<p>Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande.</p>

<p>Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.</p>

<p>Titel: Genusframställningen i Star Trek – en utopi eller dystopi</p><p>Författare: Gustav Ekholm och Torbjörn Karlsson</p><p>Handledare: Malin Nilsson</p><p>Examinator: Veronica Stoehrel</p><p>Typ av arbete: C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06</p><p>Plats: Högskolan i Halmstad</p><p>Syfte: Uppsatsen syfte är att fastställa huruvida åtta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrågor och utmanar avsnitten i så fall de rådande genusdiskurserna.</p><p>Metod: Den här uppsatsen fokuserar på åtta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet.</p><p> Metoden för analysen är en kritisk diskursanalys med utgång från Norman Fairclougs diskurskritiska modell.</p><p>Resultat: Uppsatsens slutsats är att Star Trek-serierna berör genusfrågor i olika utsträckning beroende på vilket årtal avsnitten är från. Det konstateras också att viktiga genusämnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende på olika omständigheter saknas ofta ett djup i framställningen.</p><p>Nyckelord: Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, textanalys, makt, tv-serier, dominansförhållanden.</p>

<p>The existence of social networks on the Internet is today seen as broad, and the number of users of the network is increasing. There seems to be many reasons to which people are using the social networks. Within the network, users can for various reasons create groups with different objectives. One of the reasons is that groups are created in order to influence a company. With a perceived feeling that companies handle the problem differently, we assume the source is the uncertainty about what the groups really are. As part of understanding what is happening within the groups we ask ourselves how individuals within a particular group express themselves and how they influence each other.</p><p>We intend to study how group members uses rhetorical arguments to influence each other, if there is any difference between men and women in the way they use the arguments, and how the group's purpose, policies and standards are reflected in the interaction. Our object of study is a group within the social network Facebook, where we chose to analyze a part of the group’s discussions by using a text analytical method. The study showed that a majority of members in our sample have a purpose to influence others. The result also shows that arguments that aim at logical thinking and common sense are most prevalent. But our results also show that a difference exists between men and women in the use of rhetorical arguments. As a conclusion we see that the ambiguity that the group’s policies and standards express actually reflects in the way the members express themselves.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att undersöka hur lässituationen framställs i en handbok i brukstextanalys. Mitt material är "Vägar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen används diskurs-, makt- och subjektbegrepp hämtade från Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framställer lässituationen som en diskursiv process, men även som en traditionellt hierarkisk maktrelation där läsaren begränsas. Resultaten diskuterar jag i termer av meningsproduktion.</p>

<p><strong>Problemformulering: </strong>Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:</p><p>- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p>- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.</p><p><strong>Metod: </strong>En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.</p><p><strong>Teori:</strong> De teorier som använts är Carrolls CSR – pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR. Carrolls CSR pyramid tar hänsyn till olika ansvar som måste uppfyllas i CSR arbetet medan den andra teorin tar upp företags olika ståndpunkter till CSR samt hur ståndpunkten kan påverka i vilken utsträckning samt grad man arbetar med CSR.</p><p><strong>Slutsats:</strong> När det gäller CSR arbetet finns det mer likheter än skillnader mellan företagen. Kommunikationen skiljer sig i omfattning mellan företagen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för problematiken kring marknadsföring av upplevelser. Detta genom att undersöka hur turismupplevelser av äventyrligt inslag marknadsförs av reseföretag och ta reda på vad det är för känslor man vill förmedla. I den teoretiska referensramen har vi tagit upp tidigare forskning som ska ge en djupare förståelse kring de två undersökningsområden, upplevelser och marknadsföring, som omfattar denna uppsats. Studien är en komparativ flerfallsstudie där vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys samt en retorisk analys i analyserandet av vårt material. Det undersökta materialet består av marknadsföringstexter från reseföretags kataloger. Slutsatserna vi har kunnat fastställa är att samtliga företag berör de fem kriterier som berikar en upplevelse, men att de hade kunnat förtydligas. Vidare kan de strategier som används för att konkretisera tjänster på samma sätt användas på upplevelser. Slutligen kom vi även fram till att de retoriska reglerna till stor del har tillämpats i företagens marknadsföringstexter.</p>

<p>By first arguing for the fact that globalization is a concept under contest within the social sciences this thesis develops a tool to classify perspectives of globalization. This tool is then applied to textual documents that represents the so called globalization councils (or initiatives) of Sweden, Denmark, Finland and Norway. Each document is then classified as falling within one of four perspectives of globalization; Liberalisms, Marxisms, Constructivisms and Post-colonialisms. By analyzing a number of documents tied to all four councils and initiatives the thesis is able to interpret what perspective of globalization that is dominant within each of them. Since all four nations examined aspire to use scientific methods to deal with the challenges of globalization they should reflect the diverse state of explanations present within the social scientific community. The thesis finds that this is not the case. While the Norwegian initiative establishes a platform where the concept of globalization could be said to be broadly debated and understood, the other three nations show an astonishing conformity around the perspective named Liberalisms.</p><p>In a concluding discussion the thesis argues that the results of the study cannot be fully explained by differences within the institutional arrangement among the councils and initiatives. Instead the thesis holds that the results can be explained by investigating how science is used in modern society to establish truths that are not necessarily the views of the scientific community. Using theories by Georg Henrik von Wright and Chantal Mouffe the essay concludes that the conformity could be understood as a part of a process that some social scientists call post-politics.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historieläromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktärer såsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framställs i text under en 20 års period, det vill säga från år 1980-2000. För attavgränsa mig valde jag att granska sju läroböcker i ämnet historia, som är eller har varitläromedel för årskurs 4-6. Avsikten med arbetet är att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstående karaktärerna, och om läromedlen är förenliga med styrdokumentens krav omjämställdhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktärerna utmärktes medegenskaper såsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmärktes såsom: Omogen, pojkaktig och känslosam. En av mina slutsatser i detta arbete varatt läromedlen visade tydliga exempel på traditionella stereotypa föreställningar. Samt visadearbetet tydliga mönster på att män utgör den typiska ledarskapsförmågan och beskrivs av envästerländsk manligt idealtyp.</p> / <p>The purpose of this essay was to critically research the historical teaching materials through agender perspective. The essay highlights how the chosen characters such as Gustav Wasa,Gustav II Adolf and Princess Christina are represented in the text during a period of 20 years,more specifically year 1980 until 2000. To be more explicit, I have chosen to analyze seventext books as study material that are currently utilized or have previously been in use, withinthe subject of history for 4 to 6 grade students. The main reason of this study was to determinewhether the quality of the message conveyed about the characters mentioned above matchwith the study materials on gender equality issue as of the steering documents’ requirements.The result stated amongst other, that the male characters had been distinguished as, leaders,active, energized and intelligence. Queen Kristina, the female character has beendistinguished as, immature, childish and sensitive. One of my conclusions was that the studymaterial displayed a very traditional and stereotype conception. The report also illustrate thatthe male had always constituted the ideal leadership and been portrayed in the literature assuch.</p>

Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande.