COVID-19 was spreading on a worldwide scope with incredible speed. According to the restrictions that most countries applied, school activities were forced to be moved online. This study is aiming at investigating the functions that are influencing the learning experience of students that are in the bachelor's major of Design in online conference platforms. This research would be carried out in the scope of students that are doingtheir bachelors in Swedish institutions of higher education - universities and colleges. To conduct this research, the authors will carry out a survey together with interviews with students that are studying in design programs in Swedish institutions of higher education.The functions that are influencing students’ learning experience of online education would be investigated by both literature research and the content from the survey and interview. After the process of research, the data would be well collected and analyzed tosee how these functions are influencing the learning experience of online education.Those most effective problems would be marked and highlighted by the end of the data analysis. As such, a better understanding of Design undergraduates’ experience for online learning will hopefully enable stakeholders to overcome barriers to online learning and improve learning outcomes.

Titel: Svenska företags redovisning av intellektuellt kapital i spåren av covid-19-pandemin -En kvantitativ studie av 120 börsnoterade företag Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Hanna Lindström och Saga Djäkner Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023 - maj Syfte: I början av år 2020 drabbades världen av en pandemi som haft betydande påverkan på stora delar av samhället, såväl människor som företag. I svåra ekonomiska tider kan företagen behöva framhäva andra kvalitéer inom bolaget än de finansiella. Tidigare forskning visar hur redovisningen av intellektuellt kapital ökat under ekonomiska kriser, som finanskrisen eller generellt under en lågkonjunktur. Vi såg därför en möjlighet att bidra till att fylla ett kunskapsgap och undersöka om covid-19-pandemin har fått företagen att öka eller minska sin redovisningsmängd av intellektuellt kapital. Syftet med studien är därmed att utifrån finansiella rapporter undersöka om den frivilliga redovisningen av intellektuellt kapital i svenska börsnoterade företag har minskat eller ökat på grund av covid-19-pandemin. För att uppfylla syftet har vi formulerat två frågeställningar som vi besvarat i studien. Metod: Metoden vi har tillämpat i denna studie är en kvantitativ metod. En innehållsanalys har använts genom ett index av sökord och kodning. Därefter har det genomförts en korrelationsanalys mellan de oberoende variablerna bransch och företagsstorlek. Därefter har vi utfört två multipla regressionsanalyser mellan beroende variablerna (redovisningsmängd 2019 samt 2021) och de oberoende variablerna. Datan för studien har samlats in genom Nasdaq där studien har begränsats till svenska företag noterade på Stockholmsbörsen som har sina årsredovisningar tillgängliga på engelska för år 2019 respektive 2021. Resultat och slutsats: Slutsatsen för studien är att redovisningen av intellektuellt kapital har ökat mellan år 2019 och 2021. Det går däremot inte att fastställa att ökningen är helt eller delvis på grund av coronapandemin. Studien påvisar ett statistiskt säkerställt samband mellan företagens storlek och deras benägenhet att redovisa intellektuellt kapital. Ett statistiskt säkerställt samband fanns däremot inte mellan branschen respektive företag var verksam i och deras redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat anser vi kan hjälpa företag att få en ökad kunskap om ämnet intellektuellt kapital och därtill hur redovisningen av fenomenet kan utgöra en fördel för företagen, speciellt under en finansiell kris. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat ser vi en möjlighet för framtida forskning att bygga vidare på vår studie och utföra en kvalitativ studie där företagen själva får motivera anledningen bakom ökad redovisningsnivå av intellektuellt kapital. Ännu ett förslag till framtida forskning är att undersöka om det finns ett samband mellan försämrad lönsamhet och högre redovisningsnivå av intellektuellt kapital. / Title: Swedish companies level of disclosure regarding intellectual capital in the wake of the covid-19-pandemic - A quantitative study of 120 listed companies. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Hanna Lindström and Saga Djäkner Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023 - May Aim: Early year 2020, the world experienced the beginning of a pandemic. Since then, this pandemic has had a major influence in the life of both humans and cooperations. Companies were forced to adjust their way of doing business, creating safe working environments but also cutting down operations and workforce. At the same time, a crisis could also mean a need to highlight other qualities than just financial, as the latter tends to underperform. Previous research has proven an increase in the level of disclosure of intellectual capital following a financial crisis. This pandemic could be seen as a new phenomenon, therefore we found a possible knowledge gap to fill by examining if the covid-19-pandemic affected the level of disclosure regarding intellectual capital. The purpose of this study is therefore to investigate, based on annual reports, whether the voluntary intellectual capital disclosure of Swedish listed companies has increased or decreased due to the covid-19-pandemic. To fulfill our purpose, two research questions were defined and later on answered.  Method: We applied a quantitative method with the data collected from companies on Nasdaq Stockholm. A content analysis were performed by using indexes of keywords and coding. We carried out a correlation analysis between the independent variables in order to facilitate a multiple regression analysis of the disclosure level due to size or industry in 2021 as well as 2019. The study has been limited to listed Swedish companies that have had their annual reports for 2019 and 2021 available in English. Results and conclusions: We found that the disclosure level of intellectual capital increased from 2019 to 2021. Although it cannot be determined that the increase is entirely or partly due to the covid-19-pandemic. The study shows a statistically reliable relationship between the size of the companies and their disclosure level of intellectual capital. However, a statistically reliable relationship could not be found between the companies disclosure level and theindustries they operate in. Contribution of the thesis: We believe that the results of the study could help companies gain an increased knowledge of the subject of intellectual capital and, in addition, how the disclosing level could act as an advantage for companies, especially during a financial crisis. Suggestions for future research: Based on the result of this study, we see an opportunity for future studies to conduct a qualitative study where the companies themselves can explain the reason behind the increased disclosure level of intellectual capital. Another suggestion may be to examine whether there is a relationship between declining profitability and a higher level of intellectual capital disclosure.

