I denna uppsats analyserar jag några av texterna på Sollentuna kommuns webbplats. Syftet är att undersöka begripligheten i texterna. Jag har låtit en fokusgrupp läsa och diskutera hur de upplever fyra webbtexter. Utifrån gruppens synpunkter har jag gjort en textanalys. Analysen bygger på den systemisk-funktionella lingvistikens tre metafunktioner: den ideationella, den interpersonella och den textuella. Jag har kopplat metafunktionerna till det pragmatiska synsättet, som menar att en begriplig text leder till att mottagarnas läsmål uppfylls, till exempel att mottagarna med hjälp av texten kan utföa handlingar av olika slag. Undersökningens resultat visar att alla fyra webbtexterna innehåller drag som kan försämra begripligheten. De brister som var lättast att koppla till direkta begriplighetsproblem hos fokusgruppen låg på det ideationella planet, som huvudsakligen avser textens innehåll. Framför allt gällde det avsaknad av viktig information men också att huvudämnet inte framgick tillräckligt tydligt. Brister på det textuella planet, som främst avser den språkliga formen, var något svårare att knyta till direkta begriplighetsproblem. I ett par fall gjorde dock texternas komplexa och abstrakta form att fokusgruppen blev osäker på innehållet. Brister på det interpersonella planet, som avser relationen mellan sändaren och mottagaren i texten, var svårast att koppla till fokusgruppens förståelse. Det gällde avsaknad av du-tilltal och direkta uppmaningar.

I dagens samhälle utgör skärmtiden en stor del av barn och ungas fritid (Statens medieråd, 2017) och en majoritet av barnen tillbringar sin fria tid på fritidshemmet (Skolverkets elevstatistik, 2018). Skärmtiden inom skola och fritidshem ökar (Olin-Scheller och Roos, 2015) därmed kan det vara av intresse att undersöka vad eleverna möter i den digitala världen utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte var att analysera digitala spel-appar som eleverna har tillgång till under sin vistelse på fritidshemmet. Spel-apparna och dess karaktärer analyserades ur ett genusperspektiv med inspiration av en multimodal textanalysmodell. Det är intressant att undersöka karaktärernas genusframställning för att detta kan ske som ett informellt lärande i spelen och kan påverka elevernas uppfattningar på vad som anses som kvinnligt och manligt. Resultat visar att de kvinnliga och manliga karaktärerna gestaltas utifrån de stereotypa normer och föreställningar som finns av vad som upplevs kvinnligt och manligt. Kvinnliga karaktärer avbildas som passiva och oskuldsfulla eller framställs som kloka gamla gummor. De manliga karaktärerna tilldelas attribut som framställer dem som handlingskraftiga och aktiva såsom vapen och deras kroppshållning. I resultatet framkom det att karaktärerna kunde framställas som mer eller mindre betydelsefulla beroende på form och färgspråk av deras attribut. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Prostitution som fenomen och prostituerade kvinnor har både i en historisk och nutida kontext konstruerats som ett problem. Under och i efterdyningarna av #MeToo-uppropet 2017 har internetplattformen Instagram fyllt en funktion för kvinnor där de ges möjlighet att föra sociala upprop. Särskilda konton har skapats av prostituerade där deras upplevelser av och åsikter kring prostitution delas öppet. Syftet med vår studie är att genom en narrativ visuell textanalys av berättelser som delas på Instagram undersöka hur svenska kvinnor som lever i eller har lämnat prostitution konstruerar sig själva som prostituerad kvinna. Med en socialkonstruktionistisk ansats och feministisk teori undersöks hur kvinnorna skildrar prostitution som fenomen samt sin situation som prostituerad kvinna i relation till välfärdssystemet. Som komplement används också Goffmans begrepp stigma. Analysen av det empiriska materialet visar att två olika perspektiv på prostitution utmärker sig. Dels synen på prostitution som övergrepp i en utsatt, tvingande situation och dels synen på prostitution som yrke och resultat av ett fritt val. Det som har blivit tydligt genom analysen av vårt empiriska material är hur komplex situationen är för en kvinna som lever i prostitution. En och samma kvinna innehar mängder av olika erfarenheter, olika sätt att framställa sin situation på och olika perspektiv på prostitution som fenomen. Vad som också framkommer är att de kvinnor vars historier skildrar en positiv inställning till prostitution och som ser det som ett fritt val i större utsträckning tas bort från Instagram, deras berättelser är därför svårare att ta del av. Detta menar vi leder till att dessa kvinnor i större utsträckning tystas. Det framgår genom kvinnornas berättelser att kontakten med sjukvård såväl som socialtjänst är vanligt förekommande. Ett visst missnöje gentemot dessa myndighetskontakter avspeglas i texterna vilket också bekräftas av tidigare forskning. Den tidigare forskningen visar att prostituerade upplevt sämst bemötande vid kontakt med socialtjänst, detta i form av fördomar och respektlöshet. Dessa kvinnors situation är mycket komplex och innefattar vårdkontakter i form av socialtjänst såväl som psykiatri och sjukvård. Därför är vår förhoppning att denna studie bidrar till att fler yrkesverksamma inom socialt arbete ges ökad förståelse för situationen inom prostitution samt av vikten att samverka i arbetet med prostituerade kvinnor.

