Den här studien undersöker de grafiska och språkliga skillnader som uppstått när Svenska myn-digheter skriver om sin samhällsinformation till lättläst. Den analyserade texten är från Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap, texten Om krisen eller kriget kommer. Texten och dess lättlästa version har analyserats utifrån kvalitativa textanalytiska metoder baserade på Hellspong (2001), Falk (2003) och Rahm & Ohlsson (2009), för att se om texterna följer de statliga riktlinjerna från Språkrådet och andra myndigheter för lättläst text och läsbarhet. Undersökningen visade att den lättlästa versionen följde de flesta av rekommendationerna för omskrivning. Den grafiska formgivningen är i stort sett likadan i de båda broschyrerna. Båda textversionerna följde Språkrådets rekommendationer för hur man skriver klarspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skrivförmågan ser ut hos några elever med svenska som modersmål i årskurs 2. Studien utgår från tio elevtexter som analyserats utifrån olika kriterier och en intervju med klassläraren samt en elevenkät som besvarats av 20 informanter. Slutsatserna som kan dras av studien är att eleverna ligger på olika nivåer vad det gäller skrivförmågan. Vissa elever har en god skrivförmåga och kan uttrycka sig varierat medan några elever skriver mindre varierat. Analys av elevtexterna påvisar däremot att de flesta eleverna behöver utveckla sin färdighet då det gäller skriftspråksregler. Det visar även att det endast är två elever som uppnår samtliga delar av de utvalda kriterierna. Elevenkäten visade att majoriteten av eleverna har en positiv syn på sin skrivförmåga. Resultatet som genererades från intervjun med klassläraren visade på att läraren arbetar med dator som ett verktyg för de elever som har skrivsvårigheter. Ett annat sätt som läraren använder för att främja elevernas skrivförmåga är att elever som kommit långt i sin skrivutveckling samarbetar med elever som inte kommit lika långt.

This study examines two Muslim feminist theologians and their approach to the Islamic tradition and the religious sources. The purpose of the study is to examine their presentation and interpretation of the sources from a feminist perspective and to compare their arguments. Former studies have shown that the authors aim to convince the reader that their message are the right one by using a reinterpretation of the sources and that feminist authors argue that the ideal message of the Quran is equality between the sexes. The interpretations through history are considered to be misogynic because the male religious elite have controlled the progress of the discursive tradition. A theoretical approach involving The basket metaphor by Jan Hjärpe, the theory about symbolic universes by Berger & Luckmann and the discussion about the anthropology of islam by Talal Asad are used to explain how the Muslim feminists relate to the Islamic tradition.   The result show that both authors defend Islam as a religion but have different approaches regarding their interpretation. They are both using the Islamic sources to argue why the ideal in Islamic tradition are equality between the sexes. Mernissi mainly focusses on the actors in history to explain why woman should have equal rights and Wadud mainly focuses on the linguistics of the sources. The result also shows that there has been a shift in attitude. Mernissi had in her earlier texts a negative attitude towards the early years of Islam and meant that Muhammed and his companions restricted the agency of women. Later in her texts it is clear that she has a more positive approach. Wadud on the other hand stated in her earlier text that all verses in the Quran has a desire for equality. In her later text she declares that there are problematic verses in the Quran and that they could be disregarded.

Det övergripande syftet med denna undersökning är att se hur mycket heteronormativa inslag som förekommer i två valda läroböcker som riktar sig till elever som läser svenska som andraspråk, årskurs 1 på gymnasiet. Syftet med studien är att visa hur stort utrymme olikkönade relationer får i jämförelse med samkönade relationer. Dessutom är syftet att visa i vilken kontext de olika relationstyperna förekommer, för att försöka belysa eventuella underliggande värderingar. Undersökningen är genomförd med en textanalytisk metod inspirerad av diskursanalys. Resultatet visar att ena boken helt uteslutit att nämna några samkönade relationer, medan den andra boken har valt att nämna samkönade relationer vid tre tillfällen i en artikel. Dessutom visar resultatet att ena boken lämnar mest utrymme åt könsneutrala relationer, medan den andra boken lämnar mest utrymme åt olikkönade relationer. Vidare visar resultatet att det i vissa fall reproduceras ett stereotypt synsätt om hur kvinnor och män bör vara.

