Den här studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sända partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfråga, hur gestaltningen förändrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium från 70-talet och framåt har genomgått en kvalitativ textanalys. Åren är 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.    Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur många gånger olika karaktäristiska drag från spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick på de olika valrörelserna för att sätta analysen i en historisk kontext.    Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror på flera olika saker. En jämnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning. Om slutdebatten är lugn och saklig kommer tidningarnas bevakning också vara det. Gestaltningen av politiken som spel har inte ökat med tiden. För Aftonbladet har den varierat kraftigt från år till år och för Svenska Dagbladet har den snarare minskat.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en visuell textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett intersektionellt förhållningssätt och ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund för den intersektionella ansatsen är diskrimineringsgrunderna som de benämns i läroplanen för förskolan; genus, klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga samt sexualitet. Syftet med detta arbete var att göra en intersektionell analys av åtta populära bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv samt undersöka hur karaktärer konstrueras i text och bild utifrån nämnda sociala kategorier. Syftet var även att utifrån förekomsten av dessa kategorier analysera vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilderboken. Det analyserade materialet utgörs av de åtta mest utlånade bilderböckerna i Uppsala kommun under år 2012. Den genomförda studiens resultat visar på en relativt homogen karaktärsskildring dock har författarna en viss medvetenhet kring genus och dess framställning. Det lämnas stort tolkningsutrymme till läsaren gällande klass, sexualitet och kognitiv funktionsförmåga. Böckerna reproducerar bilden av ett sekulariserat samhälle med individer som innehar liknande etnisk tillhörighet och hög fysisk funktionsförmåga. Genom detta arbete förordas ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt hos pedagoger i förskolan då bilderböcker till verksamheten ska väljas. Detta för att minska risken för diskriminering av barnen.

The purpose of this study is to investigate how Swedish insurance companies communicate corporal social responsibility (CSR). We used two methods for approaching the purpose. At first we approached a quantitative content analysis to investigate in which ways the companies communicated on their websites. In the second part of the study we used qualitative textual analysis to study two companies sustainable reports. The theoretical framework of the study is based on theories of CSR and how to communicate it. Scholars who set the base for this study is Grankvist who categorised CSR, L ́Etang ́s theories about it and Dawkins view on communication of the field. A keyresult from the study is that there is no common ways of communicate CSR on websites in Swedish insurance companies, even though similarities can be found. The study also showed that the companies focused on the social category of CSR.

Presstödet verkar för att främja mångfalden inom den svenska dagspressen. De krav som ställs för att få presstöd handlar om struktur, inte om åsiktsförmedling. Dock får ett specifikt intresseområde inte ta upp mer än 50 procent av innehållet. Nationell Idag är den enda tidningen med uttalad invandringskritisk profil som får presstöd. Tidningen är tätt sammankopplad med det högerextrema nationalistiska partiet Nationaldemokraterna och ger i sitt innehåll uttryck för partiets åsikter. De nyheter som tidningen behandlar har ofta fokus på frågor rörande invandring.  Syftet med denna studie är att se om, och i så fall hur, innehållet i tidningen förändrats sedan den fick presstöd. Vår frågeställning är: Har innehållet i tidningen Nationell Idag förändrats i och med att tidningen fick statligt presstöd?   Efter våra analyser har vi kommit fram till att svaret på vår frågeställning är att innehållet inte har förändrats avsevärt mycket. Vår hypotes om att tidningen skulle rapportera mindre om invandringspolitik år 2010 och 2012 än 2008 stämde inte. Tidningens innehåll har inte heller med åren blivit mer neutralt, vilket var vår andra hypotes. Dessa svar har vi kommit fram till efter att vi undersökt texter i Nationell Idag från åren 2008, 2010 och 2012. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 334 texter samt en kvalitativ textanalys av tre texter. Med Ghersettis teori om nyhetsvärdering som stöd diskuterar vi i slutdiskussionen förändringen av innehållet i tidningen Nationell Idag.

This study intends to use a text analysis and analyze Findus crisis communication, on their website, about the horse meat scandal in February and March 2013. The main focus is to examine if Findus crisis communication can be connected to Beniot’s image repair strategies and the rhetorical appeal forms, in five press releases and four blog posts, and also if they are different depending on the media format. The results show that Findus usually used three of the five image repair strategies and the three appeal forms (ethos, pathos and logos) interacted and therefore became Findus crisis communication consistent in all material. The results also show that Findus had a clear position because they conveyed a consistent message. / Denna uppsats har studerat Findus kriskommunikation kring hästköttsskandalen 2013, när hästkött hittades i Findus 1-portions lasagne. Syftet med studien var att se hur budskapen i kriskommunikationen formulerats på Findus.se och hade fem frågeställningar för att besvara syftet. Metoden som användes var textanalys och tillvägagångssättet hade förhandsdefinierade kategorier för att allt material skulle analyseras efter samma förutsättning. Materialet som valdes ut var fem pressmeddelanden och fyra blogginlägg som alla publicerats under krisens förlopp. Studien utgick från teorierna om image repair, de retoriska appellformerna ethos, pathos och logos och krisens faser. Resultatet visade att Findus var konsekventa i sin kriskommunikation, oavsett medieformat, men att det som skiljer medieformaten åt, var hur budskapen formulerats och vad de lade tyngd på beroende på vilken krisfas de befann sig i. Tre image repair-strategier var dominerande; förnekande, minska händelsens anstötlighet och tillrättaläggande. Strategierna användes i olika varianter och de förkom flera strategier i varje text. Findus använde sig mycket av ethos för att bygga upp sitt företroende genom att påvisa moralisk karaktär och välvilja. De anspelade på pathos genom att de försökte associera sig själv med positiva känslor och sin underleverantör med negativa känslor. Logos användes för att skapa trovärdighet i sin argumentation, genom bevisning från fakta och pålitliga källor. Det var tydligt att appellformerna samspelade genomgående i texterna för att förmedla ett enhetligt budskap och de samspelade även med image repair-strategierna. Det blir tydligt att de arbetar efter krisens förlopp och fas, eftersom man lätt kan avläsa vilken fas Findus befinner sig i utifrån textens innehåll. Oavsett i vilket medieformat och under vilken krisfas de befann sig i, markerade Findus en tydlig ståndpunkt i krisen, eftersom att de sände ut likande budskap i alla texter.

