Denna studie undersöker användningen av begreppet funktionsvariation i svensk press och webbpublikationer mellan år 2016–2019. Studien undersöker vilka olika betydelser ordet funktionsvariation ges i svenska medier. I vilka nyhetssammanhang som begreppet förekommer, vilka som kommer till tals i artiklarna och om nyheterna är i en positiv, negativ eller neutral kontext. Det undersöks även hur personer med en funktionsvariation gestaltas i artiklar när begreppet förekommer. För att analysera vilka nyhetssammanhang som framträder används dagordningsteorin och teorier om nyhetsvärdering. Gestaltningsteori används i analysen för att framhäva hur personer med en funktionsvariation gestaltas. Metoden som används är en kvantitativ innehållsanalys och materialet är 400 slumpmässigt utvalda artiklar från samtliga textbaserade publikationer i svenska medier mellan åren 2016–2019. Även den begreppshistoriska metoden diakron textanalys tillämpas för att undersöka om begreppets betydelse har förändrats. Resultatet visar att det vanligaste sammanhanget som begreppet funktionsvariation används i är i kulturnyheter. Personer med en funktionsvariation gestaltas i majoriteten av artiklarna som stereotypen offer, att de är diskriminerade och att det är synd om dem. Begreppet funktionsvariation figurerar mestadels i negativa sammanhang och i endast 83 av 400 artiklar får personer med en funktionsvariation själva uttala sig. Resultatet visar att i de flesta fall används begreppet funktionsvariation i en allmän betydelse där innebörden är oklar och ordet syftar mestadels till gruppen individer med funktionsnedsättningar. Slutsatserna blir att begreppet funktionsvariation inte har använts i den neutrala benämning som var tänkt ifrån början som skulle innefatta alla individer oavsett unika variationer.

The purpose of this study was to examine how Swedish media portrayed victims of the tsunami disaster and the tropes and themes that was presented in interviews with victims. Two major Swedish newspapers were used in the study. The newspapers in question were Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and their digital archive has been investigated to achieve this purpose.   To achieve results, a qualitative text analysis was used to read through the papers in search for interviews that would help achieve the studies purpose. The results were analysed with the help of earlier studies done on surrounding subjects as well as a postcolonial theory to establish if there were any postcolonial tendencies in Swedish medias portrayal of the victims. The articles used in this paper were divided into three time periods, December 2004, January 2005 and 1, 5 and 10 years after the calamity to see if the victim narrative changed over the course of time.     Different time periods were used to get a broader perspective of the victim narrative, however one result stood out and that was a theme regarding the usage of children to depict loss and suffering.

Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt läroböcker i samhällskunskap lyfter fram olika demokratiska aspekter och vad som krävs av oss som lärare vid användandet av läroböcker vid undervisning om och i demokrati. I denna undersökning används tre demokratiteorier vilka är val- deltagar- och samtalsdemokrati. Dessa tre modeller har fungerat som en grund när vi gjort en brukstextanalys av tre läroböcker i samhällskunskap. I vår undersökning inriktar vi oss på läroböcker för grundskolans senare år. Vi undersöker i vilken utsträckningläroböckerna tar upp olika aspekter från de olika demokratiteorierna. De tre undersöktaläroböckerna tar alla upp aspekter från de tre demokratiteorierna och kan därför sägasha ett fullgott innehåll. Det är dock bara en av de undersökta böckerna som förmedlar både fakta om demokrati och kunskaper i demokrati. De två andra läroböckerna förmedlar främst fakta om demokrati. För oss som lärare är det viktigt att både läsa och tolka texten i de läroböcker vi använder. För att öka den demokratiska kompetensen krävs att man framförallt lyfter fram deliberativa processer i klassrummet och skapar ett gott klimat för diskussion och acceptans för skilda åsikter. Detta är något läroböckerna inte kan göra men som vi tycker de borde uppmana till i större utsträckning än vad de gör.

No description available.

