Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för problematiken kring marknadsföring av upplevelser. Detta genom att undersöka hur turismupplevelser av äventyrligt inslag marknadsförs av reseföretag och ta reda på vad det är för känslor man vill förmedla. I den teoretiska referensramen har vi tagit upp tidigare forskning som ska ge en djupare förståelse kring de två undersökningsområden, upplevelser och marknadsföring, som omfattar denna uppsats. Studien är en komparativ flerfallsstudie där vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys samt en retorisk analys i analyserandet av vårt material. Det undersökta materialet består av marknadsföringstexter från reseföretags kataloger. Slutsatserna vi har kunnat fastställa är att samtliga företag berör de fem kriterier som berikar en upplevelse, men att de hade kunnat förtydligas. Vidare kan de strategier som används för att konkretisera tjänster på samma sätt användas på upplevelser. Slutligen kom vi även fram till att de retoriska reglerna till stor del har tillämpats i företagens marknadsföringstexter.

Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.

The main purpose of this study is to get an increased knowledge of the content on the Swedish website lektion.se. The study wants to find out if the content can relate to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. The questions it aims to answer are how the content of lessons in Swedish in grade 1-5 is related to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. This has been a study of text from lessons taken from the website. The study has been made with support from qualitative and quantitative analysis of text. The result shows that both a relation to the syllabus and the sociocultural view of learning is shown in the content, but in different grade. The study also shows diverseness in quality and content, which means that how the community is used, is vital for how it promotes a sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus. Another result indicates that the discussion board rarely is used for communication about the lessons. To increase this use many problems of decoding between users of the community would be solved. Different kinds of group projects were the most common parts of the sociocultural view of learning; which indicates that this is the part in this perspective that has got most penetrating power among the teaching staff. Eventually my research shows that material with lessons that describes working with a theme, promotes the sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att använda skönlitteratur i skolan för att utveckla hörselskadade och döva elevers svenska språk. Genom att använda mig av textanalyser frågar jag mig om texternas utformning samt deras språkliga strukturella likheter och olikheter kan svara på vad en lärare i en tvåspråkig undervisning i svenska och teckenspråk kan behöva känna till för att stödja eleverna i deras svenska språkutveckling. Barn med hörselnedsättning har ett större behov av att få möta det svenska språket på grund av att deras hörselnedsättning utgör ett hinder för deras möjligheter att uppfatta tal från omgivningen. När skönlitteratur får ingå i den pedagogiska kontexten brukar det talas om den litterära textens kraft eftersom eleverna lär sig läsa samtidigt som deras skrivande och muntliga förmåga utvecklas. Genom att arbeta explicit med genrer i skolan får eleverna möta texter i funktionella sammanhang och utvecklar en medvetenhet samt kunskap om olika genrers sociala syften och schematiska strukturer. Sammanfattningsvis har studien visat att pedagoger som översätter till teckenspråk behöver ha ett visuellt perspektiv vid översättning av skönlitteratur. Ett yttrande i teckenspråk kan inte återges utan att en person återger innehållet vilket gör att återgivarens stil och tolkning påverkar återberättandet. Om pedagogen kan vara tydlig med att använda sig av visuella markörer i teckenspråk underlättas möjligheten för eleverna att följa med i texten. Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga hörselskadade och döva elever behöver vara medvetna om de språkliga skillnader som kommer till uttryck i teckenspråk och svenska. När eleverna uppmuntras till att jämföra språk övas elevernas förmåga att se likheter och skillnader. Även pedagoger har nytta av kontrastiva analyser för att få insikter i ordinlärningens problematik. Genom att synliggöra språket för eleverna och genom att arbeta medvetet med språk kan vi i skolan arbeta på ett språkutvecklande arbetssätt med våra elever.

Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historieläromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktärer såsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framställs i text under en 20 års period, det vill säga från år 1980-2000. För attavgränsa mig valde jag att granska sju läroböcker i ämnet historia, som är eller har varitläromedel för årskurs 4-6. Avsikten med arbetet är att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstående karaktärerna, och om läromedlen är förenliga med styrdokumentens krav omjämställdhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktärerna utmärktes medegenskaper såsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmärktes såsom: Omogen, pojkaktig och känslosam. En av mina slutsatser i detta arbete varatt läromedlen visade tydliga exempel på traditionella stereotypa föreställningar. Samt visadearbetet tydliga mönster på att män utgör den typiska ledarskapsförmågan och beskrivs av envästerländsk manligt idealtyp. / The purpose of this essay was to critically research the historical teaching materials through agender perspective. The essay highlights how the chosen characters such as Gustav Wasa,Gustav II Adolf and Princess Christina are represented in the text during a period of 20 years,more specifically year 1980 until 2000. To be more explicit, I have chosen to analyze seventext books as study material that are currently utilized or have previously been in use, withinthe subject of history for 4 to 6 grade students. The main reason of this study was to determinewhether the quality of the message conveyed about the characters mentioned above matchwith the study materials on gender equality issue as of the steering documents’ requirements.The result stated amongst other, that the male characters had been distinguished as, leaders,active, energized and intelligence. Queen Kristina, the female character has beendistinguished as, immature, childish and sensitive. One of my conclusions was that the studymaterial displayed a very traditional and stereotype conception. The report also illustrate thatthe male had always constituted the ideal leadership and been portrayed in the literature assuch.

This survey is a text analysis of 4 teaching books during a ten years period in Social studies from a multicultural and intercultural perspective. Taking as a starting point that society and the school in today’s Sweden are multicultural and in need of more intercultural teaching I explore teaching books in social science to se how they relate to Sweden as a multicultural society and their way of relating to intercultural teachings and compare them. The questions asked are: How do the different books describe the multicultural society in Sweden? What kind of intercultural tools are found in the books? And are there any similarities or differences among these books? The theories used as a starting point are reformulated by the author after theories of Von Wright and Lahdenperä to fit in to the context of a text analysis of teaching books and the method used is a content analysis with its purpose of describing how the books are constructed. I have found that two older books from ten years ago are not describing Sweden as a multicultural society and are not including people with different origin as a natural part of the society. I have also found that there are not much intercultural tools used for increasing the reader’s intercultural understanding. In two older books from 1994 there is a tendency to stereotype people with different origins in and to not describe them as participant members of society. The newer books from 2004 and 2005 are more describing Sweden as a multicultural society both directly and indirectly and they are including people with different origins to be a participant part of the society. It is also reflected that there is always a risk for stereotyping different groups in society by discussing problems but that there are different ways considered to avoid that. The books from today are both using more intercultural tools to increase the reader’s intercultural understanding in different ways.

Titel:Genusframställningen i Star Trek – en utopi eller dystopi Författare:Gustav Ekholm och Torbjörn Karlsson Handledare:Malin Nilsson Examinator:Veronica Stoehrel Typ av arbete:C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06 Plats:Högskolan i Halmstad Syfte:Uppsatsen syfte är att fastställa huruvida åtta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrågor och utmanar avsnitten i så fall de rådande genusdiskurserna. Metod:Den här uppsatsen fokuserar på åtta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet. Metoden för analysen är en kritisk diskursanalys med utgång från Norman Fairclougs diskurskritiska modell. Resultat:Uppsatsens slutsats är att Star Trek-serierna berör genusfrågor i olika utsträckning beroende på vilket årtal avsnitten är från. Det konstateras också att viktiga genusämnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende på olika omständigheter saknas ofta ett djup i framställningen. Nyckelord:Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, textanalys, makt, tv-serier, dominansförhållanden.

Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt. I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs. Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet. Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen. Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre.

