Swedish abstractFöljande studie är ett examensarbete för grundskolan 4-6 fördjupningsämne No – teknik. Bakgrunden till studien är att jag under utbildningen fått höra att man bör arbeta med naturvetenskapliga begrepp. Under praktik har jag uppmärksammat att elever möter många olika begrepp och funderat över hur man skall arbeta med det i undervisningen. Tidigare forskning visar på att naturvetenskapliga texter är svåra för eleverna att förstå. Forskning visar också på att många lärare utgår från läromedlen i sin undervisning vilket medför att det finns en relevans för mer forskning inom detta område. I studien har fyra läromedel studerats enligt metoden innehållsanalys med fokus på ämnesspecifika begrepp inom ämnet fysik och arbetsområdet ellära. Studiens frågeställningar är: •Vilka begrepp används inom olika läromedel, kopplat till arbetsområdet elektricitet i fysik för årskurs 4-6 ? •På vilka sätt framställer olika läromedel de centrala begreppen gällande elektricitet i texten? •Vilken betydelse har läromedel i kopplat till begrepp och språkutvecklande arbete? Resultat visar på att eleverna möts av många nya begrepp i ett enstaka arbetsområde. Enligt resultatet finns en begreppsmedvetenhet hos läromedelsförfattarna då texterna arbetar med både nyckelord, fetstilade ord samt att man kan klicka på ord och få en förklaring eller definition av detta. Läromedlen använder även olika representationsformer i form av text, bild, videor, högläsning för att anpassa till eleverna. Analysen visar att läromedlen skiljer sig vad det gäller utvalda nyckelord och hur de arbetar med dessa. I diskussionen lyfts för och nackdelar med de digitala lärportalerna samt lärarens viktiga roll för språkutvecklande arbete.

All forms of texts carry messages and meanings depending on societal ideals and values, including children textbooks. In this critical text analysis we focus on how the values regarding gender is portrayed in a textbook for primary school students. The book we base our analysis on is Den magiska kulan (The Magical Ball) by Mats Wänblad (2011). Our purpose with this text analysis is to shine some light on the way gender is manifested in texts. The representations of what is seen as masculine and feminine are contributing factors on how we experience social reality based on discourses. Which notions of gender are expressed in the text? In what way are masculine and feminine traits represented in the texts’ meanings and messages? The method we chose to use is inspired by critical discourse analysis in which we focus on text as a discursive practice. To create an adequate analysis we combined our method with gender theories and terms central to the subject. Our result shows that the book represents both traditional and alternative gender roles and gender patterns. Male and female characters are represented almost equally throughout the book, however we found that female characters were portrayed with male characteristics more often than male characters with female characteristics. This shows that theories regarding the gender system are conformed by the text. Ideals concerning alternate gender roles, such as “the soft man” and “tomboy”, challenge stereotypes and our thoughts beyond dichotomies.

Syftet med denna uppsats är att genom en textanalys undersöka hur genus och sexualitet konstrueras i ungdomsböckerna Jag, En (David Levithan 2013) och Gilla ”Hata horan!” (Johanna Nilsson 2012). Problemformuleringen och dess relevans har en stark koppling till skolans värdegrund, således undersöker jag även hur dessa texter skulle kunna ligga till grund för ett värdegrundsarbete utifrån just genus och sexualitet. I min uppsats utgår jag från nyss nämnda begrepp som sociala, och kulturella, konstruktioner. För att synliggöra genus använder jag mig utav Maria Nikolajevas motsatsschema över vad som anses vara stereotypt manligt och kvinnligt och jag antar även ett queerteoretiskt förhållningssätt där jag tittar på hur genus och sexualitet skapas i förhållande till heteronormen. I båda böcker finns könsstereotypa karaktärer och man kan se kopplingar mellan genus och makt i båda böcker, dock främst i Gilla ”Hata horan!”. Jag, En erbjuder, trots vissa normativa karaktärer och strukturer, många identifikationspositioner för läsaren och frångår till stor del heteronormen. Båda böcker har didaktisk potential när det kommer till att koppla läsningen till skolans värdegrund rörande genus, sexualitet och könsroller, dock med olika ingångar.