I denna studie analyseras fyra skönlitterära böcker för barn i mellanstadieåldern (9-12 år). Böckerna är de mest utlånade bokväskorna i klassuppsättning från bibliotek Uppsala och är därför särskilt intressanta ur ett didaktiskt perspektiv. Critical literacy används som teoretiskt ramverk. Critical literacy kan både betraktas som ett sätt att arbeta med och ett sätt att betrakta texter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Denna analys fokuserar på maktrelationer och olika aspekter av mångfald. Analysen utgörs av en kvalitativ textanalys där maktrelationerna mellan böckernas karaktärer diskuteras i relation till mångfaldsaspekterna kön, etnicitet, sexualitet, funktionalitet, ålder, socioekonomisk bakgrund och social status. Av resultaten framgår att mångfald inom kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet förekommer i de analyserade böckerna medan representation av sexualitet och funktionalitet är begränsad. Maktfördelningen är relativt jämn mellan män och kvinnor i böckerna, men några alternativa könsidentiteter förekommer inte. Etnicitet förekommer i viss mån men främst i en av böckerna. Sexualitet gestaltas endast genom heterosexualitet och funktionsvariationer förekommer inte alls. Ålder visade sig ha stor betydelse för maktrelationer mellan karaktärerna eftersom barn genomgående har mindre makt än vuxna. Slutligen diskuteras vilka potentiella värderingar och följemeningar som litteraturen kan tänkas förmedla till elever, särskilt med tanke på att de används i klassrummet.

Det har rapporterats väldigt flitigt i medierna om den pågående krisen i Venezuela. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ser det ut med rapporteringen under en månads tid (februari 2019). Hitta eventuella likheter och skillnader i verklighetsbilderna och fokusen för rapporteringarna mellan Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och colombianska El Tiempo och El Espectador. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen ligger i komparativ journalistik, global journalistik och nyhetsvärdering. Undersökningen har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys, för att se hur och vilka källor som tidningarna har använt och framställningen av verklighetsbilden av situationen i Venezuela. Genom denna jämförelse undersöks hur utrikesrapporteringen sett ut från två olika sidor, Sverige och Colombia. Att vi lever i en mer globaliserad värld syns i hur mycket de svenska tidningarna har rapporterat om Venezuelas situation. Men resultatet visar en klar skillnad mellan de svenska och de colombianska tidningarna. Dels är det närheten till Venezuela men Colombia har även blivit en viktig pusselbit i den pågående krisen, något som samtliga tidningar har rapporterat om. Därför är det föga förvånande att Colombia har rapporterat mer intensivt om krisen i Venezuela. Den kvantitativa innehållsanalysen och den kvalitativa textanalysen visar på tendenser att tidningarna El Tiempo och El Espectador i större omfattning är mer kritiska och negativa i sin rapportering, jämfört med Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Sammanfattning Det är sedan länge känt att pojkar presterar sämre än flickor vilket även forsknings- och PISA- resultat enstämmigt bekräftar. I nuläget vet man inte vad det beror på att pojkar presterar 90% av flickors resultat. Studien ämnar undersöka vilka korrelationer som finns mellan betyg och elever i årskurs 6 användande av adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Dessutom ämnar studien utröna vilka korrelationer som återfinns mellan pojkar och flickor i relation till betyg. I studien kartläggs pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång, kön och betyg. De ordklasser som analyseras är adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Även ett ordvariationsindex genomförs utifrån handlingsinriktade verb.   En kvantitativ metod har använts för att analysera 94 nationella prov i svenska för årskurs 6. Materialet var samtliga elevtexter från en mindre skola, skrivna åren 2012 – 2014. Resultatet visar på små variationer mellan pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång samt betyg. Flickor som kategori visade sig prestera mer inom kategorierna textomfång, adjektiv och handlingsinriktade verb och hade också högre betyg än pojkar. Pojkar presterade marginellt bättre inom kategorin pronomen.   Slutsatserna som framkommer i studien är att höga andelar av tidigare beskrivna ordklasser, textomfång eller ordvariationsindex inte per automatik resulterar i höga betyg. Sammanfattningsvis kan analyser med hjälp av ordvariationsindex visa bredden på elevens ordförråd.