Den svenska förskolans jämställdhetsarbete är starkt sammankopplat med teori, praktik, politik och forskning. Utifrån en poststrukturalistisk ansats förstås den vetenskap som vuxit fram i relation till jämställdhet som ett resultat av historiska och politiska kontexter. Vetenskap om jämställdhet betraktas därför som ett diskursivt fenomen. Syftet med studien är att synliggöra vilka diskurser om kön, genus och jämställdhet som ges plats inom dagens forskning om jämställdhet och förskola. Genom diskursiv textanalys av vetenskapliga artiklar som berör ämnesområdet jämställdhet i förskola, synliggör studiens resultat att olika diskurser om kön, genus och jämställdhet iscensätts genom artiklarna. Artiklarnas skilda fokus på hur kön, genus och jämställdhet ska betraktas och hur jämställda tillstånd ska uppnås medför att olika praktiker rekommenderas och att olika subjekt kommer konstrueras genom dessa. I relation till Foucaults teorier om kunskap, makt och subjektivitet diskuteras artiklarnas bidrag till att vetenskapligt kunna legitimera föreställningar om kön, genus och jämställdhet som ”rätta” och ”önskvärda” samt dess konsekvenser för jämställdhetsarbetets deltagande subjekt.

Arbetets syfte var att undersöka om grundskolekemiboken Kemi Lpo TEFY är "en bra kemilärobok" enligt 6 krav som jag som kemist ställde på "en bra kemilärobok". Kraven omfattade översiktlig, strukturerad, logisk, precis, lättförståelig och begriplig, tydlig, förklarande, samband förmedlande och sakligt korrekt framställning av kemin, samband till elevernas värld och till aktuella globala problem, experimentens frihetsgrader och jämställdhetsprincipen mellan könen. Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet kemi i den Nationella Utvärderingen av grundskolan 2003 och undersökningsmetod en värderande textanalys i samband med en enkät med högstadieelever. Resultatet är att jag anser att Kemi Lpo TEFY inte är "en bra kemilärobok" enligt mina krav och att den borde omarbetas grundligt. Elever som läser boken måste enligt min åsikt uppfatta kemi som ett svårt ämne.

En rad rapporter från Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur väl barn lyckas i skolan. Barn till lågutbildade lyckas sämre i skolan än barn till högutbildade, och skillnaderna är särskilt stora för ämnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utsträckning av dess läroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat på rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sämre än medelklassbarn på uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av två läroböcker i matematik för grundskolans senare år i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lågutbildade. Resultatet visar några egenskaper hos böckerna som kan vara särskilt ofördelaktiga för barn till lågutbildade.

Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc. kring begreppet hållbar utveckling.

I detta arbete har textuppgifter i fyra vanligt förekommande matematikläroböcker ämnade för gymnasieskolans kurs Matematik A undersökts. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur dessa uppgifter knyter an till verkligheten. Som undersökningsmetod valdes textanalys med utgångspunkt från ett antal egenformulerade analysfrågor, inspirerade av den litteratur som jag tagit del av. Resultatet av textanalysen visar att det är en förhållandevis liten andel av läroböckernas textuppgifter som har en trovärdig förankring i verkligheten, där endast ett fåtal av dessa beskriver en situationskontext som kan relateras till elevernas verklighet. En viktig slutsats som kan dras av detta resultat är att det finns en konflikt mellan de mål som står skrivet i de nationella styrdokumenten och innehållet i läroböcker som används i matematikundervisningen.

Arbetets syfte är att undersöka på vilka grunder musik bör användas som redskap i svenskundervisning. I ämnesplanen för svenska 1 finns flera formuleringar som stödjer lyssnandet samt att eleverna ska kunna hantera flera olika medier. Användandet av musik går ifrån den traditionella ”läsa-skriva”-ramen vilket gör att det kan finnas motstånd mot denna typ av estetisk läroprocess. Vårt mål med undersökningen är att visa att musik som medel kan användas i svenskundervisning utan att försämra elevernas slutresultat. Musikens pedagogiska fördelar har belagts av flera forskare. För att styrka dessa fördelar har vi använt oss av relevant litteratur från Sundin (1998), Sundin (1995), Scheid (2009) Steinberg (1994) och Wiklund (2009). Vår förhoppning är att visa musikens motiverande effekt. Litteratur som rör motivation hämtades från Dysthe (2008) och Hugo (2011). Vår undersökning utgår från en text och två undervisningspass. I det första passet analyserade eleverna texten utan musik och i det andra analyserade de samma text med musik. Detta skede observerades och elevernas svar på analyserna följdes upp med individuella intervjuer av fyra på förhand utvalda elever. Det sammanställda resultatet visade att ingen informant gjorde sämre ifrån sig med musikens inträde, däremot gjorde en elev en bättre analys. Tre elever ansåg att musiken gjorde undervisningen mer intressant. En elev uppfattade musiken som störande, men påpekade att det troligtvis berodde på hans ovana att använda musik i undervisningen. Musikens positiva effekter visades tydligast i elevernas resonemang kring deras engagemang inför uppgiften, samtidigt som inget slutresultat försämrades.