Denna uppsats redovisar en kvalitativ textanalys av nyhetsrapporteringen om kemattacken utanför Syriens huvudstad Damaskus i tre engelskspråkiga tidningar i USA, Ryssland och Libanon. Studien jämför nyhetsrapportering i The New York Times (USA), The Moscow Times (Ryssland) och The Daily Star Lebanon (Libanon). Underlaget för studien är material publicerat under tre perioder och består sammantaget av 35 artiklar.. Den första perioden utspelar sig de första två dagarna efter kemattacken i Damaskus förorter. Andra perioden utspelar sig dagen före och efter att Syriens regim pekas ut som ansvarig av USA:s utrikesminister. Den tredje perioden utspelar sig dagen före och efter att Syriens regim får en diplomatisk möjlighet att förhindra ett amerikanskt anfall genom att överlämna alla sina kemvapen. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på tidigare forskning om journalistisk narrativitet, krigs- och fredsjournalistik och hur källor hanteras i krigsrapportering. Genom att svara på åtta delfrågor besvaras studiens fråga om hur kemattacken i Damaskus förorter rapporterades i de tre tidningarna. Källor och citat i artiklarna är avgörande för helheten. Övergripande har New York Times fokus på president Obama, hans administration, dess uttalanden och relationer. När president Obama under sista perioden vänder sig till amerikanska kongressen och ber om stöd för ingripa i Syrien flyttas fokus i rapporteringen till ett än mer nationellt perspektiv. Daily Star har ett växlande perspektiv. Artiklarna följer internationell politik och hur den mobiliseras. Tidningen speglar också lidandet i Syrien samt konsekvenserna i det egna landet. Moscow Times håller sig till ett ryskt politiskt perspektiv i samtliga artiklar. Det är främst det egna landets toppolitiker som kommer till tals.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ”Sherlock” representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper. Två avsnitt av serien kommer att användas i analysen, med fokus på tre kvinnliga karaktärer: En som återfinns i originalen, samt två nya. Dessa karaktärer kommer att analyseras genom att undersöka utvalda scener där de samspelar med Sherlock Holmes. Analysen sker genom en semiotisk analys, samt kvalitativ textanalys. Jag använder mig av Roland Barthes begrepp denotation och konnotation vid scenanalysen, detta för att undersöka vad som utmärker kvinnorna i serien. Egenskaperna dessa kvinnor besitter kommer sedan att ställas mot mina valda teorier, detta för att fastställa hur väl karaktärernas genusmönster överensstämmer med stereotypiska tolkningar, slutligen kommer de valda avsnitten att analyseras och jämföras bredvid originalen av Sir Arthur Conan Doyle. En kvalitativ textanalys kommer att göras av två utvalda texter om serien i fråga, en som anser att serien är sexistisk och mansdominerad och en som talar mot detta. Textanalysen görs för att undersöka publikens tolkningar och för att förstå varför serien väckt debatt. I mitt resultat har jag funnit vissa egenskaper för karaktärerna som stämmer överens med den teoretiska ramen, även om alla egenskaper inte kunde appliceras på karaktärerna i fråga. Kvinnorna framställs ofta som känslosamma, emotionellt splittrade och även beroende av männen omkring dem. De nya karaktärerna identifieras ofta som känslosamma och genom sitt förhållande till männen, medan Irene Adler som uppgraderats från originalen portträtteras som en emotionell och känslostyrd kvinna som behöver mannens beskydd. Jag har funnit gränsöverskridande i vissa karaktärer, där manliga och kvinnliga egenskaper blandats. Slutsatsen blir att det finns mönster för hur genus porträtteras i serien som återfinns i mediestereotyper. Även textanalysen bidrog till att stärka denna teori, då det varit viktigt att förstå vilka frågor serien väckt och varför. Nyckelord: BBC Sherlock, Sherlock Holmes, Sir Arthur Conan Doyle, Semiotisk analys, textanalys