The fundamental source of data journalism, which has established itself in the Czech media landscape in recent years, is the availability of usable data sets. However, academicians have so far neglected the topic of data openness and its importance in journalistic discourse. Simultaneously, data journalists are often the first to make data available to the public. An integral part of the thesis is mapping the historical development of data journalism, including the phenomenon of open government with a focus on Czech and European legislation and obtaining information with the help of the Freedom of Information Act. The aim of the thesis is, based on in-depth interviews with Czech data journalists, to identify the data sources which they frequently often use in their editorial routines, to evaluate the quality of these sources and to present the main limits that journalists encounter. In the conclusive part of the thesis the author transfers the focus to analysis of the availability of data sources provided by the Ministry of Health and the Institute of Health Information and Statistics during the COVID-19 pandemic in 2020 and 2021 and outlines the process of acquisition, cleaning, analysis, and visualization of information by journalists.

La méconnaissance du virus SARS-CoV-2 et une communication publique déficiente ont contribué à alimenter l’incertitude radicale depuis le début de la pandémie. Cette conjoncture est propice au déferlement de contre-discours dits « complotistes » dans les arènes numériques, théorisées ici en tant que « forums hybrides » (Callon, Lascoumes et Barthe, 2001). Les institutions publiques et médiatiques, en ostracisant ce contre-public et en privilégiant une approche épistémologique qui consiste à débusquer les informations problématiques qui circulent, échouent à comprendre la préférence d’une frange somme toute assez importante de la population pour les vérités dites « alternatives », relayées par des leaders éloquents et persuasifs, au détriment des preuves scientifiques. Alexis Cossette-Trudel, figure de proue du mouvement complotiste au Québec et en Europe francophone, propage sa « réinformation » sur les réseaux sociaux depuis 2017 et prétend dire vrai. D’abord peu populaire, la pandémie de COVID-19 l’a propulsé au « sommet ». Il est devenu le maître à penser de milliers de gens fâchés; des personnes qui le croient et qui se méfient des discours officiels, mettant ainsi la santé publique en péril. On est alors à même de se demander comment il y parvient. En analysant les formes médiatiques et alèthurgiques de son discours (à partir des modes de véridiction de Michel Foucault), l’intuition qui est explorée dans ce mémoire – et qui tend à se confirmer – est que le contexte d’incertitude pandémique offre à Cossette-Trudel les conditions de possibilité et de médialité qui, étroitement interreliées, lui permettent de poser et maintenir son ascendant au sein de son forum hybride ad hoc, témoignant du retour d’une (mauvaise) parrêsia politique. / The lack of knowledge about the SARS-CoV-2 virus and poor public communication have contributed to the radical uncertainty that has existed since the beginning of the pandemic. This situation is favorable to the outpouring of so-called conspiracy counter-discourses in digital arenas, theorized here as “hybrid forums” (Callon, Lascoumes and Barthe, 2001). Public and media institutions, by ostracizing this counter-public and by privileging an epistemological approach that consists of debunking problematic information that circulates, fail to understand the preference of a rather large fringe of the population for so-called “alternative” truths, relayed by eloquent and persuasive leaders, to the detriment of scientific evidence. Alexis Cossette-Trudel, a leading figure in the conspiracy movement in Quebec and French-speaking Europe, has been spreading his “reinformation” on social networks since 2017 and claims to be telling the truth. Initially not very popular, the COVID-19 pandemic has propelled him to the “top”. He has become the thought leader for thousands of angry people; people who believe him and distrust the official discourse, thus putting public health at risk. We can then ask ourselves how he achieves this. By analyzing the media and alethurgic forms of his discourse (based on Michel Foucault's modes of veridiction), the intuition that is explored in this memoir – and which tends to be confirmed – is that the context of pandemic uncertainty offers Cossette-Trudel the conditions of possibility and mediality which, closely interrelated, allow him to establish and maintain his ascendancy within his ad hoc hybrid forum, testifying to the return of a (bad) political parrêsia.