The purpose of this essay is to analyze how three history textbooks written for Swedish upper secondary school construct the identities of gender, ethnicity, social class and sexuality in one historical era. The analysis is based on an intersectional theoretical perspective, as a further dimension of a gender perspective. The Swedish curriculum, Gy2011, highly values its core concepts, such as equality, inclusivity and anti-discrimination, previous research shows that textbooks have failed to meet these standards.The analysis shows that there has been some development in how ethnicity is represented, gender is still mainly a male representation, social class is constructed mainly in conflict and sexuality is heavily obscured. The various identities intersect, in some occurrences, mainly gender and ethnicity, and gender and class.

Syftet med detta självständiga arbete var att få fördjupad kunskap om TAKK, hur det kan användas och hur metoden påverkas av vilka disciplinära ramar de beskrivs inom i den pedagogiska samhälleliga debatten. En teori inom diskursanalys möjliggör en kvalitativ textanalys men även en kvantitativ innehållsanalys. Detta ger möjlighet till att identifiera diskurserna utifrån frekvens men också en djupare analys kring dessa. Resultatet visar en förmodad större kompetens i ämnet från den specialpedagogiska tidskriften. I frågan gällande vem TAKK är bra för är resultatet av tvetydlig karaktär. Under tidigare forskning synliggörs forskning där barn med svårigheter i talet i kombination med TAKK framföra allt och ytterst lite gällande barn utan svårigheter. Mitt empiriska material, dvs. de artiklarna från två tidskrifter synliggjorde snarare tvärtom att TAKK är till för alla och gynnar alla, men självklart även barn med språkliga svårigheter även om det inte betonades lika hårt.

Denna studie syftar till att ta reda på, och bidra med kunskap om hur manligt och kvinnligt gestaltas i den mest lånade barnlitteraturen som förskolorna i två olika kommuner lånar från de kommunala biblioteken, då läsning av böcker är en aktivitet som bland annat gynnar barn i deras framtida uppfattning om kön (Strasser &amp; Seplocha, 2012; Filipović, 2018). Motivet till studiens valda problemområde grundar sig i Skolinspektionens rapport (2016) om förskolans jämställdhetsarbete, som visade att det systematiska arbetet med jämställdhet i förskolan inte var tillräckligt, vilket resulterade i att vi ansåg det vara angeläget att studera hur genus gestaltas i förskolans barnböcker. Studien har utgått från en multimodal textanalys (Björkvall, 2019) där resultatet har kopplats till Hirdmans genusteori (1988). Resultatet visade att både manliga och kvinnliga karaktärer gestaltas med en bred variation, såsom ansvarstagande vuxna samt kaxiga, självsäkra, känslosamma eller oroliga barn. Det som även framkom i analysen var att flertalet av böckerna skildrar tydliga olikheter mellan könen i böckerna där de traditionella könsnormerna förstärks av de attribut som karaktärerna bär. I ett fåtal av böckerna upplevdes det som svårt att identifiera olikheter mellan könen då det enda som skiljer könen åt är de könsbekräftande pronomen så som han eller hon, som beskriver karaktärerna, då de inte var bärare av några specifika normbekräftande attribut. Detta arbete har förhoppningsvis bidragit med kunskap om hur manlighet respektive kvinnlighet kan gestaltas i barnlitteratur, då detta kan vara ett värdefullt verktyg när pedagoger väljer ut passande böcker till förskolans verksamhet. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur användbara ett urval bedömningsmatriser är i ämnet engelska för årskurserna 1–3 och undersöka om användandet av bedömningsmatriser påverkar en likvärdig utbildning. För att besvara syftet med studien användes en kvalitativ metod för den textanalys av bedömningsmatriser som utfördes, samt en enkät som lärare till respektive matris fick besvara. Resultatet av studien visade på att bedömningsmatriser kan vara användbara om de är utformade på ett korrekt sätt. Nio av elva lärare var positivt inställda till respektive matris varar fem matriser ansågs vara tydliga och användbara i ett bedömningssyfte gentemot studiens tolkning av tydlighet och användbarhet. Resultatet har gett en fördjupad insikt i hur en användbar bedömningsmatris bör se ut för att vara giltig i ett bedömningssyfte. Dock kan inte användningen av matriser garantera en likvärdig utbildning för elever då styrdokumenten är tolkningsbara och lärare har möjlighet att själv tolka vad de anser vara viktigt att ha med i en matris.

