Miljonprogrammet syftar till bostadsbyggandet i Sverige mellan åren 1965 – 1974 där drygten miljon bostäder upprättades, varav majoriteten var flerbostadsfastigheter. Vid upprättandetav miljonprogrammets bostäder prövades nya arbetsmetoder och inga krav ställdes påenergiförbrukning. Idag är dessa flerbostadsfastigheter eftertraktade investeringsobjekt, mende är samtidigt i behov av teknisk upprustning. I samband med detta finns det forskare somhävdar att energieffektiviserande åtgärder bör utföras. Dock påpekar en del fastighetsbolag attde avstår från att utföra energieffektiviserande investeringar då det är svårt att göra dessalönsamma. För att utröna lönsamheten i en investering utförs investeringskalkyler, vilkavanligen utgör en del av ett beslutsunderlag. Energieffektiviserande investeringar innehållerdock osäkerheter vilket gör de svåra att beräkna på ett vis så att kalkylens utfall ligger nära detverkliga utfallet. Denna studie undersöker därför vilken roll investeringskalkylen har förbeslutsfattare vid investering i energieffektiviserande åtgärder av flerbostadsfastigheter frånmiljonprogrammet. För att undersöka detta fenomen har teori gällande investeringskalkylersanvändning som beslutsunderlag tagits fram. Teoretiskt har det även påvisats att andrafaktorer såsom erfarenhet, strategi och intuition påverkar investeringsbeslut, och då det finnsosäkerheter vid investeringsbeslutet kan dessa övriga faktorer användas mer eller mindre. Detbidrar till att investeringskalkylens roll vid beslut påverkas. Empiriskt har vi använt enkvalitativ metod där intervjuer har utförts med fyra fastighetsbolag. Telefonintervjuer ochpersonliga möten har tillämpats. Fastighetsbolagen har valts utifrån ett minimikrav gällandeden andel fastigheter från miljonprogrammet de besitter.I studien har det framkommit att investeringskalkyler alltid finns med som en del av ettbeslutsunderlag vid investering i energieffektiviserande åtgärder. På grund av osäkerheterbehöver kalkylerna dock kompletteras med övriga faktorer såsom erfarenhet, strategi ochkompetens. Dessa övriga faktorer möjliggör en mer precis kalkyl, men visar även påmervärdet av en investering. Teoretiskt har intuition påvisats vara relevant vidinvesteringsbeslut, emellertid har denna faktor inte framkommit som relevant i vår kontext. / Between the years 1965-1974 over a million residences were built in Sweden, this is referredto as the Million Programme. The majority of the buildings that were established during theMillion Programme were so called multidwelling units (MDUs). When establishing thebuildings of the Million Programme new construction methods were tested and there were norequirements regarding energy consumption. Today these MDUs are coveted investmentobjects, but they are still in need of refurbishment. Some researchers point out that energyefficient actions should be implemented in conjunction with this. However, some real estatecompanies argue they refrain from implementing energy efficient investments since they aredifficult to make profitable. Investment calculations are made to determine the profitability ofan investment, these calculations are usually used as a basis of a decision. Energy efficientinvestments, however, contains uncertainties and because of this they are hard to calculateclose to actual outcome. Therefore this study examines the role of the investment calculationfor decision makers while investing in energy efficiency in the Million Programmes MDUs.To examine this phenomenon theory regarding investment calculations as a basis for decisionmaking has been gathered. It has also been shown theoretically that other factors such asstrategy, experience and intuition affect decisions. When an investment contains uncertaintiesthese factors can be used more or less. This affect the investment calculations role in thedecision. Empirically we have been using a qualitative approach. Interviews by telephone andpersonal meetings have been made with four real estate companies. The real estate companiesthat have been examined possess a certain proportion of MDUs from the Million Programmein their property portfolio.The study has shown that the investment calculation always is a part of a decision regardinginvestments in energy efficiency. Due to uncertainties investment calculations however needto be supplemented with other factors such as experience, strategy and competence. Theseother factors enables an investment calculation that is more precise estimated, but they canalso show the added value an investment in energy efficiency may result in. Theoreticallyintuition has been proved to be relevant in investment decisions, however this factor has notbeen emerged as relevant in our empirical context.