Introduktion: När ett bolag noteras på en MTF-plattform är det vanligt att genomföra en emission och därmed ett emissionsprospekt. Till skillnad från auktoriserade börser är reglerna färre kring prospekt och informationsgivning på MTF-plattformar. I dessa prospekt väljer vissa bolag att sätta upp finansiella mål. Uppnår bolagen dessa finansiella mål och hur utrycker de sig kring sina finansiella prestationer i VD-ordavsnittet? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur tre bolag efter börsnotering presterat finansiellt i förhållande till prognoser i emissionsprospektet. Ytterligare ett syfte är att göra en kvalitativtextanalys av respektive bolags VD-ord i årsredovisningen. Metod: Denna kvalitativa studie utförs genom en deduktiv ansats med där forskningsfrågor formulerats utifrån befintliga teorier. Nyckeltal-och textanalys av tre bolag har gjorts på sekundärdata bestående av årsredovisningar, prospekt och memorandum. Slutsats: Två slutsatser har kunnat dras. Endast ett av bolagen uppnådde ett av sina finansiella mål från emissionsprospektet vid notering. I två av tre bolag såg vi tecken på försök att påverka läsarens uppfattning om de finansiella prestationerna. / Introduction: When a company is listed on an MTF platform, it is common to carry out an emission and thus an emission prospectus. Unlike authorized stock exchanges, the rules are fewer on prospectuses and information disclosure on MTF platforms. In these prospectuses, certain companies choose to set financial targets. Do the companies achieve these financial goals and how do they express their financial performance in the CEO's comments? Purpose: The purpose of this study is to investigate how three companies after an IPO performed financially in relation to forecasts in the emission prospectus. Another purpose is to make a qualitative text analysis of the respective company's CEO's comments in the annual report. Method: This qualitative study is carried out through a deductive approach with research questions formulated on the basis of existing theories. Key ratio and text analysis of three companies have been done on secondary data consisting of annual reports, prospectuses and memoranda. Conclusion: Two conclusions have been drawn. Only one of the companies achieved one of its financial targets from the emission prospectus on listing. In two out of three companies, we saw signs of attempts to influence the reader's perception of the financial performance.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna att använda skönlitteratur i skolan för att utveckla hörselskadade och döva elevers svenska språk. Genom att använda mig av textanalyser frågar jag mig om texternas utformning samt deras språkliga strukturella likheter och olikheter kan svara på vad en lärare i en tvåspråkig undervisning i svenska och teckenspråk kan behöva känna till för att stödja eleverna i deras svenska språkutveckling.</p><p>Barn med hörselnedsättning har ett större behov av att få möta det svenska språket på grund av att deras hörselnedsättning utgör ett hinder för deras möjligheter att uppfatta tal från omgivningen. När skönlitteratur får ingå i den pedagogiska kontexten brukar det talas om den litterära textens kraft eftersom eleverna lär sig läsa samtidigt som deras skrivande och muntliga förmåga utvecklas. Genom att arbeta explicit med genrer i skolan får eleverna möta texter i funktionella sammanhang och utvecklar en medvetenhet samt kunskap om olika genrers sociala syften och schematiska strukturer.</p><p>Sammanfattningsvis har studien visat att pedagoger som översätter till teckenspråk behöver ha ett visuellt perspektiv vid översättning av skönlitteratur. Ett yttrande i teckenspråk kan inte återges utan att en person återger innehållet vilket gör att återgivarens stil och tolkning påverkar återberättandet. Om pedagogen kan vara tydlig med att använda sig av visuella markörer i teckenspråk underlättas möjligheten för eleverna att följa med i texten. Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga hörselskadade och döva elever behöver vara medvetna om de språkliga skillnader som kommer till uttryck i teckenspråk och svenska. När eleverna uppmuntras till att jämföra språk övas elevernas förmåga att se likheter och skillnader. Även pedagoger har nytta av kontrastiva analyser för att få insikter i ordinlärningens problematik. Genom att synliggöra språket för eleverna och genom att arbeta medvetet med språk kan vi i skolan arbeta på ett språkutvecklande arbetssätt med våra elever.</p>

