I detta arbete undersöker jag hur väl läromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs är anpassade till kursplanens syften och mål. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger åt ämnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks närmare hur kristendomskapitlen är uppbyggda i olika läromedel och vilka av religionskunskapsämnets dimensioner som får mest utrymme samt på vilket sätt dessa dimensioner presenteras. Läromedlens anpassning till kursplanen diskuteras också med religionslärare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens läromedel förvisso innehåller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrågar. De olika dimensionerna får emellertid olika mycket utrymme. Läromedlen har fortfarande ett tydligt fokus på framförallt den historiska dimensionen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de styrdokument som reglerar svensk grundskola och som reviderats från och med 1 januari 2016, förhåller sig till forskningen runt nyanlända elevers lärande. Jag har genomfört detta i form av en textanalys där de delar av skollag, allmänna råd och kartläggningsmaterial som rör nyanlända elever analyserats. Undersökningen utgår från tre centrala idéer som jag urskilt i andraspråksforskning: andraspråksinlärning utvecklas optimalt i en tillåtande språkmiljö, den kräver språklig stöttning på modersmålet och den är en långvarig process. Resultaten visar att de genomförda förändringarna har inneburit ett minskat glapp mellan forskning och styrdokument och att den kritik som tidigare riktats mot skolans regelverk nu har kunnat mildras. Det framgår bland annat att svensk skola idag i stor utsträckning tagit fasta på att låta nyanlända elever få stöd och hjälp av modersmålet för sin fortsatta kunskapsutveckling. Dock lever styrdokumenten ännu inte upp till vad forskningen fastslagit ifråga om tidsåtgången som krävs för att andraspråkselever ska kunna nå samma skolresultat som de elever som undervisas på sitt modersmål. Idén om tillåtande språkmiljö som skapar förutsättningar för additiv tvåspråkighet har enligt min analys ännu inte fått full genomslagskraft i svenska styrdokument, men det går att urskilja en vilja från myndigheternas sida att nå dit. Jag har även genomfört intervjuer med tre pedagoger som undervisar nyanlända elever på grundskolenivå. Syftet med dessa har varit att lyfta yrkesverksamma lärares syn inom detta område och resultaten visar att deras åsikter behandlat samma tankemönster: för att lyckas i svensk skola anger de att nyanlända elever behöver vistas i en miljö som är tillåtande och inkluderande, de behöver få språkig stöttning på sitt modersmål och framförallt är de i behov av tid för att lära sig det svenska skolspråket.

Denna uppsats handlar om en genusundersökning och läromedelsanalys i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har använt mig av sju olika läroböcker och baserat min undersökning på dem, alla läroböckerna är utgivna under olika år tal med den äldsta från 1991 och den senaste från 2012. I min teori lyfter jag fram att kvinnorna osynliggörs i religionsläromedel då man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket kvinnorna nämns i läroböckerna och jag ställde frågorna hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilka är i så fall skillnaderna? Med hjälp av textanalys och innehållsanalys besvarade jag min frågeställning. Mitt resultat blev att författarna tog upp ungefär samma saker, kvinnan fick minst plats i styckena om kristendomen. Inom judendomen och islam nämndes det ofta att kvinnornas religiösa roll skedde i hemmet och att männens var i synagogan och moskén. Det var flera av läroböckerna som hade en egen rubrik om kvinnorna medan andra författare vävde in kvinnorna i texten under kapitlets gång. Jag tycket att det var intressant att se vad författarna valde att lägga fram och hur det la fram fakta om kvinnorna. Vissa författare var med detaljerade medan andra bara tog upp baskunskaperna. Undersökningen och mitt resultat har fått mig att inse att man som lärare måste granska sitt material noga innan man använder det för att veta exakt vad som finns med och vad som inte finns med i läroböckerna.

Syftet med denna utbildningsrapport har varit att analysera de läroböcker inom religion som de tre läroboksförlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber, erbjuder för den svenska skolan. Min avsikt har varit att se om dessa är anpassade för hur den rådande kursplanen för religion(Lpo 94) lyfter fram vissa delar inom områdena Livsfrågor och livstolkning, Etik samt Tro och tradition. För att nå ett resultat har jag använt mig av textanalys och utvecklat en modell som jag sedan följt för att i slutändan se i vilken grad som läroböckerna uppfyller detta.

Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ”Högtider och riter”, ”Heliga rum och platser” samt ”Leva som jude”. Rubriker har anknytning till det centrala innehållet för årskurs 4-6 i läroplanen för religionskunskap. Det är innehållet i läroböckerna som faller under dessa rubriker som analyserats.Resultatet visar att likheterna i de granskade läroböckerna är större än skillnaderna. Formen och den kunskap som valts ut som centralt är snarlik och det område som tar störst utrymme i samtliga är ”Högtider och riter. Det finns däremot både likheter och större skillnader i sättet det presenteras på. / Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ”Högtider och riter”, ”Heliga rum och platser” samt ”Leva som jude”. Rubriker har anknytning till det centrala innehållet för årskurs 4-6 i läroplanen för religionskunskap. Det är innehållet i läroböckerna som faller under dessa rubriker som analyserats.Resultatet visar att likheterna i de granskade läroböckerna är större än skillnaderna. Formen och den kunskap som valts ut som centralt är snarlik och det område som tar störst utrymme i samtliga är ”Högtider och riter. Det finns däremot både likheter och större skillnader i sättet det presenteras på.