In this study we examine five selected media organisations with different forms of production platforms that all appear in Stockholm's southern and western suburbs, which are part of the million-construction project. Their stated ambition is to present an alternative image of the suburbs than that found in mainstream media. They want to portray themselves instead of constantly being described by others. The purpose of the study is to gain a better understanding of the reason for the emergence of these media, their visions according to the media producers themselves, and how they relate to mainstream media. The study is based on a theoretical framework that focuses on diverse approaches of alternative media and the journalists' role in a democratic society. The wide data analysis from qualitative informant interviews, with small observations as a complement, showed results indicating criticism against the misrepresentation of Stockholm suburbs in mainstream media. Furthermore the results show that the overall dissatisfaction of this misrepresentation is one of the main reasons why the different media, which are both represented by citizens and journalists, were founded. The founders saw their work either as a reaction to this misrepresentation or as a way to fill a gap in their community. The local papers we visited embraced the notion of citizen journalism, which proved to be a part of filling the mentioned gap, while other organisations expressed political goals. In summary, there were similarities between the media organisations in terms of problem definition as well as differences in how they approached these problems. Furthermore the analysis confirmed the democratic shortage that is experienced in these areas, and that these media therefore are trying to oppose. They provide the local community they operate in with news, information and opinion, but they also aim to be a platform for participation and discussion.

Between 1965 and 1974, the Swedish Parliament decided to build one million dwellings, called Million Program. The million program buildings were erected with new, untried design solutions, in a short range of time, and at low cost. The residential buildings from that time are now greatly in need of renovation. The municipal housing company, Gavlegårdarna, renovates and improves the energy efficiency at some of it’s apartment buildings in the district Sätra, Gävle. One problem is how to make the basic design of the slab on ground more energy efficiency and moisture proof. The study covers four representative flooring types in the Gavlegårdarnas million program area in Sätra. This study aims to investigate and evaluate proven methods for adding insulation in the four floor types. Also to look for solutions by designing additional insulation to treat damp problems and improve energy efficiency in an economical way. Existing flooring types are to be examined to check for new solutions as well. The aim is to produce a number of measures to provide property owners with different energy efficiency solutions. Results of calculations show that the perimeter area of the slab is exposed to moisture problems, while the centre of it does not have any notable problems. According to calculations, improved floor types have U-values reduced by 31% – 40% depending on the insulation thickness and design. However, investments have a long payback period and this is sometimes not economically viable. When a redevelopment project is performed, it is beneficial to simultaneously add insulation. If investors promote sustainable development, reduced energy consumption by the proposed measures is viable, as advocated by the environmental goals set by Sweden and the EU. / Sveriges riksdag beslutade att det skulle byggas en miljon bostäder, så kallade miljonprogramshus, mellan åren 1965 och 1974. Miljonprogramshusen uppfördes med nya och obeprövade konstruktionslösningar, på kort tid och till låga kostnader. Idag är bostadshusen från den tiden i stort behov av renovering. Det kommunalägda bostadsbolaget Gavlegårdarna håller på att renovera och energieffektivisera några av sina flerbostadshus i stadsdelen Sätra, Gävle. Ett problem är hur grundkonstruktionen, platta på mark i flerbostadshusen ska energieffektiviseras och fuktsäkras. Denna undersökning behandlar fyra representativa golvkonstruktioner som förekommer i Gavlegårdarnas miljonprogramsområde i Sätra. Syftet med undersökningen är att studera och utvärdera beprövade metoder för tilläggsisolering på de fyra utvalda golvtyperna. Lösningsförslagen på tilläggsisoleringsåtgärderna ska behandla fuktproblem, ekonomi och energieffektivisering. Resultaten från undersökningen visar att markplattans kantbalk är utsatt för fuktproblem medan plattans mitt inte har några anmärkningsvärda problem. Enligt U- värdesberäkningarna förbättras golvtypernas U-värde med 31 % - 40 % beroende på isoleringstjocklek och utförande, dock har investeringarna långa återbetalningstider. Utförs ett renoveringsarbete är det fördelaktigt att samtidigt tilläggsisolera. Satsar investerarna på en hållbar utveckling med minskad energianvändning rekommenderas förslagna åtgärderna, vilket förespråkas i miljömål uppsatta av Sverige och EU.