The supply chain is the underlying process which enablescompanies and customers to exchange goods and services. Centralto a functional supply chain is its resilience against disruptions.Resilience in the supply chain is its capability to prevent, manageand recover from disruptions. The last couple of years has beencharacterized by events that have caused disturbances in the supplychain. This study is set to research how two Swedish companieshave managed three specific disruptions, the Covid-19 pandemic,the blocking of the Suez Canal and the ongoing war in Ukraine. Thepurpose of this paper is to contribute with knowledge and researchabout resilience in the supply chain and how companies can adaptin a volatile world with unpredictable events that may occur. Themethod used consists of semi-structured interviews with the casecompanies and collection of literature and previous research withinthe research area. The results from the study presents that thecompany operating in the retail industry main strategy is tomaintain a transparent communication to its suppliers as well ascustomers in order to maintain a high level of certainty in its supplychain. The company operating in the forest industry explained inthe interview that the company prioritizes a high level of self-sufficiency in raw materials, energy and transportation in order tomaintain a high level of certainty in the supply chain. The resultalso explains that cooperation between the three abilities, prevent,manage and recover from disruptions is the foundation tomaintaining a high level of certainty in the supply chain. The studycontributes with insights on how companies are affected by andmanage the ongoing situation in Ukraine, with the supply chain as astarting point. / Försörjningskedjan är den bakomliggande processen som möjliggörför utbyte av varor och tjänster mellan företag och kunder. Centraltför en fungerande försörjningskedja är att den är resilient motstörningar. Resiliens i försörjningskedjan handlar om förmågan attförebygga, hantera och återhämta sig från störningar. De senasteåren har präglats av händelser som har orsakat störningar iförsörjningskedjan. Denna studie undersöker hur två svenskaföretag har hanterat tre specifika störningar, Covid-19 pandemin,stoppet i Suezkanalen samt det pågående kriget i Ukraina. Syftetmed detta arbete är att bidra till kunskapen och forskningen omresiliens i försörjningskedjor och hur företag kan anpassa sig till envolatil värld med oförutsägbara händelser som uppstår. Metodenutgörs av semistrukturerade intervjuer med fallföretagen ochinsamling av litteratur samt tidigare forskning inomforskningsområdet. Studiens resultat visar att företaget som verkarinom livsmedelsindustrin främst arbetar med att bibehållatransparent kommunikation till sina leverantörer och kunder för attupprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet i sin försörjningskedja.Företaget som verkar i skogsindustrin anger i intervjun att företagetprioriterar en hög självförsörjningsgrad på råvaror, energi ochtransport för att upprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet iförsörjningskedjan. Studiens resultat redogör dessutom attsamverkan mellan de tre förmågorna, förebygga, hantera ochåterhämta sig från störningar är grunden till att uppnå hög nivå avtillförlitlighet i försörjningskedjan. Studien bidrar bland annat medinsikter om hur företag påverkas och bemöter den rådandesituationen i Ukraina med försörjningskedjan som utgångspunkt.