In this essay, I analyze the syllabus for Swedish with specific regard to literature teaching. I identify three different perspectives which carries seperate implications. First, a text-centered perspective, which tends to position the importance of the text as a part of a tradition. However, this seems to distance the reading from the reader, and place the importance of the reading event outside the student. The consequence might be that the student employs an instrumental reading which simply responds to a pre-set idea of meaning. Second, a method-centred perspective, which prefers a certain style of reading and interpreting the text, using a specific set of analytic instruments. Here, too, the reading might be instrumental, checking off the required aspects. But depending on pedagogical considerations, this perspective might also be grounded in the readers experience and allow meaning to stem from the readers meeting with the text. Third, a reader-centred perspective, focusing on the personal development of the student, aiming to expand his or her world view and self-knowledge, by subjecting the text to a personal understanding, situated in the readers context.However, I discovered that while all these perspectives were represented in the syllabus, its specific criterias were leaning towards a rather text- and method-centered view, while the reader-centered aspect was subjugated in the whole. My conclusion was that this seemed to indicate a more quantitative approach regarding how the students are judged. This was problematic for, at least, two reasons: First, it risks leading to an instrumental approach among the students, distancing them from the text; and second, it does not include the entire syllabus in the grading criteria.I conclude the essay with a discussion of different approaches regarding the possibility of including the reader-perspective in the evaluative process to a higher degree, while still following the syllabus. I suggest a view of the text as a potential, rather that a representative of a tradition, and refer to reception studies to suggest a greater focus on the ability to switch perspective and perform meta-readings. Thus the students might understand themselves as readers, and be able to relate to more personally grounded problems that stems from a singular reading within a given context.

I examensarbetet Svenska riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet undersöks framställningen av svenska riksdagspartier i fyra läroböcker. Syftet är att undersöka böckerna utifrån ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och värderingar. Läroböckerna som undersöks jämförs också med varandra. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på resonemang i Staffan Selanders Lärobokskunskap. Två av frågeställningarna i undersökningen har sitt ursprung i två mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs i Samhällskunskap A. Vi har utgått från kvalitativ textanalys med fokus på ordval kombinerat med hermeneutik, vilket innebär att vi också tolkar de resultat som undersökningen givit.Undersökningens huvudsakliga resultat är att framställningen i samtliga böcker är problematisk och språkligt heterogen. Det handlar exempelvis om att vissa partier tillskrivs ett miljöperspektiv i alla framställningar, medan andra partier inte tillskrivs något alls. Vidare förknippas vissa partier med värdeladdade ord som kan tolkas negativt eller positivt.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematikläroböcker. För att få underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska läroböcker i matematik, samtliga avsedda för årskurs sju. Undersökningen är fokuserad på textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga läroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades på verkliga händelser. Dock var det vanligt att uppgifternas händelser inte kunde kopplas till elevens egen vardagskontext.

Genom en kvalitativ text- och innehållsanalys studerades ett studieobjekt genom dess tillämpning av läsarter och framställning av mångfald (genus och etnicitet). Läsarten påverkar hur texten uppfattas och de mångfaldsbeskrivningar som texten tillämpar skapar förutsättningar för igenkänning och identitetskonstruktion. Studien synliggör texten i Skärmhjärnan junior (2021) som en faktionsbok som blandar utsagor om verkligheten och uppmaningar inom den fiktiva världen.Texten framställer personer och miljöer på ett övervägande stereotypt sätt med en behandling av främst överordnade maktpositioner vilket visar på en viss eftersatt framställning av individer i förhållande till dagens syn på demokratiska värden. Texten visar både på en estetisk och efferent läsart men har ett didaktiskt tonläge och ett tveksamt tilltal till karaktärerna i texten. Studien visar att material som används för undervisning behöver granskas då ett underliggande syfte kan antas i denna förmånliga bok. Valet av lärobok i skolan blir viktigt för att veta vad den innefattar, hur innehållet presenteras och hur det kan komma att påverka dem som läser. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Klyftan mellan rika och fattiga finns. Den ekonomiska ojämlikheten ökar på global nivå men även i enskilda länder som Sverige. Konsekvenserna för individer är stora med tanke på livsvillkor, hälsa, utbildningsnivå och levnadsstandard. Läroplanen för Barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet anser att undervisning om hur sociala sammanhang, klass och socialisation påverkar individer är viktig och ska genomföras. Tidigare studier har tittat på hur mycket och på vilka sätt läroböcker diskuterar kön, sexualitet och etnicitet medan begreppet social klass har till viss del förbisetts. Denna studie undersöker hur social klass beskrivs i läroböcker skrivna för gymnasiet. Studien analyserar också på vilka sätt social klass beskrivs och i vilken utsträckning. Studien granskas sju läroböcker i ämnet Pedagogik från det svenska förlaget Gleerups. Den första forskningsfrågan besvaras genom att använda en kvantitativ metod medan de två övriga frågorna använder kvalitativ textanalys respektive en kvalitativ textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Resultaten visar att i läromedlen används klass till största del, skiktoch socioekonomiska förhållanden till viss del. Socialklass 1,2 eller 3 används endast vid något enstaka tillfälle. Böckerna har även analyserats utifrån Pierre Bourdieus teorier om symboliska kapital. Genom denna analys framkom en generaliserad bild av hur personer i de olika samhällsklasserna lever sina liv. Läroböckernas definition av klass är vag. Resultaten visar också att de delar av böckerna som diskuterar klass och ekonomisk ojämlikhet främst fokuserar på att ge en bild av hur de olika livsvillkoren ser ut i de olika samhällsklasserna och inte analysera orsak eller vad som påverkar olika livssituationer. Sammanfattningsvis skriver inte böcker i ämnet pedagogik på gymnasiets Barn- och fritidsprogram om klass på ett adekvat sätt vilket ger läraren otillräckligt stöd att följa läroplanen. Programmets elever kan således missa viktig kunskap för att förstå världen och kunna arbeta för att ge alla barn en bra livssituation som färdiga barnskötare.