Förskolan har en viktig roll när det kommer till barnens möjligheter att finna förebildergenom litteratur. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur handlingsutrymmeframkommer i barnlitteratur och förskolans läroplan. Utifrån den forskning som bearbetats idetta arbete har vi bland annat kunnat se att barns möten med böcker är viktiga, då det iberättelser förekommer miljöer som är igenkänningsbara för läsaren. Vår analys har utgåttfrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med fokus på agens, men även Biestas (2009) ramverk gällande utbildningens parallella funktioner, med fokus på subjektifikation. Dettaarbete består av två delstudier. Den ena delstudien har använt sig utav metoden kvalitativtextanalys av barnböcker, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, vilket syftar till att både tolkatinget, vilket här innebär karaktärernas handlingar, i dess specifika kontext, vilket i detta fallär boken, och meningen bakom, i detta fall handlingsutrymmet. Den andra delstudien haranvänt sig utav metoden tematisk textanalys av Läroplan för förskolan 2018. Resultatet avbarnlitteratursanalysen har visat ett tydligt användande av handlingsutrymme genomkaraktärernas interaktion med andra och med dess omvärld. Många karaktärer i berättelsernaställs framför dilemman vilket de lyckas lösa själva, eller med hjälp av andra. Resultatet avläroplansanalysen har visat att det återkommande finns formuleringar där barn gesmöjligheter till både agens och subjektifikation i olika former och sammanhang, vilketsammantaget innebär att barn återkommande ges möjligheter till handlingsutrymme iläroplanens skrivelser. Vår slutsats blev därmed att handlingsutrymme skrivs fram i bådebarnlitteraturen och läroplanen på varierande och återkommande sätt.

I Sverige skrivs de nationella proven i svenska vid flera tillfällen under elevernas skolgång, och syftar till att stödja betygssättningen och öka chansen för likvärdiga betyg. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare tillskriver för betydelse till, och hur de resonerar om, de nationella provens roll i stadieövergången mellan högstadiet och gymnasiet, vilken påverkan de nationella proven har på elevers slutbetyg och vilka kunskaper bedömningsmatrisen för de nationella proven faktiskt säger att eleverna ska bemästra. De frågor som ligger till grund för studien är: Vilket värde lägger lärare vid de nationella proven när det kommer till elevers slutbetyg? Vilka skillnader, vad gäller värdeord, information och tydlighet, finns i uppgiftsbeskrivningen och bedömningsmatrisen för skrivdelen av de nationella proven vad gäller betygsskalan, i årskurs 9 respektive årskurs ett på gymnasiet? Studien har genomförts genom en enkät, samt en text- och diskursanalys. Till sist har också värdeord och validitet analyserats i de nationella provens uppgiftsbeskrivningar och bedömningsmatriser. Studiens resultat visar att lärare har olika sätt att se på de nationella provens roll vid elevernas slutbetyg. Över 90 % av lärarna menar att de nationella provens svårighetsgrad är likvärdig eller högre än svenskkursen. Lärare uttrycker också att instruktionerna till proven är för långa och krångliga, och att bedömningsmatrisernas värdeord gör dem svårtolkade. Till sist visar resultaten att bedömningsmatriserna inte kan valideras och att uppgiftsbeskrivningarna är tydligare för lärare än elever.

A text analytical study has been performed using an abductive approach. The initial study was inductive and followed by a deductive part. Six different documents were studied representing protestant Churches, the Roman Catholic Church and the Orthodox Church (Patriarchate of Constantinople)2.The initial inductive part showed that the Church in its handling of the climate crises ought to be able to help people to a better understanding of the climate changes as well as to an understanding of the Churches´ theological view on the relationships between God and man, man to man and God to Creation.The deductive part of the study the documents showed a picture of a panentheistic, good and personal God. God was mainly referred to as a nonsexual entity. This part of the study also showed that all documents agree that the Church has a responsibility to ensure that moral values are respected when it comes to decision-making regarding actions against the climate changes. It is the task of the Church to channel the love of God to people and to the whole Creation.The climate changes have prompted the Churches to partly concentrate on their theology on creation and have caused a reevaluation of their positon in handling the new environmental situation. The major part of the documents gave a view on the theological reflection that the climate changes have forced upon the Churches.All documents regarded the threatening climate changes as a consequence of the human misuse of God’s Creation. Man has not fulfilled God’s expectations of man’s care for his Creation.Human beings are unique in God’s Creation, man is the image of God. In some respects human beings are God’s coworkers or even co-creators. But man has not managed to match God’s expectations, and has not cared for his Creation in the way he wanted. God is in a way mourning the situation that man has caused and what is threatening his Creation.The documents indicated that all Churches have a similar view on the human responsibility to try to restore balance in the Creation. Since their common view is that man, on God’s behalf, has the responsibility to care for and develop Creation, the Churches have the duty to work for a change of human lifestyle in a way that is compatible with a sustainable development.The documents indicated that the Church wants to be a forerunner in the change of lifestyle and also wants to work for a more just world order where those rich in resources should contribute the most to cover the costs for a worldwide handling of the climate crises and for the formation of a sustainable development.