Den latinamerikanska befrielseteologin är en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta människor i latinamerika. Denna rörelse uppstod på grund av sociola orättvisor, fattigdom och mänskliga rättigheter i utvecklingsländer i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan. Därför, från ett pedagogiskt perspektiv, är det en intressant fråga om denna teologi är representerad i läroböcker i religionsämnet. Syftet med denna studie är att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin är presenterad i läroböckerna. Denna forskning bygger på fem läroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frågor. Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade läroböckerna, men mämns inte vid namn i de två senast skrivna. / The Latin America liberation theology is a Christian theology that originate in the late 1960s regarding the liberation of the poor and oppressed people of Latin America. This independent movement emerged due to issues of social injustice, poverty and humans rights in underdeveloped societies of South America and has been criticized by the Roman Catholic Church Therefore, from a pedagogical point of view, it is an interesting question if this theology is represented in teaching material when it comes to the subject religion. The aim of this study is to analyze if the Latin American liberation theology is expressed in Swedish schoolbooks. This research is based on five textbooks, which have been reviewed by a coparative textual analysis and a simple quantitative analysis to answer the study questions. The result shows that Latin American liberation theology is presented in the analyzed textbooks, but is not mentioned by name in the two most recently written ones.

No description available.

Syftet med denna studie är att urskilja likheter och skillnader mellan de verklighetsbilder som de brittiska tidningarna The Sun och The Daily Telegraph skapade åt sina läsare veckan innan Storbritanniens folkomröstning om medlemskapet i EU. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorierna om gestaltning, medielogik och kunskapsklyftan. Genom en kvalitativ textanalys grundad i massmedieretoriken undersöks om tidningarna uppfyllde det demokratiska uppdraget att informera medborgarna inför valet och i vilken grad de drogs mot populistiska tendenser i sin rapportering.   Resultatet av analysen visar att det finns markanta skillnader mellan de typer av information som de olika tidningarna erbjuder sina läsare. The Sun gav en förenklad och polariserad världsbild som närmast bidrog till att befästa fördomar. The Daily Telegraphs världsbild var mer komplex, men också mer högtravande och därmed exkluderande. Detta är knappast förvånande och stämmer väl överens med den bild som tidigare forskning ger av den nyhetsvärdering som styr kvalitetstidningar respektive tabloider världen över. Genom en jämförelse mellan de två tidningarna görs de skilda verklighetsbilder läsarna tar till sig tydliga, vilket kan öppna upp för en diskussion om tidningarnas demokratiska roll i samhället.

Populism, what is that really? Is it like a wave of populism we standing in front of with Donald Trump and Marine Le Pen in its lead? Well, that’s very hard to say. Research have shown that it´s very hard to exactly say anything about what populism is. But, in this study several different research has been put together with four concrete criterions as a result. These four criterions will be useful as a theoretical framework, to analyse four Swedish parties’ participation in two different welfare-debates. Which one of them uses populism? It will also be useful for this study’s second question, if populism is a useful concept of analysing political parties? The method used in this study is text analysis, with the spoken text in the debates in focus. The result shows the complexity of populism as a concept, but also that all the parties, accept one, uses populism in the two debates, more or less.   The conclusion is that populism as a concept is far too big, and far too widespread to analyse in a research of this size, and therefore it´s necessary to cut things of.