Syftet med arbetet är att jämföra den lokalatolkningen av värdegrunden i två socioekonomiskt skilda områden.Studien utgår ifrån att undersöka om det finns någon skillnad i synen påvärdegrund i två socioekonomiskt olika områden. Tidigare forskning har belystvärdegrunden i relation till segregering, vilket tas upp i bakgrunden. Genomkvalitativ innehållsanalys med inslag av kvantitativ textanalys samtkvalitativa intervjuer med lärare från två olika områden påvisar studien attdet inte finns någon skillnad i tolkningen av begreppet värdegrund i de tvåområdena A och B. Däremot visar undersökningen att respondenterna säger att deomsätter värdegrunden på olika sätt i praktiken. Även de problemområden sombeskrivs av respondenterna skiljer sig mellan A och B. I område A beskrivs ettuttalat motstånd mot homosexualitet och hållbar utveckling samt högljuda kränkningarmedan man i område B beskriver elevernas kränkningar som tysta med blickar ochsuckar. Man kan även i område A urskilja olikheter mellan skolans värdegrundkontra det omgivande samhällets

Syfte: Syftet med denna uppsats är att diskutera förhållandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som står på löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda på om historien som löpsedeln initierar, fortsätter på samma sätt, utvecklas eller förändras i artikeln. Som följd för jag även en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltänkta läsaren möjligen kan skapa genom att enbart läsa löpsedeln respektive om läsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras på kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant åt mellan innehållet på löpsedeln och innehållet i motsvarande artikel. Dock var det inte ett entydigt resultat. Det finns exempel både på att löpsedeln och artikeln följde en röd tråd och att det som löpsedeln initierar fortsätter på samma sätt i artikeln. Men det var i de fall som betydelsesammanhangen såg helt olika ut som var intressanta. Det gick att se att i vissa fall tog artikeln helt oväntade vändningar när man tar till sig innehållet och bryter mot de tolkningar som möjligen kan göras genom löpsedeln. I de fall den röda tråden inte följdes var det ofta tydliga skillnader mellan löpsedeln och artikeln.

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever.      Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan. Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet.

When we define something as real it will also have real consequences. Media society is developing rapidly; the media’s more central role in our society means that their interpretations and portrayals of the world will have a greater impact on how we look at ourselves and our society. When Swedish Princess Estelle was born in February 2012 she was the first Swedish heir to be been born in what is known as “the computer age”. This paper aims to examine the reporting of the birth of Princess Estelle and how it was conducted by Swedish news sites, from an ideological perspective. The study is based on qualitative method with ideational analysis and Norman Fairclough’s critical discourse analysis. In conclusion, the news sites portray a positive image of Princess Estelle’s birth and the Swedish monarchy and strengthen the status of the Crown Princess family. The birth is described as a joyful event that unites the royal family with the Swedish people and strengthens the nation. The Crown Princess family is portrayed in three different ways: they have a strong family unit, they are popular and authentic and is attributed to stardom. The news sites avoid political debate: Princess Estelle is attributed to a defenseless role which means she cannot be subject for criticism. Instead of discussing the meaning of her birth for the political community, the sites focus on the royalties as private individuals which gives the reader the sense of togetherness that helps construct the feeling of solidarity within the nation.

Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling. Vidare visar resultatet att eleverna i undervisningen ges bättre förutsättningar att utveckla de formmässiga aspekterna av sitt skrivande. I studien presenteras exempel där elever som skriver med starkt innehåll och mindre stark form utvecklar sitt skrivande formmässigt, men att deras texter inte gör någon nämnvärd innehållsmässig utveckling. Samtidigt visas att inte heller elever som redan tidigt i årskurs 1 skriver med stark form och mindre starkt innehåll, utvecklar de innehållsmässiga aspekterna.  I studien identifieras explicit undervisning om texternas formmässiga kvalitéer, medan den innehållsmässiga undervisningen i stor utsträckning bedrivs implicit, även om innehållets betydelse betonas starkt av läraren. Resultatet visar även på att eleverna har svårt att fokusera både form och innehåll samtidigt. Texternas formmässiga och innehållsliga kvalitet har varierat i olika skrivsituationer, vilket ses som en följd av skrivuppgiftens och undervisningens utformning. Beroende på skrivuppgiftens tema och instruktioner har således vissa skrivsituationer givit upphov till många texter med stark form respektive mindre starkt innehåll och vice versa.