No description available.

Des recherches ont montré comment les mouvements sociaux tirent parti des capacités techniques offertes par les plateformes numériques pour attirer l'attention sur leurs causes et mobiliser des partisans. Pendant la pandémie de COVID-19, le même phénomène a été observé chez certains softleaders s’opposant aux mesures sanitaires qui ont utilisé ces mêmes plateformes pour promouvoir leurs points de vue et leurs croyances. Cependant, elles ne sont pas neutres et tiennent un rôle dans l’aboutissement de tels objectifs. C’est ce que ce mémoire s’efforce de mettre en lumière. Dans le cadre de cette recherche, l’échange de propriétés entre des actants humains, et non-humains, soit les micro-célébrités activistes politiques et les capacités techniques de la plateforme Twitter, sont considérées comme une voie stratégique vers la mise en visibilité d’une idéologie politique. Dans une perspective sociotechnique, nous visons à comprendre la construction de récits et la fabrique du discours, en analysant les thèmes qui émergent des publications sur Twitter et le rôle des entités du collectif composé des actants humains et non-humains dans la production et la diffusion de ces messages. Nous remarquons que le résultat d’un tel assemblage, à travers des stratégies et les possibilités offertes par les affordances, permet de se saisir de l’attention médiatique de l’auditoire à des fins politiques : la promotion de valeurs issues de convictions anti-mesures sanitaires basées sur de la désinformation, des théories du complot et de la méfiance envers différentes institutions démocratiques. Ainsi, nous suggérons que des recherches futures doivent continuer de se pencher sur les effets de composition de cet assemblage sur la production et la diffusion du discours et que ces considérations doivent être prises en compte dans la recherche de solutions au problème de la désinformation. / Research has shown how social movements leverage the technical capabilities offered by social media platforms to draw attention to their causes and mobilize supporters. During the COVID-19 pandemic, the same phenomenon has been observed among some softleaders opposing health measures who have taken to Twitter to promote their views and beliefs. However, the platforms are not neutral and play a role in the achievement of such objectives. This is what this dissertation attempts to understand. In the context of this research, the exchange of properties between human and non-human actors, micro-celebrity political activists and the technical capacities of the Twitter platform, called affordances, are considered as a strategic path towards the visibility of a political ideology. From a sociotechnical perspective, we aim to understand the construction of their stories, the making of discourse, by analyzing the themes that emerge from their tweets and the role of the collective entities in the production and dissemination of these messages. We see that the result of the collective, through strategies and the capabilities offered by affordances, makes it possible for these softleaders to seize the attention of the audience for political ends: the promotion of values stemming from opposition health measures during the crisis based on misinformation, conspiracy theories and distrust of various democratic institutions. Thus, we suggest that future research should continue to address the composition effects of the network (humans/dispositive) on the production and dissemination of discourse and that these considerations should be considered in the search for solutions to the problem of misinformation.

