Vi hade en tes när vi började arbetet med den här uppsatsen och den var att rapporteringen om hiv och aids ur ett Sverigeperspektiv har minskat. Det var vår utgångspunkt när vi utvecklade vårt syfte med uppsatsen. Syftet blev därför att undersöka hur hiv och aids beskrivs, när det beskrivs ur ett Sverigeperspektiv i svensk press. Med Sverigeperspektiv menar vi artiklar som berör Sverige och landets befolkning. Vårt material har bestått av artiklar från två av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter och Expressen. Artiklarna är hämtade från tre månader under år 1986 (januari, februari, mars) och från åren 2006 och 2009. Genom att använda kvalitativ textanalys har vi kunnat se bland annat att det fortfarande är stort fokus på riskgrupperna, detta då det är personer som omfattas av riskgrupperna som porträtteras och omnämns i artiklarna. Rapporteringen har även visat sig vara stereotyp och vi har kunnat se hur texterna delar in personer i grupper som offer och förövare, kriminella och goda. Vårt material visar även på att rapporteringen ur ett Sverigeperspektiv har minskat.

Detta examensarbete undersöker hur lärare på ett yrkesförberedande – och ett studieförberedande program strukturerar sin undervisning av litteraturhistoria i kursen Svenska B på gymnasiet samt hur de läroböcker som används på respektive program är uppbyggda och vad de innehåller. Metoden som används är textanalys av kursupplägg och läroböcker. Resultatet visar på att det finns skillnader mellan de två programmen både vad gäller kursupplägg och läroböcker. Läroböckerna skiljer sig åt genom att den som används på det yrkesförberedande är enklare uppbyggd och tillgängligare för en elev än vad den svårare och faktamättade läroboken som det studieinriktade programmet använder. Slutsatsen vi drar är att man på det yrkesförberedande programmet läser färre epoker under längre tid än på det studieinriktade programmet där man läser fler epoker under kortare tid.

Abstract In my ambition to improve my writing and reflect upon the way I express myself I am, in this paper, going to study the purport of the term pathetic. I do this by inquiring what lexicon and dictionaries say about the term and by studying how the word can be used in present time. I apply the contemporary usage of the term pathetic to my own text and then adapt my text from how the term is used in our time. By doing this I clarify to myself how I look at my own literary style, what I want my writing to be like and how the progress in my composing is developing. According to the interpretations I have done, I find meanings like “ridiculous” and meanings which have to do with strong emotions as well. It is between these meanings the importance of the term pathetic can be seen – the aspiration of being emotional without crossing the line to the ridiculous becomes a part of my further texts. This paper also elucidates the way memories make us emotional, which has given me new ideas about writing, both stylistically and from the point of view of content. Furthermore, my conclusions can be used to analyze my prospective writing. In summary it is all about being able to balance on the pathetic tightrope.

Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Nedslagen har varit vinter-OS från Lake Placid 1980 och vinter-OS i Vancouver 2010, detta för att se ifall det skett en förändring i hur män och kvinnor skildrats över tid. I denna studie har en kvalitativ textanalys genomförts för att urskilja språkliga skillnader i hur manliga respektive kvinnliga längdskidåkare framställts i kvällstidningsartiklar. Genom att studera de utvalda artiklarna visar resultatet att kvinnliga skidåkare fortfarande marginaliseras samt trivialiseras genom journalisternas språkbruk. Kvinnliga längdskidåkare beskrivs i högre grad utifrån deras utseende och privatliv än vad de manliga idrottarna gör. Detta är förekommande både från Lake Placid 1980 och Vancouver 2010. Dock har kvinnor fått ökat utrymme i de två tidningarna och utvecklingen mot ökad jämställdhet på sportsidorna är på rätt väg.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas. Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet. Däremot finns det delar av materialet som dels är direkt ifrågasättande, dels har ett ifrågasättande syfte som dock inte uppfylls.   Nyckelord: Diskursiv textanalys, genussystem, grundskolans senare år, heteronorm, läromedel, sex och samlevnadsundervisning

This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history.

Studiens syfte är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lärares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar även till att undersöka vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka ämnesdiskurser som lärare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgår från diskursteorin och bygger på de två metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare år och därför studeras kursplanerna i idrott och hälsa, med fokus på årskurs sju till nio. Intervjuerna äger rum med lärare som undervisar i idrott och hälsa på grundskolans senare år. I studien framkommer det att den nya kursplanen, Lgr 11, har en tydligare struktur och att den innehåller en ny betygsskala. Lärarnas uppfattningar är att kursplanen har blivit tydligare, men att de saknar delar från den tidigare kursplanen. I textanalysen framkommer det att delar har försvunnit, medan andra har tillkommit. I resultatet kan man se att förekomsten av ämnesdiskurser i textanalysen stämmer till viss del med resultatet av intervjuerna.

Så, varför konvertera svenska och amerikanska kvinnor till islam, enligt Anna Månssons bok "Becoming muslim"? Om det nu beror på politiska och sociala eller andliga skäl så är konvertering för alla samtliga kvinnor en möjlighet att utforska en helt ny värld och även möjligheten till att omorganisera "jaget". Medan några av kvinnorna medvetet sökte efter en religiös andlighet i livet, blev övergången till islam för andra ett naturligt steg i livet efter att ha umgåtts eller levd med muslimer. Detta tyder på det som Viktor Frankl har påstådd om att människan är ett agerande varelse som söker efter mening i livet. Kvinnorna i Månssons studie hittade sitt svar på mening i livet i islam. Islam gav de möjligheten att ompröva sina identiteter i en helt okänd värld. Genom att umgås med andra muslimer upplevde kvinnorna en spänning, som Frankl skriver om, mellan vad som är här och nu och vad som borde eller kunde vara. I ett sammanhang där kvinnorna inte begränsas av vissa förväntningar från människor i deras närhet som redan har en bestämd idé om vem de är, känner konvertiterna en efterlängtad och omedelbar möjlighet att prova ut en muslimsk identitet.

Denna uppsats handlar om förekomsten av Antisemitism i den svenska s.k. Vit makt-musiken. Uppsatsens syfte är att kartlägga förekomsten av antisemitism i tre vit makt- band: Pluton Svea, Storm och Dirlewanger. Analysen sker genom att texterna till två album av varje band studeras. Metoden är både kvalitativ som kvantitativ och bland annat så undersöks olika typer av antisemitiska uttalanden som därefter nivåsätts enligt en, av författaren, modifierad skala konstruerad av forskaren John C.G. Röhl. Resultatet av denna undersökning visar att antisemitism är ständigt närvarande i denna musikstil. Dock tar den sig olika uttryck beroende på vilket band det gäller. I de album som är producerade under 2000-talet tycks även en viss nedtoning av den våldsammaste formen av antisemitism kunna ses.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska.