de retoriska grundpelarna; “ethos”, “logos” och “pathos”. Av de två kunskapskraven som berör det som undersöktes bestod slutsatsen i att kunskapskravet gällande “fungerande inledning, innehåll och avslutning” var mer framträdande än det som gäller “anpassning till syfte och mottagare”. Dock får eleven många tillfällen att öva på fler retoriska aspekter än det som syns i de två kunskapskraven. Det fanns inget i vår insamlade empiri som uttryckligen stöttade eleven i att komma över talrädsla. Däremot kunde de tips som gavs, samt de lekfulla omständigheter som vissa övningar skedde i vara sådana indirekta bidrag som kan tänkas motverka en orosfylld inställning till tal.

Syftet med denna studie är att genom en sociosemiotisk teori underöska hur bild och skrift samspelar i olika matematikböcker för årskurs 4 och 6. Med det syftet som utgångspunkt används tre forskningsfrågor: ” Vilken funktion fyller bildelementen i texten utifrån samstämmighet och komplementaritet?”, “Hur visar bildelementen sin avgränsning till skriften med hjälp av överlappning, visuell närhet och inramning?” och ” Vilka skillnader och likheter finns i bildelementens funktion och avgränsning mellan matematikläroböckerna för årskurs 4 och 6?”. I studien analyseras fyra matematikläroböcker, två för årskurs 4 och två för årskurs 6. Analysen utgår från ett sociosemiotiskt perspektiv.  Inledningsvis används begreppen samstämmighet och komlementaritet för att kategorisera bildernas funktion. Därefter används begreppen inramning, visuell närhet och överlappning för att kategorisera bildernas avgränsning. Resultatet visar att bilder med en komplementär funktion utgör en majoritet av bilderna i läroböckerna. Vidare visar analysen att den vanligaste formen av avgränsning är visuell närhet, följt av inramning. Resultatet av analysen visar även att bilder är vanligare i läroböckerna för årskurs fyra än i läroböckerna för årskurs sex, samt att bilder med komplementär funktion är vanligare i läroböcker för årskurs fyra. Läromedel som använder sig av många uttrycksformer som ska läsas tillsammans för att skapa mening, t.ex. bild och skrift, kan orsaka svårigheter för läsaren då läsaren måste tolka både bild och skrift för att skapa förståelse för helheten. Detta innebär att läsaren måste ha en god förmåga i att läsa multimodala texter som i det här fallet innebär kombinationen mellan bild och skrift.

Studiens syfte var att jämföra och analysera två multimodala läroböcker, i de naturorienterande ämnena, för årskurs 1–3. Studien har utförts utifrån frågeställningarna: Hur förmedlas naturvetenskapligt innehåll genom de olika semiotiska modaliteterna i de undersökta läroböckerna? Samspelar de olika semiotiska modaliteterna i de undersökta läroböckerna? Vilka eventuella didaktiska konsekvenser får valet att använda de undersökta läroböckerna i undervisningen?  Metoden som användes var kvalitativ textanalys utifrån språkliga dimensioner och Danielssons och Selanders modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De läroböcker som undersöktes var Boken om NO 1–3 och PULS NO-boken 1–3, samt tillhörande lärarhandledningar. Fokus i analysen var textens övergripande struktur och iscensättning, och samspelet mellan textens delar. Studien utgår från det vidgade textbegreppet. De semiotiska modaliteter som analyserats är bild, verbaltext, symboler och färg.  De huvudsakliga slutsatserna av studien är att PULS NO-boken 1–3 använder semiotiska modaliteter på ett mer genomtänkt och konsekvent sätt än Boken om NO 1–3. De semiotiska modaliteterna samspelar även mer i PULS NO-boken 1–3 än i Boken om NO 1–3. Båda läroböckerna brister dock gällande inkludering, men Boken om NO 1–3 är något mer inkluderande. Det finns flera didaktiska konsekvenser att ta hänsyn till vid användning av läroböckerna i undervisningen. Som lärare är det viktigt att använda läroböckerna på ett medvetet sätt och att stötta eleverna genom bland annat textsamtal och vägledning i avkodning av multimodala texter. Lärarhandledningen för PULS NO-boken 1–3 erbjuder mer vägledning, särskilt gällande tolkning av modaliteter, än lärarhandledningen för NO-boken 1–3. Vikten av att granska och analysera den lärobok som används i undervisningen betonas i slutsatserna från studien. Dels för att säkerställa att innehållet speglar gällande styrdokument, dels för att synliggöra vilken mening och vilka värderingar ett visst läromedel ger. Genom att synliggöra dessa aspekter kan lärare väga upp för eventuella brister i läroböckerna. Sammantaget visar studien att läroböckerna, som gavs ut år 2011 respektive år 2013, är i behov av uppdatering.   Nyckelord: Didaktik, Lågstadiet, Läroböcker, Textanalys, Multimodalitet, Naturorienterande ämnen.

Studiens syfte var att undersöka hur kön, sexualitet och sex beskrivs i biologiläromedel för mellanstadiet. För att undersöka studiens frågeställningar ‘Hur beskrivs kön i textböckerna?’, ‘Hur beskrivs sexualitet i textböckerna?’ och ‘Hur beskrivs sex i textböckerna?’ genomfördes en kvalitativ textanalys med ett queerteoretiskt perspektiv. Vidare undersöktes tre textböcker i biologi med hjälp av analysverktygen: två isärhållna kön, biologiska förklaringsmodeller till kön, icke biologiska förklaringsmodeller till kön, hur beskrivs sexualitet, vilka sexuella läggningar finns med uttryckligen i texten, antaganden om heterosexualitet, heterosexualitet som tyst utgångspunkt, ‘de andra’-mentalitet, förklaringsmodeller till sex kopplad till reproduktion samt förklaringsmodeller till sex som rymmer flera sexualiteter.   Resultatet för studien visade att alla tre textböcker beskrev kön med biologiska förklaringsmodeller, vidare isärhölls två statiska kön åt. Sexualitet beskrevs sparsamt i böckerna, en bok nämner ingen sexuell läggning och endast en bok nämner diskrimineringslagens tre sexuella läggningar: heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet. Ingen av böckerna tog upp transidentitet. Sex beskrevs till övervägande del med reproduktiva termer och böckerna innehöll få förklaringsmodeller som rymmer samkönat sex. Vidare observerades en särskiljning av könsroller vid sex där mannen beskrevs som aktiv och kvinnan som en passiv mottagare. Sammanfattningsvis genomsyrades böckernas beskrivningar av kön, sexualitet och sex av ett heteronormativt perspektiv.