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:1; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} @font-face {font-family:Calibri; panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:10.0pt; margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:Calibri; mso-fareast-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:Calibri; mso-fareast-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoPapDefault {mso-style-type:export-only; margin-bottom:10.0pt; line-height:115%;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} -->I den här uppsatsen har jag analyserat tre tidningsartiklar från herrtidningen Moore, och tre tidningsartiklar från tjejtidningen Solo. Jag har analyserat en artikel i varje nummer, så totalt har jag använt sex tidningar. Utöver artiklarna har jag också analyserat två av tidningarnas omslag. Efter analyserna har jag gjort jämförelser mellan de båda tidningarnas artiklar och omslag för att se om det går att påvisa några skillnader, men även likheter.     Min avsikt med att göra det här var att bevisa vetenskapligt att skillnader finns i tidningarnas informationsdesign, alltså deras bilder, texter och layout. Jag har analyserat artiklarna efter en ganska strikt modell, men även tagit mig friheten att välja bort eller lägga till vissa element i modellen beroende på vilken sorts artikel jag analyserat.    Efter mitt arbete har jag upptäckt att flera bevisningsbara skillnader föreligger, men även att artiklarna och omslagen har gemensamma drag på flera plan. Några av skillnaderna var till exempel att Moores artiklar ofta var mer ironiska, sarkastiska och även mer slangartade och med visst innehåll av ”fult språk”. Omslaget visade sig också vara mer aggressivt i sina färgskalor, i den mån att färgerna var mer mättade än på Solos omslag. Att en tydlig ämnesskillnad föreligger i textpuffarna på omslaget är också tydligt. Denna ämnesskillnad tycks vara målgruppsberoende, då tidningarna har två helt olika målgrupper.    De likheter jag har funnit är främst på textuell nivå. Procentantalet långa ord är till exempel ofta nästan identiskt mellan flera av de jämförda artiklarna.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur skillnaderna i det pedagogiska och det medicinska perspektivet konstrueras i kurslitteraturen för blivande lärare och läkare, samt hur barn med uppmärksamhetsstörningar konstrueras i litteraturen. Metoden i denna studie baseras på textanalys. Resultatet visar att olika diskurser speglas i kurslitteraturen för respektive utbildning och att barn med uppmärksamhetsstörningar därmed beskrivs på skilda sätt. Kurslitteraturen för läkarstudenter presenterar avvikelse utifrån det som anses normalt och avvikelse som begrepp har där en central roll. Kurslitteraturen för lärarstudenter presenterar olikheter som en utmaning vilka bör ligga till grund för positiv utveckling hos eleven.  Slutsatsen är att barn med neuropsykiatriska störningar/barn i behov av särskilt stöd beskrivs utifrån olika diskurser och att kurslitteraturen för respektive utbildning förespråkar olika behandlingar för dessa barn. Läkaren nämns nästan enbart i den pedagogiska litteraturen i samband med en diagnos, eller i de samband där specialpedagogens utveckling genom samverkan med olika professioner nämns. Den medicinska litteraturen beskriver sällan lärarens roll utan detta sker enbart i ett fåtal fall, däremot benämns skolmiljön som ett område där avvikande beteende kan definieras. / The purpose of this essay is to describe how differences in the educational and medical perspective are constructed in the literature for future teachers and doctors, and also how children with attention disorders are constructed in this literature. A text analysis was based on books from medical training program and teacher training program. The results show that different discourses are reflected in the literature and that children with attention disorders hence are described in different ways. The course literature for medical students present deviation from what is considered normal, and deviation as a concept has a central role consistently through the literature. The course literature for teacher students presents differences as a challenge which should be the basis for positive development of the student. The conclusion is that children with neuropsychiatric disorders/ children with special needs are described by various discourses and that the course literature for medical students and teacher students advocate different treatments for these children. The medical doctor is almost only referred in the educational literature when associated with a diagnosis. The medical literature rarely describes the role of the teacher, this happens only in a few cases, however the school environment is more frequently mentioned as an area in which deviant behavior can be defined.