<p>The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of how the <em>Common European Framework of Reference for Languages</em> (CEFRL) presents discourse views and multilingualism. This is of importance, due to the impact the European Council’s education collaboration has on the Swedish syllabus for languages. The research perspective of the thesis is to solely focus on discourse views and multilingualism: comparing two analytic frameworks, by applying a qualitative text analysis. The first being based on two different models of discourse strategies and the latter based on two studies on how multilingualism is treated in Scandinavian school situations. The findings of the study indicate an incoherent view on discourse, in regard to being either determined by the situational setting, or by individual preference. Multilingualism is clearly articulated by the CEFRL but the presentation differs from how multilingualism is received in the Scandinavian educational context. This thesis presents a proposal for how to interpret the theoretical background given in the CEFRL in respect to the target aspects.</p>

<p>Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samhället då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska. I SOU 1992:94 var engelskämnets existens självklar för både individen och samhället till följd av modernitetens framväxt och globaliseringen. Resultatet visade vidare att engelskämnets funktion speglade sin tid, vilket innebar att läsningen var den mest prioriterade färdigheten i SOU 1948:27. I SOU 1992:94 var däremot till följd av modernitetens framväxt och teknologiseringen, kommunikationen mellan individer den högst prioriterade färdigheten. Studien skall ses som ett inslag i debatten som ständigt behöver föras, vilka kunskaper som skall reproduceras och vilka färdigheter som bör uppmärksammas.</p>

<p>Abstract</p><p> </p><p>The aim of the thesis is a political-linguistic analysis of slogans used during the 2008 election campaign to the Landtag of Bayern. The purpose of this analysis is to establish whether political slogans represent each party’s profile and in what way. What do the potential voters learn about the parties from their slogans? How do the slogans differ among the parties? What issues are raised in them? How are they used in a political battle?</p><p>In the theoretical part of the thesis, the word slogan is defined and characterized from a linguistic point of view. The function of political slogans is presented, as well as the role of slogans in political communication. In addition, the first part introduces the criteria of political slogan analysis compiled by Monika Toman-Banke and explains the role and procedure of the Landtag elections 2008 in Bayern, Germany. The empirical part is devoted to the analysis of political parties, such as: die Christlich-Soziale Union (CSU), die Freie Demokratische Partei (FDP), die Grünen, die Sozialdemokratische Partei Deutschlands (SPD), die Freien Wähler, die Republikaner und die Linke.</p><p>The following thesis proves that political slogans, more or less direct, convey a lot of information about the profile of a given political party. Moreover, it is easy to distinguish what issues are important to which party. The topics of the slogans in the 2008 Landtag elections did not differ much from the previous election. Most of the parties concentrated on weakening the CSU’s power and the willingness to revive the political scene in Bayern, which meant criticizing the CSU and the political situation in Bayern.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>The main purpose of this study is to get an increased knowledge of the content on the Swedish website lektion.se. The study wants to find out if the content can relate to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. The questions it aims to answer are how the content of lessons in Swedish in grade 1-5 is related to the syllabus for Swedish and the sociocultural view of learning. This has been a study of text from lessons taken from the website. The study has been made with support from qualitative and quantitative analysis of text. The result shows that both a relation to the syllabus and the sociocultural view of learning is shown in the content, but in different grade. The study also shows diverseness in quality and content, which means that how the community is used, is vital for how it promotes a sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus. Another result indicates that the discussion board rarely is used for communication about the lessons. To increase this use many problems of decoding between users of the community would be solved. Different kinds of group projects were the most common parts of the sociocultural view of learning; which indicates that this is the part in this perspective that has got most penetrating power among the teaching staff. Eventually my research shows that material with lessons that describes working with a theme, promotes the sociocultural view of learning and the intentions of the syllabus.</p>

<p>Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt.</p><p>I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.</p><p>Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.</p><p>Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.</p><p>Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre.</p>