Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram. Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS). Uppsatsens metod är tvådelad och består av dels en enkätundersökning riktad till läkare på KS, dels en textanalys inspirerad av Hallidays språkliga metafunktioner. Resultatet visar bland annat att patientjournalerna kan vara svåra att förstå på flera nivåer. De innehåller många fackord och förkortningar som kan vara svårbegripliga både för patienter och för läkare. Journalerna skrivs utifrån läkarnas perspektiv vilket bland annat syns på avsaknaden av utskrivna aktörer. De flesta av de läkare som svarade på enkäten var positivt inställda till bestämmelserna i Patientdatalagen, men det fanns också de som kraftigt betonade att journalen i första hand är ett arbetsredskap. Utifrån ett genreperspektiv är patientjournalen en del av en social process som definierar relationen mellan läkare och patient. Journalskrivandet är en viktig del av läkarnas yrkesidentitet, och därför kan det finnas motstånd bland läkarna att ändra sitt sätt att skriva.

In  this  Bachelor  thesis  the  writer  aims  to  do  a  comparative  analysis  between  Swedish  and Danish textbooks. The analysis examines textbooks in the civics field, and how these textbooks in represent the area of equality between men and women. The two countries in this essay are in many ways similar to each other but in  the area of equality the two differ. The politics in Sweden has more structural focused program while Denmark are more individual focused. The purpose of this essay is to see how the presentation of equality in the civics textbooks looks. To examine this area rigorously the essay does a qualitative and quantitative analysis with three different part studies. The quantitative method includes studies of both images and words that are  connected  to  equality.  The  second  part  compares  the  two  countries  politics  and  school guidance in the area of equality. The last part of the analysis is the main one, where the text in is studied and analysed  with a qualitative method.  The essay takes  a standpoint in feminist theory such as Yvonne Hirdman, Sandra Harding and Carol Lee Bacchi. The conclusion in this bachelor thesis reveals that there are a big difference between the textbooks from Sweden and Denmark. The Danish textbooks has a more individualistic approach and has the opinion that equality  is  already  reached  in  the  Danish  society.  While  the  swedish  has  the  opinion  that equality hasn´t been reached yet and it´s quite clear in the analsysis that the Swedish textbooks are  influenced  by it.  The  structural  expectations  are  not  seen  as  problematic  in  the  Danish textbooks, and traditional gender roles are symbolised. The symbolic gender is most prominent in the Danish textbooks, and the Swedish textbooks has a more problematic view on equality. This Bachelor thesis show that, when it comes to equality, the representation in the Swedish and Danish textbooks are totally different.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur en brukstext har förändrats efter textrespons. Texten är en tidningsartikel skriven av en egenföretagare som vill stärka sitt varumärke. I undersökningen görs en jämförande textanalys av två versioner av texten, före och efter en professionell språkrådgivare har gett respons. Den teoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där texter ses som både socialt konstruerade och socialt konstruerande (Hoel, 2001; Hellspong & Ledin, 1997). Som analysredskap används utvalda delar av Hellspong och Ledins (1997) analysmodell, strukturerat efter texttriangelns kognitiva nivåer (Hoel, 2001). Analysen går därför från globalt till lokalt, från övergripande till detaljerat, genom att jämföra situationskontexten, perspektivet, genren, dispositionen, textbindningen och lexikogrammatiken. Undersökningen visar hur förändringar på övergripande textnivåer påverkar övriga textnivåer – de största förändringarna har handlat om att genreanpassa texten vilket även har påverkat dispositionen och textbindningen. Analysen visar också att förändringar har skett även på nivåer som responsgivaren inte har gett råd om, som textbindningen och graden av lättlästhet och konkretion.

I platsannonser med kommuner som avsändare finns en kortare kommunbeskrivning. Syftet med den här undersökningen är att se vad som tas upp i dessa kommunbeskrivningar. För att få fram det har textanalys gjorts av sammanlagt 245 platsannonser. Platsannonserna har hämtats från platsbanken på www.arbetsformedlingen.se och ur dagstidningen Dagens Nyheter. Platsannonserna är insamlade under september och oktober 2014. För att få fram en övergripande bild av innehållet i kommunbeskrivningarna har innehållet kategoriserats. Resultatet av undersökningen visar att kommunbeskrivningarna följer ett tydligt mönster. Kommunerna lyfter fram det positiva; värden som framträder är bland annat framtidstro och närhet/trygghet. Att en kommun är liten till storleken lyfts i flera kommunbeskrivningar fram som något positivt, en större kommun kan dock istället lyfta fram just sin storlek med beskrivningar som att kommunen är ”en populär bostadsort”. Framtidstron visar sig både i formuleringar som gäller befolkningsstorleken och näringslivet. Invånarnas möjligheter till resor, fritidssysselsättningar och vistelser i natur är andra teman som är vanligt förekommande.