This thesis examines if and how densification as a spatial planning tool can be used in order to improve the social sustainability and the inclusivity and to achieve a spatially integrated built environment in the city district Skäggetorp in Linköping. Skäggetorp is spatially and in particular socially segregated from the rest of Linköping, and the residents in Skäggetorp in general have a low socioeconomic background. The social exclusion is a consequence of the spatial segregation, which makes the exclusion further problematic. The thesis will analyse this through a document analysis of the planning programme for Skäggetorp as well as through interviews conducted with professionals at Linköping municipality working with or in relation to urban planning. The thesis found that Linköping municipality wants to densify the area around Skäggetorp and spatially connect it to the nearby neighbourhoods, as well as create a more mixed city district by adding the city functions and the types of housing that Skäggetorp lacks today. A mix of housing, businesses and offices, along with a diversity in housing types, types of living and tenure forms will create a larger diversity among the citizens in Skäggetorp, which in turn will improve the social sustainability in the neighbourhood. Additionally, Linköping municipality states that public spaces and parks are important to develop as well, in order for citizens from both Skäggetorp and other neighbourhoods to meet.

This project is an exploration of co-produced space in a city planning process. With the intention of exploring participatory design processes in the field of spatial design, this project is focusing on co-production of space and the role and power of the architect as a relational and spatial initiator. Since participatory design processes have become an implemented tool in municipal city planning, it is of relevance from a perspective of interior architecture to through practical work be both specific, aware and transparent about how these processes could be designed.  The project takes place in a public park in Gottsunda, a district south of Uppsala, built as a part of the Swedish million programme in the 1960’s- and -70’s. Gottsunda is now undergoing a city planning transformation and expansion. With background of city planning and architecture from that time, this project has been seeking knowledge of what relevance participation plays in city planning today.  This project has been conducted through a series of spatial activities at site, historical research and meetings with a group of teenage girls living in Gottsunda.  The conclusions and implications of this project are that the interior architect’s tools as tactile and close to both object, places and users, in this case residents, are of relevance in city planning. Participation is relational, and the interor architect's ability is to both design, understand and translate those relations into the practice of spatial design. / <p>Bilder har tagits bort i enlighet med upphovsrättslagen.</p>

<p>Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för <em>miljonprogrammet. </em>Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena. Byggnader från miljonprogrammet har idag uppnått den ålder då omfattande underhåll- och renoveringsåtgärder är högst aktuella. Idag ägs och förvaltas många miljonprogramsbestånd av kommunala bostadsbolag, de står idag inför beslut gällande upprustning.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda hur sju kommunala bostadsbolag själva ser och resonerar kring sina flerbostadshus som ingår i beståndet från miljonprogrammet. Vidare vill vi ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna i beslutsprocessen är gällande om upprustning ska ske eller inte. Efter de empiriska studierna som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer kan vi konstatera att bostadsbolagens allmänna syn på miljonprogramsbeståndet är lika positiv som negativ. Bostadsbolagen uppfattar dock med gemensam stämma att det föreligger problematik med dessa byggnader. Åsikterna skiljer sig emellertid åt gällande vilka problem som skulle vara de mest primära och uppenbara. Det framhålls dock att lägenheterna är tacksamma ur föränderlighetssynpunkt, ljusa och välplanerade.</p><p>Bostadsbolagen har höga ambitioner när det gäller den kontinuerliga och långsiktiga upprustningen. Vi kan fastslå att bostadsbolagen tar hänsyn till tre faktorer vid beslutsprocessen kring upprustningsåtgärderna. Ekonomin är en starkt påverkande faktor då finansieringen till stor del tycks påverka vad som i realiteten genomförs. De resterande två faktorerna som ständigt påverkar beslutsprocessen är den sociala hänsynen och den tekniska kvaliteten och funktionen.</p> / <p>Between the years 1965 -1974, a unique residential construction project was completed which today is significant in Swedish history. To solve the current lack of housing the Swedish parliament decided that Sweden would build one million dwellings in a decade. Therefore the project is called <em>"The Million Programme".</em> Many critics have made themselves heard over the years, criticizing the phenomenon on several issues. Words like segregation, visual monotony and large-scale productions have been used to describe the Million Programme areas. Buildings from the Million Programme have now reached the age when extensive maintenance and renovations are needed. Most of the properties from the Million Programme are today owned and managed by municipal housing companies, who often face decisions concerning renovations.