This bachelor thesis examine how the early hip-hop music mirrors the society in the US ghettos in the 80s and 90s in order to explore how the artists' individual experiences take the expression in artistic form of coherent discourse on public issues. It uses structural textual analysis thatencode and analyze lyrics from ten hip-hop songs. The material was studied with the help of Elias and Scotsons theories established and outsiders, Bourdieu's capital types, field and habitus, and postcolonial theory that Eriksson, Eriksson Baaz and Thorn highlights in there book GlobaliseringensKulturer. The survey shows that the songs we analyzed tells of similar problems, which we divided into five themes: crime, poverty, ideals, discrimination and depression. In this way, we concluded that there are common patterns in the songs we chose. In conclusion, the study shows that the analyzed songs express the artists’, both individual problems such as depression, poverty, criminality in an artistic form. But also other issues such as discrimination and racism in a larger level. / Den här studien undersöker hur tidig hiphop speglar samhället i USAs förorter på 80- och 90 talet i syfte att utforska hur artisternas individuella upplevelser tar sig utryck i konstnärlig form i sammanhängande diskurser om allmänna samhällsproblem.    Metoden består utav strukturalistisk textanalys, där texter från hiphopmusik kodas och analyseras. Teorier som använts består utav Elias och Scotsons teorier kring etablerade och outsiders, Bourdieus kapital typer, fält och habitus samt postkolonial teori som Eriksson, Eriksson Baaz och Thörn behandlar i Globaliseringens Kulturer. Undersökningen visar att artisterna berättar om liknade problem och teman i sina låtar som beskrivs efter: kriminalitet, fattigdom, ideal, diskriminering och depression. Slutsatserna som studien drar består av hur låttexterna blir utryck i konstnärlig from sådant som artisternas individuella problem som depression, fattigdom, kriminalitet samt tar upp saker som diskriminering och rasism på ett större makro nivå.

Den här uppsatsen redogör för en kvalitativ textanalys av svensk hemundervisningsdebatt mellan åren 2000 och 2015. Det empiriska materialet bestående av 17 insändare, debattartiklar och ledare från en variation av svensk dagsmedia har analyserats med hjälp av systematisk-logisk analys samt kritisk ideologianalys. Syftet med undersökningen är att analysera debatten. Resultatet visar att argument som förekommer i debatten kan sorteras in under fyra teman: Barnet och familjen, Hemmets plats i samhället, Skolans plats i samhället samt Samhällets grund. Resultatet visar också att argument för hemundervisning liksom argument mot hemundervisning förekommer i alla teman. De framkomna argumenten har via de fyra konstruerade temana analyserats i relation till två teoretiska begrepp, public good och private good. Diskussionen av undersökningsresultatet visar att argument inom de två förstnämnda temana tenderar att vara ”mer” private good medan argument inom de två sistnämnda temana tenderar att vara ”mer” public good.

The aim of this study is to examine how substance abuse and mental illnesses are portrayed in children’s literature from a child’s perspective. To achieve the aim, text analyses were performed on four selected works of children’s literature. The question asked is: in what way can the selected books function to support pupils in problematic family circumstances? The scientific approach of the study is hermeneutic. Hermeneutics means the theory of interpretation and concerns the creation of meaning and understanding through interpretations of texts. The analyses proceed from a hermeneutic model. The model shows how different components go together in the interpretation of a text. In the analyses the children’s literature is set in relation to the background chapter, which shows what the reality is like. The discussion considers the analyses in greater depth with the aid of the theory in order to investigate how readers with similar experiences can perceive and be affected by literature. We chose to design the study in this way because it reflects the hermeneutics. The results of the study show that the selected literature can affect the reader. The theory shows that people have a tendency to recognize themselves in literature and see their own problems at a distance, which helps the reader in real life. Through the literature the reader’s conceptual world can be expanded by new insights into their surroundings. The conclusions drawn in the study are that it is important to work with the Convention on the Rights of the Child in school, to explain to children that adults are not always in good health, and that children have a right to be children.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika kommuner inom Stockholm stad beskriver och formulerar fritidshemsverksamheten i verksamhetsplaner i förhållande dels till skolans verksamhet och dels till läroplanen (Skolverket, 2018). För att kunna undersöka detta har det genomförts en textanalys av 15 verksamhetsplaner för att ta reda på likheter/skillnader i formuleringen av fritidshemsverksamheten i förhållande dels till skolans verksamhet och dels till några beskrivningar i läroplanen. Resultatet visar på att det finns likheter/skillnader i formuleringen av fritidshemmet i förhållande dels till skolans och dels till läroplanen. Slutsatsen är att fritidshemmet formuleras på olika sätt, men kortfattat i verksamhetsplanerna. I vissa verksamhetsplaner formuleras fritidshemsverksamheten som en målinriktad verksamhet, i andra som en verksamhet med en varierande pedagogik. Beskrivningar av skolan har mer fokus på kunskap och lärande medan fritidshemmet skall erbjuda en meningsfull fritid.