Undersökningens syfte är att öka kunskapen om samband och samspel mellan skriven text och bilder utifrån multimodala resurser i svenska NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor, “vilka relationer har skriven text och bild till varandra?”, “Vilka sambandsskapande resurser används för att skapa samband mellan skriven text och bild?” samt “Vilka relationer har bild- och textelement som sammanförs med hjälp av samabandsskapande resurser?”. Materialet som granskas är två olika NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. En kvalitativ multimodal textanalys med kvantitativa inslag används som forskningsmetod. Analysen genomförs utifrån en sociosemiotisk utgångspunkt med hjälp av Hallidays tre metafunktioner som texter kan uppfylla vid kommunikation, Unsworths (2006) kategorier om relationer mellan bild och text, Björkvalls (2009) beskrivning av sambandsskapande och avgränsning, samt teori om koherens mellan text och bild. Resultatet visar att flera olika relationer mellan skriven text och bild förekommer i olika hög grad där vissa kan anses stärka lärandet, andra engagemanget och ytterligare någon försvåra lärandet. Fem olika sorters sambandsskapande och avgränsande resurser används i olika frekvenser för att vägleda läsaren genom texten. De flesta textelement och bilder som sammanförs av sambandsskapande resurser har också en samstämmig relation med varandra, vilket kan bidra till bättre koherens i texten. Dessa tyder på att läraren måste granska, komplettera och tydliggöra böckernas innehåll och inte bara anta att det är optimalt eller anpassat för alla elever.

Syftet med detta självständiga arbete var att få fördjupad kunskap om TAKK, hur det kan användas och hur metoden påverkas av vilka disciplinära ramar de beskrivs inom i den pedagogiska samhälleliga debatten. En teori inom diskursanalys möjliggör en kvalitativ textanalys men även en kvantitativ innehållsanalys. Detta ger möjlighet till att identifiera diskurserna utifrån frekvens men också en djupare analys kring dessa. Resultatet visar en förmodad större kompetens i ämnet från den specialpedagogiska tidskriften. I frågan gällande vem TAKK är bra för är resultatet av tvetydlig karaktär. Under tidigare forskning synliggörs forskning där barn med svårigheter i talet i kombination med TAKK framföra allt och ytterst lite gällande barn utan svårigheter. Mitt empiriska material, dvs. de artiklarna från två tidskrifter synliggjorde snarare tvärtom att TAKK är till för alla och gynnar alla, men självklart även barn med språkliga svårigheter även om det inte betonades lika hårt.

Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. För att hjälpa drabbade barn och ungdomar och för att motverka en fortsatt ökning, krävs det kunskaper om såväl åtgärdande arbete som förebyggande arbete kring psykisk ohälsa. Eftersom barn och unga spenderar mycket tid i skolan har skolans psykolog en viktig roll i detta åtgärdande- och förebyggande arbete av den orsaken att hen besitter kompetens inom området.   Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken roll skolpsykologen har tillskrivits i litteratur riktad till dess profession. För att få en historisk skildring av hur skolpsykologens tillskrivna roll har beskrivits över tid har litteratur från olika årtionden analyserats, från 1950-talet fram tills idag. I studien har även läroplaner undersökts för att se om det finns en koppling mellan dem och den analyserade litteraturen. För att studera litteraturen och läroplanerna har en kvalitativ textanalys utförts. De teorier som har använts i studien är läroplanskod/läroplansteori vilken har hjälpt oss att koppla samhällets normer och värderingar till skolpsykologens roll och arbetsuppgifter samt rollteori som har hjälpt oss att förstå skolpsykologens roll på ett tydligare sätt.   Studiens analys visar att skolpsykologens roll har haft ett varierande syfte som har gått från tydliga riktlinjer till att bli mer oklart. I och med att syftet med skolpsykologens roll har varit varierande har också förväntningarna på rollen växlat. Detta har i sin tur påverkat skolpsykologens arbetsuppgifter som har gått från att vara fokuserade på diagnostiseringar och tester till att idag även innefatta organisatoriska arbetsuppgifter. Analysen visar att skolpsykologens roll har förändrats utifrån samhällets utveckling och förändring.