<strong></strong></p><p>The purpose of this essay is to investigate what perspective and opinions, seven municipal housing companies have concerning their apartment blocks from the Million Programme. Furthermore we would like to investigate the underlying factors which affect the decision-making process as to whether renovation will be done or not. After the empirical studies, which were proceeded by telephone interviews, we established that the general perception of the properties from the Million Programme is as much positive as negative. The housing companies have a mutual opinion that there is a problem with these buildings. However, the opinions differ between the housing companies regarding their most primary and obvious problems. The housing companies stress that the usage of the apartments can be easily changed for other purposes and that the apartments often are very bright and very well organized.    </p><p>We can establish that the housing companies take three factors into consideration in their decision-making process regarding the renovations. The housing companies have high ambitions concerning the continuous and long-term renovations. An important factor affecting the renovations is the economy, which in reality, decides what changes can take place. The social perspective and the technical quality and function are the two remaining factors affecting the decision-making.</p><p> </p>

Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för miljonprogrammet. Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena. Byggnader från miljonprogrammet har idag uppnått den ålder då omfattande underhåll- och renoveringsåtgärder är högst aktuella. Idag ägs och förvaltas många miljonprogramsbestånd av kommunala bostadsbolag, de står idag inför beslut gällande upprustning. Syftet med denna uppsats är att utreda hur sju kommunala bostadsbolag själva ser och resonerar kring sina flerbostadshus som ingår i beståndet från miljonprogrammet. Vidare vill vi ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna i beslutsprocessen är gällande om upprustning ska ske eller inte. Efter de empiriska studierna som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer kan vi konstatera att bostadsbolagens allmänna syn på miljonprogramsbeståndet är lika positiv som negativ. Bostadsbolagen uppfattar dock med gemensam stämma att det föreligger problematik med dessa byggnader. Åsikterna skiljer sig emellertid åt gällande vilka problem som skulle vara de mest primära och uppenbara. Det framhålls dock att lägenheterna är tacksamma ur föränderlighetssynpunkt, ljusa och välplanerade. Bostadsbolagen har höga ambitioner när det gäller den kontinuerliga och långsiktiga upprustningen. Vi kan fastslå att bostadsbolagen tar hänsyn till tre faktorer vid beslutsprocessen kring upprustningsåtgärderna. Ekonomin är en starkt påverkande faktor då finansieringen till stor del tycks påverka vad som i realiteten genomförs. De resterande två faktorerna som ständigt påverkar beslutsprocessen är den sociala hänsynen och den tekniska kvaliteten och funktionen. / Between the years 1965 -1974, a unique residential construction project was completed which today is significant in Swedish history. To solve the current lack of housing the Swedish parliament decided that Sweden would build one million dwellings in a decade. Therefore the project is called "The Million Programme". Many critics have made themselves heard over the years, criticizing the phenomenon on several issues. Words like segregation, visual monotony and large-scale productions have been used to describe the Million Programme areas. Buildings from the Million Programme have now reached the age when extensive maintenance and renovations are needed. Most of the properties from the Million Programme are today owned and managed by municipal housing companies, who often face decisions concerning renovations. The purpose of this essay is to investigate what perspective and opinions, seven municipal housing companies have concerning their apartment blocks from the Million Programme. Furthermore we would like to investigate the underlying factors which affect the decision-making process as to whether renovation will be done or not. After the empirical studies, which were proceeded by telephone interviews, we established that the general perception of the properties from the Million Programme is as much positive as negative. The housing companies have a mutual opinion that there is a problem with these buildings. However, the opinions differ between the housing companies regarding their most primary and obvious problems. The housing companies stress that the usage of the apartments can be easily changed for other purposes and that the apartments often are very bright and very well organized.     We can establish that the housing companies take three factors into consideration in their decision-making process regarding the renovations. The housing companies have high ambitions concerning the continuous and long-term renovations. An important factor affecting the renovations is the economy, which in reality, decides what changes can take place. The social perspective and the technical quality and function are the two remaining factors affecting the decision-making.