Under hösten 2017 fick #metoo en enorm spridning i sociala medier. Rörelsen har beskrivits som en nutida revolution, och av länderna i Norden hade metoo-rörelsen störst genomslag i Sverige. Den här studien kommer att fokusera på Fredrik Virtanen, som tidigt hängdes ut med namn och bild i svenska medier efter de våldtäktsanklagelser som riktats mot honom. Ett år senare fick Virtanen möjlighet att uttala sig i media och försvara sig mot dessa anklagelser. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur retoriska strategier har använts i samband med #metoo, samt hur de kan vara användbara vid självförsvar. Studiens teoretiska ramverk bygger på retoriken och självförsvarsteorin apologia, som båda används för att analysera ord i skrift och tal. Med hjälp av en retorisk textanalys som metod, kommer vi att analysera hur Virtanen väljer att svara på anklagelserna. Resultatet visar att Virtanen använder sig av samtliga tre övertalningsstrategier, ethos, logos och pathos, i sina två uttalanden. Resultatet visar även att Virtanen använder sig av retoriska självförsvarsstrategier, framförallt förnekelse. Detta kan vara en farlig självförsvarstrategi att använda sig av, eftersom den fungerar bäst om publiken tror att den anklagade är oskyldig. En retorisk textanalys kan inte få fram ett resultat som visar om en person är skyldig eller oskyldig. Däremot visar vår analys att de tre övertalningsstrategierna som Virtanen använder sig av inte kompletterar varandra, vilket kan framställa honom som mindre trovärdig.

Denna studie analyserar fyra bilderböcker: Den långa, långa resan av Ilon Wikland och Rose Lagercrantz (1995), Tänk dig att fly av Pimm van Hest (2018), Flykten av Francesca Sanna (2016) samt Dagen då kriget kom av Nicola Davis (2018). Bilderböckerna skildrar barn som faller offer för krig och deras resa till fredligare länder. Studiens syfte är att undersöka skildringen av krig i bilderböcker och hur dessa kan tillämpas i svenskundervisningen i grundskolans senare år samt i gymnasiet. Studien visar att bilderböckerna i hög grad använder samma tekniker för att skildra krig: färger, stilfigurer och relationen mellan text och illustrationer. Trots teknikernas likheter används de på mycket olika sätt i bilderböckerna, vilket skapar stora skillnader i berättandet. Dessa skillnader skulle med fördel kunna belysas i svenskundervisningen för att i enlighet med internationell forskning stärka elevers språkliga utveckling.

The aim of this bachelor thesis is to investigate how gender stereotypes appear in Swedish picture books. The investigation consists of literature studies and the method used is a text –and picture analysis. By using this method, it allows us to interpret both text and pictures in the books. It is carried through by consultation of Yvonne Hirdmans theory of how men and women are two different things and that man in this relation constitutes the norm. We will compare three picture books from 1973 with three picture books from 1993, to see if stereotypes are of the same kind or if any differences appear. We will also examine how the picture books reflect the contemporary sex equality in the society of 1973 and 1993. Do men and women follow stereotypes in the form of different looks, characteristics, feelings and activities? The result indicates that gender stereotypes still appear in picture books. Through the analysis, it appears that girls to a grater extend are described as more girlish in the picture books from 1973, than in 1993. It also appears that the male characters don’t depart from the gender stereotype norm. / Uppsatsnivå: C