Bakgrund: Aktiemarknaden reagerar på information och omvärldsförändringar. Prissättningen på aktiemarknaden sker utifrån investerares tro på aktierna och vid oro hos investerare reagerar aktiemarknaden ofta negativt. Investerarnas oro kan skapas av information från kriser, där krisen i sig kan speglas på aktiemarknaden men även investerarnas uppfattning om krisen kan bidra till negativa stängningkurser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera relationen mellan globala kriser och aktiemarknaden i Sverige. Metod: För att mäta aktiemarknadens reaktion på kriser används marknadsindex OMX30, OMXSPI tillsammans med nio branschindex. Utifrån dessa har aktiemarknadens volatilitet under kriserna analyserats med hjälp av eventfönster. För att mäta investerares påverkan på aktiemarknaden och hur anpassningsbar den är har effektiva marknadshypotesen tillsammans med teorin beteendeekonomi använts. Studien har formulerat två hypoteser i syfte att analysera om statistiskt signifikant skillnad mellan aktiemarknadens stängningskurser föreligger innan och efter kriserna. Studien analyserade kriserna terrorattacken 11:e september, Finanskrisen 2008, Covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Slutsatser: Studiens resultat visade aktiemarknadens volatilitet varit högre utifrån aktieindex efter samtliga kriser. Utifrån branschindex har aktiemarknadens volatilitet varit varierande efter kriserna. Alla kriser studien undersöker har synliggjorts som nedgång på aktieindex och majoriteten av branschindex. Det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan aktiemarknadens stängningskurser innan och efter krisen för 36 av 39 marknadsindex. Studien kunde även visa att marknaden återhämtat sig olika snabbt efter kriserna och påverkats av information kring kriserna. / Background: The stock market reacts to information and changes in the environment. Pricing on the stock market takes place based on investors' faith in the shares, and when investors are worried, the stock market often reacts negatively. Investors' concerns can be created by information from crises, where the crisis itself can be reflected on the stock market, but also investors' perception of the crisis can contribute to negative closing prices. Purpose: The purpose of the studies is to describe and analyze the relationship between global crises and the stock market in Sweden. Method: To measure the stock market's reaction to crises, the market index OMX30 and OMXSPI is used together with nine industry indices. Based on these, the volatility of the stock market during the crises has been analyzed using event windows. To measure investors' influence on the stock market and how adaptable it is, the efficient market hypothesis together with the theory of behavioral finance has been used. The study has formulated two hypotheses with the aim of analyzing whether there is a statistically significant difference between the closing prices of the stock market before and after the crises. The study analyzed the crises 9/11 terrorist attack, The financial crisis, the Covid-19 pandemic and the Russian invasion of Ukraine. Conclusions: The results of the study showed that the volatility of the stock market was higher based on the stock index after all the crises. Based on the industry index, the volatility of the stock market has been variable after the crises. All the crises the study examines have been made visible as declines in stock indices and the majority of industry indices. There is a statistically significant difference between stock market closing prices before and after the crisis for 36 out of 39 market indices. The study was also able to show that the market recovered differently quickly after the crises and was influenced by information about the crises.

No description available.

During the Covid-19 pandemic, the well-being of university students has become an important issue to investigate and understand. The pandemic has had a significant impact on students' lives and study experiences. Even after the pandemic, it is important to examine the health and well-being of university students as it is a crucial factor for their academic performance and lifelong health. Further research on the pandemic can help better understand how various aspects of student life, such as social interactions and study environment, affect students' health and well-being. Therefore, the purpose of this study is to investigate how the Covid-19 pandemic has affected psychosocial and social aspects of mental health among students at Karlstad University. The study uses quantitative methods to achieve the purpose. A survey is conducted to collect data. The study's results show similar findings as highlighted by researchers who have previously studied within the research field. The findings of this study, however, revealed that the respondents experienced that distance learning had a generally negative impact on what they learned, as well as the enjoyment they derived from the lessons. This was a result that was also confirmed regarding the university's other activities. The study concludes that the COVID-19 pandemic has had a clear negative impact on the psychosocial and social aspects of the mental health of students at Karlstad University. / Under Covid-19-pandemin har universitetsstudenters välmående blivit en viktig fråga att undersöka och förstå. Pandemin har haft en betydande påverkan på studenters liv och studieupplevelse. Även efter pandemin är det viktigt att undersöka universitetsstudenters hälsa och välmående eftersom det är en avgörande faktor för deras studieprestationer och livslånga hälsa. Vidare forskning om pandemin kan bidra till att bättre förstå hur olika aspekter av studentlivet, såsom sociala interaktioner och studiemiljö, påverkar studenternas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Covid-19-pandemin har påverkat psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet. Studien använder kvantitativa metoder för att uppfylla syftet. En enkätundersökning genomförs för att samla in data. Studiens resultat visar på liknande fynd som belysts av forskare som tidigare studerat inom forskningsfältet. Vad som framkommer i detta studieresultat är däremot att respondenterna upplevde att distansundervisningen hade en generellt negativ påverkan på det som de lärde sig, samt den njutning som de fick av lektionerna. Detta var ett resultat som också fastställdes beträffande universitetets övriga aktiviteter. Studien drar en slutsats att Covid-19-pandemin har haft en tydlig negativ påverkan på psykosociala och sociala aspekter av den psykiska hälsan hos studenter på Karlstads universitet.