Miljonprogrammet är namnet på det politiska projektet som pågick mellan åren 1965 och 1974 då riksdagen fattat ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas i Sverige, för att råda bot på bostadsbristen. Nu är det mer än 40 år sedan byggnaderna uppfördes och renoveringsbehovet är ett faktum, vilket gör ämnet aktuellt. Huvudsyftet med studien är att kartlägga de tre största städernas hantering av renoveringsbehovet. Huvudfrågan för studien är hur miljonprogrammets bostäder hanteras idag. Samtidigt har en rad andra frågor besvarats i studien; vilka skillnader som finns i lagarna då och nu, hur miljonprogramsområdena ser ut i de olika städerna och hur de behandlas i översiktsplanerna, vilka följder som uppstår av att husen behöver renoveras samt om det finns någon ekonomi i att renovera husen.Studien har genomförts med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. En kvalitativ genomgång av skrivet material med anknytning till miljonprogrammet i de tre städerna har gjorts. Därutöver har också en kvantitativ enkätundersökning skickats ut till de tre kommunerna och dess kommunala bostadsbolag.Stockholm, Göteborg och Malmö har både likheter och skillnader gällande planering och visioner. Både Stockholm och Göteborg har valt att placera sina miljonprogramsområden utanför stadskärnan medan Malmös ligger i nära anslutning till centrum. De har alla visioner i sina översiktsplaner om att skapa en mer enhetlig och sammankopplad stad genom ökad integration och bättre kommunikationer mellan stadens olika delar.Det uppstod en renoveringsvåg under 80- och 90-talet i samband med ROT-avdraget och idag pågår flera projekt kring miljonprogrammet. Fasadrenovering är vanligt i alla tre städerna och även till viss del upprustning av balkonger och fönster. Göteborg har satsat mycket på energieffektiviserande åtgärder och i Stockholm har det blivit allt vanligare med energi-besparade ingrepp såsom tilläggsisolering.Lagstiftningen i Sverige har stor betydelse vid renoveringen då det idag finns krav på bl.a. energieffektivitet men även under renoveringsvågen på 80- och 90-talet då varsamhetskravet infördes i PBL 1987. Stommen i bostäderna är bra och de är funktionellt byggda vilket gör att renovering är mer kostnadseffektivt än att riva och bygga nytt. Problemet ligger alltså inte i renoveringsbehovet, då de flesta hus behöver renoveras efter så pass många år, utan antalet hus som behöver renoveras. / The million programme is a building era that took place between the years 1965 to 1974 when a politic decision was made to build a million new residences in Sweden, to correct the housing shortage. It´s now been more than 40 years since these residences were built and the need to renovate is a necessity, which makes this programme a very current subject. The purpose of this study is to map the three largest city´s handling of the need for renovation. The main question of this study is how the buildings of the million programme is being handled today. Meanwhile a series of other questions have been answered in this study; the difference between laws now and then, how the million programme areas looks in the different cities and how they are treated in the layout plans, what the need for renovation might lead to, and if there is any profit in restoring the buildings.It is a qualitative study as it is a situation in a few cities that are being studied, but through a survey this study gets a quantitative mixture as well. A survey was dispatched to the three municipalities and their communal real estate companies.Malmo, Gothenburg and Stockholm are both similar and different regarding planning and visions. Both Gothenburg and Stockholm placed their million programmes outside of the city´s core, whilst Malmo´s was located close to the centre of the city. They all have visions in their layout plans to create a more unified and connected city through increased integration and better communication between the city areas.There was a wave of renovation in the eighties and nineties because of the ROT-deduction and many projects concerning the million programme are still ongoing to this day. Facade renovation is common in all three cities and, to a certain degree, restoration of balconies and windows. Gothenburg has invested a lot in energy efficient measures and in Stockholm it has become increasingly more common with energy saving interventions like adding increased isolation. The image of the million programme´s constructions is "concrete ghettos", but the most common houses consists of three storeys with apartment size 3 rok.The Swedish legislation are of great importance during the renovation as there now are requirements on energy efficiency amongst other things, but also during the wave of renovation in the eighties and nineties when the demand of discretion was enforced in PBL 1987. The foundation in the million programme houses is satisfactory and they are functionally built which makes a renovation more cost-efficient than it would be to tear it down and build new buildings. The problem then does not reside in the need for renovation, as most houses needs restoration after so many years, but in the sheer number of buildings that would require a renovation.