I denna studie har en kritisk textanalys med genusperspektiv gjorts på Sverigedemokraternas partiprogram. Syftet var att undersöka om Sverigedemokraternas språk i partiprogrammet lever upp till sina jämställdhetsambitioner och undersöka vilka föreställningar om kön som framträder. Då kön är kopplat till sexualitet har analysen även gjorts utifrån ett intersektionellt perspektiv för att kunna problematisera heteronormativitet. Detta för att se hur familjen representeras i partiprogrammet. Texten har analyserats på den textuella och den ideationella nivån, på den textuella nivån har det undersökts hur kön markeras i texten och på den ideationella nivån har inferenser och presuppositioner analyserats för att se hur kön och familj framställs. Resultatet visar att Sverigedemokraternas språk inte lever upp till jämställdhetsambitionerna, trots att språket är könsneutralt. Kvinnor och män framställs ha medfödda olikheter vilka kan leda till skillnader i livsval och beteenden. Med en sådan syn på kön kan de medfödda olikheterna vara en förklaring på varför fler män har chefspositioner. Sverigedemokraterna antyder även att vi har ett fritt val, vilket betyder att kvinnor och män väljer sina positioner i samhället, därmed finns ingen könsmaktsordning eller makstrukturer. Dessutom upprätthåller de en heternormativitet då de anser att barn bör växa upp med föräldrar av motsatt kön.

Syftet med undersökningen är att granska 16 texter från två av Mälarenergis externa kommunikationsmedier riktade till privatpersoner, för att belysa vilka skillnader i språklig utformning de uppvisar. Med exempel från 8 av Mälarenergis informationsutskick och 8 likvärdiga informationstexter nedladdade från deras hemsida granskas texterna med en kombination av kvantitativa och kvalitativa analysmetoder.  Undersökningens resultat visar att det finns en tendens för de digitala texterna att vara mer informationspackade och svårlästa, men att det även finns undantag där resultaten kan bero på andra faktorer. Den visar även att texterna de olika medierna emellan uppvisar skillnader i hur de inleder och avslutar texter, hur de hänvisar till andra texter, hur linjärt skrivna de är, vilken typ av kontextuell information som infattas i texten samt hur många värderande och relationsbyggande ord och uttryck som förekommer i texterna.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förklara läsbarheten i lättlästa nyhetsartiklar från 8 Sidor och Sesam, samt att bedöma hur språket fungerar i denna nyhetskontext utifrån ett andraspråksperspektiv. En textanalys gjordes enligt Hellspong & Ledins textmodell (1997). De fem komponenterna i textmodellen sammanställdes. Dessa komponenter var: de kontextuella- de textuella- de ideationella- och de interpersonella stildragen samt framställningssättet. Stilen förklarades utifrån texternas förutsättningar och syfte samt värderades i en syntes. En slutsats som kan dras är att texternas innehåll kan bli vaga och läsbarheten försvåras genom minskat sammanhang då stilen är avskalad, enkel och lätt samt att lättlästa nyhetstexter ingår i en kontext som både deltar och påverkas av sociala förändringar.

Detta arbete analyserar innehållet om kommunism i svenska läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Fyra läroböcker har analyserats. Två läroböcker före Sovjetunionens fall, från 1982 och 1987 och två läroböcker efter Sovjetunionens fall, från 1993 och 1995. Studiens syfte är att analysera hur innehållet om kommunism i läroböckerna förändras efter Sovjetunionens fall, 1991. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån small state-teorin och Staffan Selanders teoretiska begrepp för textanalys av läroböcker. Teorin utgår från att små stater som exempelvis Sverige måste använda sig av strategier i sitt förhållnings sätt stormakter, som exempelvis Sovjetunionen. Strategierna går ut på att en liten stat inte kan vara alltför kritisk, eller okritisk i sitt förhållningssätt gentemot en potentiellt hotande stormakt. En innehållslig idéanalys användes i analysen och frågeställningarna utgick från två teman som skulle verka för att ge en djupare förståelse om vilken bild av kommunism som framställs i läroböckerna. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig bild som förmedlas om kommunism, varken i böckerna som skrevs innan Sovjetunionens fall eller i böckerna som skrevs innan Sovjetunionens fall. Mest anmärkningsvärt i resultatet är att läroboken från 1995 inte framför någon kritik mot det forna kommunistiska Sovjetunionen, boken från 1993 framför däremot kritik mot kommunism som politisk ideologi och Sovjetunionen som kommunistisk stat. Läroboken från 1982 framstår som försiktig i sin framställning av kommunism, dock kan framställningen tolkas som en indirekt kritik mot kommunism och Sovjetunionen. Läroboken från 1987 är starkt kritisk mot Sovjetunionen som i läroboken kallas för en kommunistdiktatur som styrs av en liten elit.

Denna uppsats bygger på en textanalys av Ylva Ugglas  bok Min  mamma bor på en stjärna. Syftet med  uppsatsen  är i första  hand  att analysera  hur  att barns  sorg porträtteras  i Min mamma bor på en stjärna. Men uppsatsen har även som syfte att diskutera hur ett barns sorg kan påverka  lärandet  och hur  lärare  kan jobba med  skönlitteratur   som en metod  i klassrummet. Syftet med uppsatsen grundar  sig  i mina  egna  bristande  kunskaper  kring  detta ämne  efter  avslutad   lärarutbildning   och målet  blir  då att sprida  kunskap  kring ämnet.Resultatet   visar  att Min  mamma bor på en stjärna porträtterar  sorg  på fler  sätt än enbart saknad  efter  sin  bortgångna  mamma. Sorg hos  ett barn kan till   exempel  innebära  förlusten  av en bästa vän. Resultatet visar på att ett barns sorg kan yttra sig på flera  olika  sätt,  bland  annat genom  tårar,  ensamhet   och ilska.   Uppsatsen  framhäver   litteratursamtal  som en bra arbetsmetod när det gäller att arbeta med sorg tillsammans med eleverna. Avslutningsvis visar uppsatsen  att det är viktigt   att lärare  vågar  arbeta  med  sorg och död i klassrummet   eftersom det kan innebära  att döden inte  framstår  som främmande   för  ett barn.