Universiẗat Diss.--Stuttgart, 2005.

Zugl.: Karlsruhe, Universiẗat, Diss., 2008.

Zugl. leicht überarb. Fassung von: Tübingen, Univ., Diss., 2006

Detta examensarbete diskuterar frågan hur lärare i engelska praktiskt arbetar med att bedöma elevers textproduktioner. Tio lärare intervjuades (24 frågor) och deras svar jämförs med internationella forskningsrapporter i ämnet på grund av att det var svårt att hitta forskning om bedömningsmetoder eller modeller gällande engelska elevtexter i Sverige. Frågor som behandlas i arbetet tar upp begrepp såsom formativ eller summativ bedömning och hur de intervjuade lärarna använder sig av bedömningsmodeller för text. Dessutom diskuteras hur dessa lärare uppfattar den tillgängliga arbetstid de har för att utföra bedömningar. Intervjusvar visade på att lärare i engelska i Sverige idag arbetar formativt med syfte att få elever/studenter att lära sig om och förstå förbättringar/modifieringar av sina texter snarare än att enbart få reda på ett visst betyg/bedömning. Svar visade även att lärare inte använder standardiserade bedömningsmetoder för skrift utan oftast har utarbetat sin egen metod, vanligen baserad på "erfarenhet" av uppsatsrättning och på bedömningsanvisningar från Skolverkets nationella prov. Dessutom gav intervjusvaren svar på frågan om "arbetstid" att alla lärare upplever tidsbrist då det gäller att likvärdigt kunna hinna med att bedöma sina elevers engelska textproduktioner. De svenska intervjuresultaten jämförs med internationella rapporter gällande textbedömning av studenters texter på engelska från Taiwan, Iran och Kina och resultaten visar på relativt stora skillnader i bedömningsmetoder gentemot svenska förhållanden. Däremot visar resultaten på att formativa bedömningsmetoder är på frammarsch globalt.

InledningFormativ bedömning är en metod som har implementerats i länder världen över. Metodensyftar till att stödja elevers kunskapsutveckling. Summativ bedömning anses vara dessmotsats, vilket syftar till att mäta elevers kunskap vid ett visst tillfälle. Metaanalyser visar attlärare som arbetar med formativ bedömning har gett anmärkningsvärda effekter vad gällerelevers kunskapsutveckling. Det finns dock forskare som Bennett (2011) som kritiserar dessaresultat som skolor tagit emot med öppna armar. I Hirsh och Lindebergs (2015) rapport visardet sig att alltför lite forskning kring formativ bedömning har gjorts i Sverige. Dessutom finnsendast en handfull studier som har gjorts på elever kring deras upplevelser av kamratrespons,men desto fler på lärares erfarenheter.Studiens syfteStudiens syfte är att undersöka mellanstadieelevers upplevelser av kamratrespons isvenskundervisningen, framförallt vid textproduktion.MetodFör att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts, med fokusgrupper somundersökningsredskap.ResultatStudiens resultat visar att de elevers upplevelser av kamratrespons i svenskundervisningen ärmycket komplext. Många av eleverna är positiva till kamratrespons i svenskundervisningen.Dock är det många elever som efterfrågar respons från läraren, då de inte känner tilltro tillsina kamrater. De flesta eleverna upplever att de har nytta av kamratresponsen i sin revideringav arbetet och att många gärna tar hjälp från fler klasskamrater än från en lärare. Eleverna äremellertid inte entydiga i sina svar, då dessa fem kamrater inte bör vara vilka som helst, utanmåste äga vissa kunskaper enligt de tillfrågade eleverna. Studiens resultat visar alltsåsamstämmighet med tidigare forskning, som säger att elever hellre tar emot respons från fleraelever, än från en lärare. Detta beror delvis på att det är roligare att få respons av någon somär i samma ålder som har samma tänk, men också för att eleverna anser att det är enklare attfråga kompisar i klassrummet, då läraren oftast är upptagen med andra elever.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka några svensklärares uppfattningar om Chat GPTs påverkan på elevers textproduktion i svenskämnet. Materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio legitimerade svensklärare och har bearbetats enligt innehållsanalys. Resultatet visar att lärare anger att elever använder Chat GPT i varierande utsträckning, och att det finns skillnader mellan skolor och mellan klasser på samma skola. Det varierar också varför elever väljer att använda Chat GPT. Resultatet visar att lärarna har olika inställning till Chat GPT i svenskämnet men alla av de tillfrågade lärarna framhåller olika sätt hur verktyget kan användas både av lärare och elever. Konsekvenserna av elevers användande av Chat GPT är förändrade examinationsformer, och negativ påverkan på elevers läs- och skrivförmåga. Studiens slutsats är att det varierar i vilken utsträckning elever använder Chat GPT men utifrån studiens resultat kan man dra slutsatsen att det kan påverka elevers textproduktion negativt. Andra slutsatsen är att åtta av lärarna har kunskaper om Chat GPT men har däremot vaga kunskaper hur verktyget kan användas för att främja textproduktion.