I dagsläget har samhällsutvecklingen en hög takt vilket innebär ständiga förändringar i omvärlden. Bostäder är något som bland annat förändras i takt med samhällsutvecklingen. I och med utvecklingen behövs planlösningar som är enkla att förändra. För att åstadkomma detta kan projektörer beakta framtida möjligheter för förändringar i planlösningar under projekteringsskedet. I arbetet har flexibilitet i planlösningar hos bostäder studerats. Flexibilitet innebär kortfattat att förändringar i planlösningar ska kunna göras enkelt och utan någon större kostnad. Fokus har varit på planlösningar i bostäder från två tidsperioder, därav miljonprogrammet (Bostadsbyggande i Sverige år 1965-1975) och nutid (år 2005-2015). Arbetet beskriver om typen av planlösning påverkar flexibiliteten, om flexibilitet är förändrat över tiden, varför flexibilitet i bostäder behövs och vad god flexibilitet i planlösningar ger möjlighet till. Lagstiftning om bostadsutformning har studerats för att förstå vad som styrt bostadsutformningen under respektive tidsperiod. En viktig skillnad mellan lagstiftningarna är att man gått från normkrav till funktionskrav. Det har även studerats om människans boendeförhållanden i bostaden från 1960-talet och framåt för att förstå bostadsutvecklingen. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod där fakta främst insamlats från publicerade böcker som lästs textkritiskt. En analys av planlösningar från miljonprogrammet och nutiden har gjorts. Metoden blev framgångsrik genom att bra kriterier gjordes innan analysen som kunde indikera på om planlösningarna hade god flexibilitet eller inte. Analysen av planlösningarna från respektive period gjordes för att undersöka om flexibilitet är förändrat över tiden. I analysen jämfördes öppna och slutna planlösningar för att studera om planlösningstypen påverkar flexibiliteten, resultatet av arbetet tyder på att planlösningstypen påverkar flexibiliteten. Slutna planlösningar representerar miljonprogrammets tid och öppna planlösningar representerar nutid. / The development of Swedish society today is happening fast. With this comes that the surrounding enviroment of residental area is facing constant changes. The recidences change with the same speed as the social development. As a result floorplans of recidences have to be easy to change. To achieve easy transformable floorplans planners should pay attention to the possibility of transforming during the design stage. In this work flexible floorplans of residences have been studied. Flexible floorplans mean that changes can be made easily to the floorplan and at a low cost. The focus of this work have been to look at residential floorplans from two different periods. The first period is the time of the "million programme" (residential building programme during year 1965-1975 in Sweden) and the second period is the present time (year 2005-2015). The work describes why flexible floorplans are needed, which opportunities the flexibility gives, if flexibility is time-related or unchanged over time and if an open floorplan or closed floorplan affects the flexibility. Legislation regarding residential design has been studied to understand which rules have controlled the floorplannings during the different times. One essential difference between legislation and rules from the time periods is that in the first period, the law set the standard requirements and nowadays it sets functional requirements. The human way of life in the housing has been studied from the 1960´s until today to understand the requirements of housing development. The work is based on a qualitative method where facts mainly have been collected from published books that have been read critically. An analysis of floorplans from the "millione programme" and the present has been performed. The method has been successful due to having clear criteria set before the analysis to indicate if the floorplan had good flexibility or not. The analysis of the floorplans was made for each time period to examine if flexibility is time-related or unchanged over time. In the analysis open and closed floorplans were compared to see if the type of plan affects the flexibility. Closed floorplans represent the "million programme" period and open floorplans represent the present.