No description available.

Denna studies bidrag till kunskapsfältet handlar om relationer mellan pedagoger och barn i förskolan och hur olika teorier bidrar med förståelseramar för dessa relationer i vetenskapliga studier och forskning. Studiens syfte är att kartlägga vilka teorier som förekommer i avhandlingar om relationer mellan pedagoger och barn i förskolan, synliggöra vilka olika relationer som avhandlingarna bidrar med förståelse för och vilka handlingskompetenser för förskollärare som framkommer i teorierna. Detta görs utifrån att goda relationer mellan lärare och barn samt lärares relationella kompetens beskrivs som viktig, men också utifrån att förskollärare behöver vetenskaplig kompetens i sin profession då utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund.  För att besvara studiens frågeställningar genomförs en textanalys i form av en kvalitativ innehållsanalys av avhandlingar som belyser relationer mellan pedagoger och barn i förskolan. I resultatet framkommer det att avhandlingarnas teoretiska fokus befinner sig inom det socialpsykologiska och sociokulturella perspektivet samt inom det existentiella och filosofiska perspektivet. De olika relationer mellan pedagoger och barn som framkommer i resultatet handlar om barns utveckling och lärande, fostran, barns inflytande, etiska relationer och att de beskrivs som hotade, samt relationer mellan barn, pedagoger och fysisk miljö. De handlingskompetenser som synliggörs för pedagogens del utifrån de olika teorierna i avhandlingarna innebär att kunna kommunicera och interagera med barnet, att förstå och kunna ge uttryck för etiska handlingar, att förstå och hantera den makt som pedagogrollen innebär i relationen till barnet samt att kunna hantera utmaningar och dilemman för handlandet i relationer med barnen. De olika handlingskompetenser som synliggörs i avhandlingarnas teorier skulle kunna ses som vägledande för förskollärares handlingar i deras relationsbyggande med barnen de möter i förskolan.

Uppsatsen är en textanalys där syftet är att granska hur skrivutvecklingen har framställts sigfrån läroplanen 1969, till den nuvarande läroplanen som började användas 2011. Detanalyseras också tre olika läromedel i relation till de olika läroplanerna för att se relationenmellan läroplanerna och läromedlet som förhåller sig till läroplanen. Metoderna som användsför analysen är dels en textanalys när läroplanerna och läromedlen analyseras. Men också enideationell struktur där temat skriftlig språkutveckling eftersöks under tiden då analysen görs.Resultatet av analysen visar att det finns en tydlig utveckling i både läroplanerna och derasolika fokus utifrån vad samhället anser vad som är en viktig kunskap att utveckla. Det finnsockså en klar utveckling i läromedlen som visar att det är nya områden som prioriteras i denyare läromedlen jämfört med tidigare. Det finns däremot fortfarande många likheter från deäldre läroplanerna och läroböckerna med dagens läromedel och läroplan. Slutsatsen är såledesatt samhället och politikerna påverkar läroplanernas innehåll, medan läromedlen är påverkadeav läroplanerna.

Denna studie har haft syftet att undersöka och synliggöra olika uppfattningar om vila i förskolan påformuleringsarenan och transformeringsarenan, det vill säga hur vila skrivs fram i olikastyrdokument och vilka uppfattningar om vilan som uttrycks av yrkesverksamma förskollärare.Studien har genomförts som en kvalitativ studie där empirin i Delstudie 1 inhämtats genom entematisk textanalys av både dagsaktuella och tidigare aktuella styrdokument och i Delstudie 2 genomsemistrukturerade intervjuer. Den tematiska textanalysen har genomförts utifrån sex olikastyrdokument för förskolan. Intervjustudien har genomförts med fem förskollärare på två olikaförskolor i två olika kommuner. I båda delstudierna har tematisk analys använts som analysmetod.Studien har utgått ifrån didaktik då vi använt de didaktiska frågorna vad, hur och varför somanalysbegrepp. I studiens resultat har det framkommit att det finns motsättningar mellanuppfattningar om vilan i förskolan på formuleringsarenan och transformeringsarenan, det vill sägaatt det finns skilda uppfattningar om vila i förskolans styrdokument och hos förskollärare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ateism, agnosticism och livsåskådningar framställs inom utvalda läroböcker menade för religionskunskap på gymnasienivå under GY11. Studien utgår från en kvalitativ textanalys med en fokus på textens innehåll. Studien utgår från koncepten positiv och negativ ateism, stark och svag agnosticism, samt undersöker hur livsåskådningar kopplas till ateism och agnosticism. Denna studie finner att inom det utvalda materialet finns det ett fokus på positiv ateism samt en jämnbalans mellan stark och svag agnosticism. Livsåskådningar diskuteras främst i relation till ateism och agnosticism utifrån sekulär humanism. Studien visar också att ateism och agnosticism främst diskuteras i relation till debatten mellan vetenskap och religion.

No description available.

No description available.