Syftet med detta arbete är att undersöka kopplingen mellan att skriva för hand och skriftlig produktion inom ämnet tyska. Även skriftlig produktion på digitala enheter, samt läsning av digitala och fysiska texter undersöks. I en alltmer digitaliserad värld skriver skolelever mindre för hand och detta kan tänkas påverka inlärningen, då hjärnan bland annat använder sig av kroppens olika sinnen för att minnas och läras, men också för att händernas område i den sensoriska hjärnloben upptar särskilt stort utrymme, vilket gör händerna till ett viktigt redskap för människan. I ett ämne som tyska, där skriftlig språkproduktion utgör en central del av undervisningen, är detta en intressant fråga att ställa, då händerna har fått förändrat användningsområde när de skriver digitalt kontra med papper och penna. Det insamlade materialet består av diktamen och enkäter om läs- och skrivvanor från fyra klasser i årskurs åtta och nio på högstadiet. Denna data har sedan sammanställts för att undersöka korrelationen mellan resultatet på diktamen och läs- och skrivvanorna. Undersökningen, som den är utformad, har inte kunnat visa på en tydlig koppling men ses som ett pilotprojekt och som skulle kunna genomföras i större skala och möjligen få fram ett annat resultat.

Syftet med denna studie har varit att utifrån lärares tal öka kunskapen kring digitaliseringens konsekvenser för svensklärares undervisning och undersöka vid vilka lärtillfällen digitalt och analogt skrivande används. Studiens teoretiska ramverk utgår från Laclaus och Mouffes (1985) version av diskursteorin. Utifrån denna version av diskursteorin används i denna studie begreppet diskurs som enligt Laclaus och Mouffes (1985) är hur ett begrepp talas om, vilket i denna studie innebär begreppen analogt och digitalt skrivande. Studiens metod är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Efter insamling av data har en diskursanalys använts för att analysera datan som vidare har sammanställts i en karta. Resultatet i studien visar på att utifrån lärares tal skapas uppdelningen av elevers skrivande i form av analogt och digitalt skrivande. Dessa två verktyg används vid olika lärtillfällen beroende på syftet med lärtillfället. Lärare tenderar att välja digitala verktyg när elever ska producera en längre text och analoga verktyg när elever skriver anteckningar eller stödmallar. Lärare väljer även att kompensera användningen av digitala verktyg med analoga verktyg som en form av motståndsstrategi till digitaliseringen av skrivundervisningen. Detta gör lärarna för att säkerställa att förmågor som handstil och möjlighet till djupinlärning inte upphör i den alltmer digitaliserade undervisningen. Slutsatser som kan dras är att lärare behöver bli medvetna om vilka förmågor som reduceras i elevers skrivprocess när eleverna skriver majoriteten av texterna digitalt. Digitaliseringens roll i undervisningen avgörs av pedagogiken, det är inte verktyget i sig som gör skillnad utan hur lärare väljer att använda det i sin undervisning. Slutligen bör lärare vara medvetna om den delning som görs i såväl läroplanen som på arbetsplatsen kring elevers skrivande och hur det i sin tur påverkar undervisningen.

The aim of this study is to investigate how the Swedish language proficiency of pupils in vocational programmes in 1977 was measured and assessed with the aid of a national achievement test, and to investigate whether vocational pupils today, in 2014, have similar language proficiency to that of pupils in the 1970s. The study also discusses how the design of the national achievement test from 1977 reflects the view of knowledge that prevailed in society and in the policy documents. The material for the study consists of a total of 75 national achievement tests, 40 of which were taken by pupils on a vocational programme in 1977 and 35 by pupils on a vocational programme in 2014. The national achievement test consists of two parts, the first of which focuses on isolated elements of language proficiency, while the second involves free text production. The material was analysed quantitatively in accordance with the correction material from 1977. The tests were also studied qualitatively through a close reading and analysis of content and text structure, correct language usage, and style. The pupils’ results were then quantified according to the assessment scales from 1977. The results of the study show that both groups of pupils had difficulties with many parts of the test. The pupils from 1977, however, performed better on both parts of the test than the pupils from 2014. The pupils’ often inadequate results in the test raise questions about the design of the national achievement test from 1977 and vocational pupils’ proficiency in Swedish.

I denna studie undersöks lärares uppfattningar om arbetet med läs- och skrivutveckling i grundskolans senare år samt hur detta arbete har påverkats av införandet av Lgr-11. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer som har analyserats och sammanställts för att besvara frågeställningen: Har svensklärares arbete med läs- och skrivutveckling i grundskolans årskurs 7-9 förändrats till följd av övergången till Lgr-11 och i så fall på vilket sätt? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och en dialogisk syn på läs- och skrivutveckling. Resultaten visar att lärarnas meningar är skilda gällande prioriteringar av innehållet i styrdokumenten men deras åsikter sammanfaller ändå kring en ökad tydlighet avseende kunskapskrav, bedömning och vad ämnet ska innehålla. Arbetet med läs- och skrivutveckling har påverkats av de nya styrdokumenten men lärarens tolkningsfrihet innebär att arbetet fortfarande till viss del styrs av traditioner och lärarnas individuella arbetsmönster.