I Sverige står bostads- och servicesektorn för cirka 40 % av landets totala energianvändning. Byggnader äldre än 30 år har ofta en god energibesparingspotential och energieffektivisering av dessa byggnader kan bidra till att uppnå energi- och miljömålen. Energibesparingarna har länge stått i fokus vid val av energieffektiviseringsåtgärd men på senare tid har växthusgaserna, främst CO2-utsläppen, fått ett ökat intresse vid ny- och ombyggnationer. En minskning av växthusgaser från bebyggelsen är en viktig åtgärd för att bidra till en minskad klimatpåverkan och för att klimatmålen ska uppnås, såsom Sveriges klimatmål om att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Detta examensarbete har genomförts för det kommunägda och allmännyttiga bostadsföretaget Stockholmshem. Syftet var att undersöka vilka energiåtgärder som bör prioriteras i flerbostadshus från miljonprogrammet ur ett klimatperspektiv. Målet med arbetet är att det ska kunna användas som framtida beslutsunderlag vid energieffektivisering av flerbostadshus från miljonprogrammets tid. Arbetet utfördes på två flerbostadshus, Åkeshovsvägen och Axbyplan, som båda tillhör Stockholmshems fastighetsbestånd och är byggda under miljonprogrammet. Ett intresse fanns av att studera hur energiåtgärder påverkas av olika formfaktor, vilket gjorde att de valda flerbostadshusen ansågs lämpliga. Resultatet är tänkt att kunna appliceras på andra liknande flerbostadshus från denna tid, vilket gör att dessa byggnader ses som typbyggnader. I arbetet har energiberäkningar utförts där energiberäkningsprogrammet BV2 och nyckeltal har använts. Lönsamhetsberäkningar har genomförts med internräntemetoden, där kravet på kalkylräntan var 5 %. Klimatberäkningar utfördes för att undersöka hur många år det tar för olika energiåtgärder och åtgärdspaket att betala sig tillbaka klimatmässigt, vilket i rapporten benämns CO2-payback. Resultatet visade på högre energibesparingar för klimatskärmsåtgärder på Axbyplan, medan Åkeshovsvägen uppnådde högre energibesparing för ombyggnaden av ett F-system till ett FX-system. Detta beror främst på att byggnaderna besitter olika formfaktor och energiprestanda. En internränta på 5 till 8 % uppnåddes i de flesta fallen, vilket påvisar att energieffektivisering ofta kan vara lönsamt. I en känslighetsanalys där det undersöktes hur internräntan påverkas av energiprisutvecklingen, kan det konstateras att variationer i värme- och elpriset har en marginell påverkan på lönsamheten. Åtgärderna isolerruta och nytt fönster visade inte på någon större skillnad i energibesparing, däremot uppnådde isolerrutan bättre lönsamhet och kortare CO2-payback, vilket innebär att isolerrutan bör prioriteras före nytt fönster. Kombinationen av solceller och ett FX-system med 12 månaders drifttid påvisade bättre lönsamhet när värmepumparna kan drivas av solel och producera varmvatten sommartid, istället för enbart värmeproduktion 5 månader per år. Tillsammans med den energibesparing och CO2-payback som paketet Sol + FX uppnår, påvisar paketet att kombinationen av de två åtgärderna bör genomföras i de fall som byggnader har de rätta förutsättningarna. Med den klimatpåverkan som fjärrvärme- och elmixen har i dagsläget anses åtgärdernas och åtgärdspaketens CO2-payback vara relativt kort. Den är avsevärt kortare än deras tekniska livslängd, vilket innebär att de alla är klimatmässigt gynnsamma att genomföra. Fjärrvärme- och elmixen förväntas däremot att bli mer klimatneutrala. Det medför att åtgärdernas och åtgärdspaketens CO2-payback blir längre och att eventuellt flera av åtgärderna och åtgärdspaketen inte blir klimatmässigt gynnsamma. Åtgärderna värmeinjustering och styrning av värmesystem med temperaturgivare visade på en kort CO2-payback även med en klimatneutralare fjärrvärme, vilket innebär att de kommer vara klimatmässigt gynnsamma även i framtiden. Tillsammans med den energibesparing och lönsamhet som de två åtgärderna uppnår anses värmeinjustering och styrning vara bäst ur alla tre kategorier. Vilka åtgärder som är lämpligast att genomföra och som bör prioriteras beror däremot till stor del på varje byggnads förutsättningar. Det är viktigt att ta hänsyn till de specifika förutsättningarna i varje byggnad, då förutsättningarna har en påverkan på såväl energibesparing, lönsamhet som klimat. Genom det resultat som framkommit i arbetet kan en vägledning fås för vilka åtgärder och åtgärdspaket som är fördelaktiga att genomföra för olika typer av byggnadskonstruktioner. / In Sweden, the residential and service sector accounts for approximately 40 % of the country's total energy use. Buildings older than 30 years often have a good energy saving potential and by implementing energy efficiency measures to these buildings, the energy and environmental goals can easier be achieved. Energy savings have for a long time been in focus when selecting an energy efficiency measure, but more recently the greenhouse gases, mainly the CO2-emissions, have gained an increased interest in new constructions and reconstructions. A reduction of greenhouse gases from the buildings is an important measure to contribute to a reduced climate impact and to achieve the climate goals, such as Sweden's climate goal of not having any net greenhouse gas emissions by 2045. This master thesis has been carried out for the municipally owned and the public utility housing company Stockholmshem. The aim was to examine which energy measures that should be prioritized in apartment buildings from the Million Programme through a climate perspective. The objective is for it to be used as a future decision basis for energy efficiency improvement of apartment buildings from the Million Programme. The study was carried out on two apartment buildings, Åkeshovsvägen and Axbyplan, both of which are part of Stockholmshem's property portfolio and are built under the Million Programme. There was an interest in studying how the energy measures are affected by various form factors, which made the selected apartment buildings considered suitable. The result is intended to be applicable to other similar apartment buildings from this time, which makes these buildings seen as type buildings. Energy calculations have been performed in the study, where the energy calculation program BV2 and key figures have been used. Profitability calculations have been made using the internal rate method, where the required rate of return was 5 %. Climate calculations were carried out to investigate how many years it takes for different energy measures and package of measures to be paid back climate-wise, which in the report is called CO2-payback. The result showed higher energy savings for climate shell measures at Axbyplan, while Åkeshovsvägen achieved a higher energy saving for the conversion of a F-system to a FX-system. This is mainly due to the fact that the buildings have different form factor and energy performance. An internal rate of 5 to 8 % was achieved in most cases, which indicates that energy efficiency can often be profitable. In a sensitivity analysis that examined how the internal rate is affected by energy price trends, it can be found that variations in the heating and electricity prices have a marginal impact on the profitability. The insulating glass and the new window did not show any significant difference in energy savings. However, the insulating glass achieved better profitability and shorter CO2-payback, which means that the insulating glass should be prioritized before a new window. The combination of solar panels and an FX-system with 12 months operation time showed better profitability when the heat pumps can be powered by solar power and produce hot water during summertime, than only heat production 5 months per year. Along with the energy saving and CO2-payback that the package achieves, the package demonstrates that the combination of the two measures should be implemented in cases where buildings have the right conditions. With the climate impact that the district heating mix and electricity mix currently has, the CO2-payback for the measures and package of measures is considered to be relatively short. It is significantly shorter than their technical life time, which means that they are all climate favourable to implement. The district heating mix and the electricity mix are though expected to become more climate neutral. This means that the CO2-payback for the measures and package of measures will become longer and that possibly several of the measures and package of measures will not be climate favourable. Adjustment of heating system and control of heating system with temperature sensors was two measures that showed on a short CO2-payback even with a more climate neutral district heating. Therefore, they will be climate favourable in the future. Along with the energy savings and profitability achieved by the two measures, heat adjustment and control with temperature sensor are considered to be the best in all three categories. Which measures that are most appropriate to implement and which should be prioritized depend largely on the conditions of each building, as the conditions have an impact on both energy saving, profitability and climate. Through the results that have emerged in the work, a guide can be obtained for which measures and package of measures are advantageous to implement for different types of building constructions.